– Vi tycker att det är viktigt att dela den kunskap vi sitter på med våra kunder, ge dem en bild av vad som är på gång och ange riktningen på arbetet, säger Karl-Oskar Olming, chef för hållbarhetsstrategi och policy på SEB, som ingår i expertgruppen.
EU:s plattform för hållbar finansiering består av ett drygt 50-tal medlemmar med experter från bransch- och intresseorganisationer, myndigheter, akademi och forskning samt ett antal större företag. Den privata banksektorn representeras av SEB och BNP Paribas.
Under våren har expertgruppen kommit ut med tre rapporter med rekommendationer om hur taxonomin bör utvecklas framöver. Två av rapporternas huvudförfattare fanns på plats när SEB i förra veckan bjöd in företagskunder och finansiella institutioner till en webbsändning för att berätta om planerna.
Social taxonomi
Det handlar bland annat om arbetet med att utveckla en social taxonomi.
– Vi behöver en social taxonomi för att göra sociala investeringar mer synliga. På samma sätt som vi behöver mer kapital till gröna aktiviteter, behöver vi mer kapital till investeringar i exempelvis hälsovård, subventionerade bostäder eller utbildning. Med en social taxonomi kan vi synliggöra dessa investeringar för banker och investerare, säger Antje Schneeweiss, som har lett arbetsgruppen som skrev rapporten med råd och rekommendationer om en social taxonomi.
Den största utmaningen för en social taxonomi ligger i att den sociala sfären regleras i nationell lagstiftning, som skiljer sig åt mellan länderna.
– Vi behöver hitta ett sätt att bygga vidare på den nationella lagstiftningen med kriterier som fortfarande är meningsfulla, men tar sig olika uttryck i olika medlemsländer. Det är en utmaning, säger hon.
Utökad taxonomi
Nancy Saich ledde arbetsgruppen som tog skrev rapporten med rekommendationer om en utökad taxonomi. Det var också den arbetsgrupp som SEB:s Karl-Oskar Olming deltagit i. Rapporten fokuserar på de delar av ekonomin, som inte berörs av de gröna klimatkriterierna i taxonomins första del. Det handlar enligt henne om tre områden.
– För det första behöver vi identifiera verksamheter som aldrig kan klara omställningen till en hållbar framtid, exempelvis kolbrytning eller tillverkning av konventionellt drivna fordon. Här behöver vi kunna använda EU:s omställningsfond för att skydda jobb och sysselsättning. Vi menar också att man borde kunna påskynda omställningen genom att använda grön finansiering för avveckling av sådan verksamhet.
Det andra området handlar om verksamheter, som behöver ställa om, men i dagsläget inte klarar taxonomins tröskelvärden för väsentlig skada eller tröskelvärden för den gröna taxonomin. När det gäller taxonomins kriterier för tung industri är det exempelvis bara 10 procent av de bolag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter som klassificeras som gröna.
– Det innebär att 90 procent inte är gröna. Men det är en stor skillnad mellan företag som håller på att ställa om, men ännu inte är gröna i alla delar, och företag som inte gör något. Vi vill motivera fler företag att röra sig bort från aktiviteter som skapar väsentlig skada. Det kallar vi för ”intemediate transition” (gul/orange omställning). Den är mycket mer inkluderande eftersom den öppnar upp för fler företag att finansiera sin omställning.
Det tredje området gäller servicesektorn, som svarar för 30–40 procent av den europeiska ekonomin.
– Servicebranschen har i allmänhet låg miljöpåverkan, men behöver ändå bli grön. Serviceföretag behöver ha energieffektiva byggnader, gå över till elfordon och bli mer cirkulära. De behöver också tillgång till grön finansiering för att minska sin miljöpåverkan, även om de inom överskådlig tid inte kommer att omfattas av taxonomidefinitionerna.
Kort och lång sikt
När kan då expertgruppens rekommendationer bli verklighet?
– Att ändra taxonomin kräver lagstiftningsförändringar och kommer tveklöst att ta ett antal år. Det hänger också på om EU-kommissionen väljer att ta några av dessa idéer vidare. Men, det finns vissa saker som går att genomföra snabbt. Det gäller exempelvis mellanläget mellan att på ett väsentligt sätt bidra till den gröna omställningen och att inte orsaka väsentlig skada – det som vi kallar ”intermediate transition”. Vår rekommendation är att den kan användas på frivillig bas av företag, som vill berätta för investerare och aktieägare om sin resa och låna upp kapital för att finansiera sina åtgärder, säger Nancy Saich.
Här kan du se hela webbsändningen