1. Vad är bakgrunden och syftet med åtgärden?
Garantierna är till för att lugna marknaden och säkerställa att inte likviditetsbrist (alltså brist på kontanta medel) hos elhandelsbolagen ska leda till alltför stora och akuta problem. De här bolagen är i grunden stabila och välmående, men i den extrema situation som nu råder, med mycket höga och volatila elpriser, behövs det omfattande likvida medel för att överhuvudtaget få göra affärer på elmarknaden. Elproducenter måste nämligen ställa ut säkerheter till den centrala motparten i de här affärerna, Nasdaq Clearing AB. När läget är så osäkert som det är nu, kan det bli svårt för bolagen att få tag i tillräckligt mycket likvida medel. Lyckas de inte kan de i värsta fall sättas i konkurs, trots att den underliggande affären egentligen är solid. Det är för att undvika ett sådant scenario som regeringen (eller egentligen riksdagen som sammankallats till ett extra möte under måndagen) beslutar om de här garantierna.
2. Varför blev det så bråttom?
Enligt Finansinspektionen har elbolagen under en tid varnat för just den här likviditetsbristen och att situationen kan bli allvarlig. När sedan Ryssland, via energibolaget Gazprom, i fredags (2 september) meddelade att man fortsätter att hålla gasledningen Nord Stream 1 avstängd, blev situationen mer akut. Förväntningen är att priserna kommer att öka ytterligare vilket ställer ännu större krav på likvida säkerheter. Regeringen ville därför informera om den här åtgärden innan marknaderna öppnade igen efter helgen.
3. Är det ett bra beslut?
Ja, det är det. Att ställa ut statliga garantier för att undvika att en akut likviditetsbrist sprider sig i ekonomin och orsakar stora och långvariga skador, är ett återkommande inslag i krisbekämpningar och har ofta visat sig vara klokt. Även i det här fallet är det motiverat att med hjälp av garantier försöka lugna marknaderna och undvika mer turbulens än nödvändigt i en redan orolig tid. Nasdaq Clearing är en viktig kugge i det svenska, nordiska och baltiska finansiella maskineriet och det är viktigt att funktionen säkerställs och risker undviks i så stor utsträckning som möjligt. Vi ser också att liknande åtgärder vidtas i flera andra länder, bland annat ställer Finland ut 10 miljarder euro i motsvarande garantier.
4. Garantierna är på upp till 250 miljarder kronor. Är det så mycket det kommer att kosta skattebetalarna?
Nej. Det troligaste är att det inte kommer att kosta skattebetalarna särskilt mycket alls, om ens något. Det här är inget bidrag eller stöd i vanlig mening utan en garanti som Riksgäldskontoret ställer ut. Tanken är att elbolagen fortsätter att låna av till exempel banker, men att garantin hos Riksgälden ska göra att lättare för banker och andra privata aktörer att låna ut pengarna eftersom garantin faller ut om det lånande bolaget skulle få problem. Men eftersom problemet just är kortsiktigt likviditetsbrist och bolagen i grunden är solventa, bör lånen kunna betalas tillbaka och riskerna för skattebetalarnas pengar är relativt små.
5. Det talades på presskonferensen både om att vi går in i en ”krigsvinter” och om en potentiell finanskris, hur nära en finanskris är vi?
Inte alls nära. Den här situationen är så här långt isolerad till energimarknaden och Nasdaq Clearing. Svenska banker är välkapitaliserade och den finansiella stabiliteten är bra, vilket de båda myndighetschefer som närvarade vi presskonferensen, Finansinspektionens Erik Thedéen och Riksbankens Stefan Ingves, också framhöll. På det sättet är vi långt ifrån den situation som rådde till exempel. vid krisen 2008 och det är också en av anledningarna till att den nedgång i ekonomin som vi nu ser framför oss, förmodligen inte behöver bli lika djup och långvarig som då. Samtidigt ska man inte negligera några risker i ett sådant här läge och det är inte otroligt att likviditetsbristen på elmarknaden via Nasdaq Clearing också skulle kunna skapa problem i det finansiella systemet. Därför är det bra att förebyggande åtgärder vidtas även om det nu inte föreligger några stora problem i det finansiella systemet.
6. Är riskerna för kaos över i och med den här åtgärden?
Nej, det kan man inte säga. Garantierna är en bra åtgärd som kan lugna delar av marknaden men situationen i stort är fortsatt bekymmersam. Europas energisituation kommer att vara mycket besvärlig en längre tid och priserna kommer att vara mycket höga genom hela vintern. Både EU och enskilda länder jobbar för att dämpa priser, säkra tillgången, dämpa efterfrågan och kompensera de företag och hushåll som drabbas hårt av situationen. Men sådana åtgärder är svåra att få rätt och det finns inga enkla lösningar. Vi får därmed vara beredda på en fortsatt stökig tid på både energimarknaderna och i ekonomin i stort.
7. Påverkar beslutet om garantier Riksbankens räntehöjningar eller politikernas planer att kompensera hushåll och företag för de höga energipriserna?
Nej, det finns ingen direkt sådan koppling. Stefan Ingves fick frågan på presskonferensen och sa att Riksbankens ränteplaner inte påverkas alls av detta. Inte heller hushållens behov av kompensation för elpriserna – eller politikernas möjligheter att erbjuda sådan kompensation - påverkas av att det nu ställs ut kreditgarantier för elbolagen.