Regeringen presenterade i morse budgetpropositionen för 2023. Den mest efterlängtade och största reformen, subventionen av elpriserna (55 miljarder kronor) kommer att behandlas som en återbetalning av avgifter som betalats till Svenska Kraftnät och hanteras separat. Reformlistan i dag innehåller bl a mer medel till flera offentliga verksamheter som försvar, polis, domstolsväsendet och bidrag till kommuner och regioner. Vad gäller stöd till hushållen är huvudposterna lägre skatt på drivmedel och att de högre nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen som infördes under pandemin kommer att göras permanenta. En del av de ökade utgifterna finansieras av lägre anslag för utländskt bistånd, migration och ett avskaffande av subventionen för elfordonsköp.
Med en nettokostnad på statsfinanserna på 40 miljarder kronor för alla reformer ser vi budgeten som neutral. Givet starka statsfinanserna och försämrade konjunkturutsikter hade man kunnat förvänta sig en mer expansiv budget och den kan därför uppfattas som något på den försiktiga sidan. Det finns dock flera anledningar till detta. 1) Finansministern har vid flera tillfällen noterat behovet av starka statsfinanser om det ekonomiska läget skulle bli (ännu) värre. 2) Med redan hög inflation har finansministern också betonat att det inte är dags för en bred stimulans till hushållen. Regeringen vill troligen även undvika att upprepa de brittiska misstagen för några veckor sedan. 3) Det är bara 3 veckor sedan regeringen tillträdde vilket är en kort tid att få ihop en budget. Flera reformer i regeringen och Sverigedemokraternas överenskommelse (Tidöavtalet) behöver tid att förberedas och kommer att bli en del av framtida budgetar. Eftersom dessa reformer behöver finansiering vill regeringen inte spendera allt nu.
Skattesänkningar för hushåll och större skattesänkningar på energi som utlovades inför valet fanns inte med i budgeten och 55 miljarder kronor i elbidrag är bara hälften så stort som det stöd som den tidigare regeringen antydde. Vidare motverkas den föreslagna skattesänkningen på motorbränslen (7 miljarder) av en KPI-indexering av drivmedelsskatterna, vilket innebär att bränslepriserna för hushållen i stort sett blir oförändrade. Enligt regeringarnas uppskattningar är den finanspolitiska inriktningen i budgeten neutral. Finanspolitiska beräkningar är mycket osäkra men reformerna i budgeten och framför allt energistödet är mindre än vad vi förväntade.