Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Fyra frågor och svar om regeringens vårbudget

Chefsekonom Jens Magnusson och privatekonom Américo Fernández.

Nu har regeringen presenterat 2023 års ekonomiska vårproposition och överlämnat den till riksdagen. Vi har bett SEB:s chefsekonom Jens Magnusson och privatekonom Américo Fernández att kommentera de viktigaste budskapen och förslagen.

Vad är regeringens viktigaste budskap i den här vårbudgeten?

Huvudbudskapet är att det är bistra tider. Regeringen och finansministern pekar återkommande på att inflationen är alldeles för hög vilket kraftigt minskar regeringens handlingsutrymme. Trots att regeringen för i år spår negativ tillväxt (-1,0 procent) och stigande arbetslöshet (till 7,9 procent i år och 8,3 procent nästa år), blir det inga stora stimulanser eftersom sådana skulle riskera att försvåra inflationsbekämpningen. Man ska dock komma ihåg att vårbudgeten bara innehåller konkreta ändringsförslag för innevarande år (en så kallad ändringsbudget). Konkreta förslag för nästa år kommer först i höstens budgetproposition så det är för tidigt att säga hur politiken för 2024 kommer att se ut.

Några satsningar lanseras ändå för innevarande år, vilka är de?

Förutom den övergripande ambitionen om återhållsamhet för att bekämpa inflationen, lyfter regeringen bland att fram att den vill stötta utsatta hushåll, återupprätta arbetslinjen, öka tryggheten, förbättra skolan, stärka försvaret och förbättra energiförsörjningen. I pengar betyder det satsningar för ungefär 3 miljarder kronor i ökade anslag för innevarande år. De största enskilda reformerna är 720 miljoner kronor till höjt bostadsbidrag till barnfamiljer, 719 miljoner till yrkesutbildningen, 660 miljoner till försvaret och 300 miljoner till kriminalvården. Därutöver satsas bl.a. 100 miljoner på utbildning i svenska för ukrainare och 50 miljoner vardera till Säpo och Arbetsförmedlingen.

Hur ser vårbudgeten ut ur ett privatekonomiskt perspektiv?

Det kan sammanfattas med att det ekar tomt i den finanspolitiska verktygslådan. Hushållen kommer att behöva hantera lågkonjunkturen med eget sparande och kraftigare prioriteringar i vardagskonsumtionen. Därmed sätts punkt för den expansiva stödpolitik som både hushåll och företag vant sig vid de senaste åren. Den enda konkreta plånboksåtgärden riktas till barnfamiljer med bostadsbidrag som från och med halvårsskiftet kan få ett maximalt extra tillskott på knappt 800 kronor i månaden. För de barnfamiljer som får försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) riskerar det däremot bli ett nollsummespel när lön och bidrag räknas av från försörjningsstödet.

Vårpropositionen gäller alltså för innevarande år men kan man utläsa något om vad som kommer i höstens budget för kommande år?

Väldigt mycket beror på hur inflationen utvecklas under sommaren och hösten. Enligt regeringen ska inflationen falla tydligt i höst och under 2024 och den vara tillbaka vid Riksbankens mål på 2 procent år 2025. Samtidigt är prognososäkerheten stor och om inflationsnedgången inte är tydlig redan i höst kan det då återigen blir en återhållsam budget. Men om det ser bra ut så lär regeringen vilja börja beta av sina löften från Tidöavtalet. Då handlar det bland annat om sänkta skatter (olika partier har olika preferenser men arbete, drivmedel och sparande är heta kandidater) och mer satsningar på till exempel försvar och rättsväsende.