Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.
I år betalar en genomsnittlig tvåbarnsfamilj i Sverige runt 80 000 kronor mer för räntor, el, livsmedel och drivmedel jämfört med förra året. ”Läget vi haft under det senaste decenniet – med extremt låga räntor och nollinflation – är förbi. Nu är det är dags att anpassa sig för en ny tid.” Det säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
För dem som bara varit aktiva på bostads- och arbetsmarknaden under de senaste fem eller tio åren, kan låga räntor och låg inflation i kombination med stigande börser och bostadspriser kännas som en självklarhet.
– De som varit med lite längre vet att det inte alltid har sett ut så här. På 90-talet låg boräntorna på över tio procent, och även om vi inte räknar med att återgå till 90-talets nivåer så tror vi att många hushåll kommer att behöva bli bättre på att prioritera för att kunna hantera sina utgifter, säger Américo Fernández.
Enligt Américo är det senaste årets prisuppgångar som ligger bakom räntehöjningarna.
– Just nu har vi den högsta prisuppgången sedan början av 90-talet i Sverige och de flesta hushåll märker av att matkassen, tankningen och elräkningen blivit dyrare. På senare tid har också räntekostnaderna slagit igenom på månadskalkylen.
De höjda energipriserna kan delvis förklaras av kriget i Ukraina, vilket har strypt tillgången på rysk energi i Europa. En annan anledning är att de senaste somrarna varit dåliga ur ett energiperspektiv, med mycket torka och lite vind. Och ökade energikostnader påverkar i sin tur kostnaderna för el, livsmedel och drivmedel.
För att få bukt med de allt högre priserna har Riksbanken valt att höja styrräntan, vilket gör att det inte blir lika attraktivt för företag och hushåll att låna, vilket i förläningen dämpar efterfrågan och priserna i ekonomin.
– Det är en svår balansgång att få ner inflationen utan att ekonomin bromsar in eller till och med krymper och vi går in i en lågkonjunktur. Där är vi inte riktigt ännu men det finns en överhängande risk att det bara är en tidsfråga innan vi hamnar där.
När de befintliga bolånen blir dyrare, drar hushållen in på övrig konsumtion för att klara av sina bolånekostnader.
–De flesta hushåll prioriterar sina bolånekostnader och måste därför hitta sätt att omprioritera och hitta utgifter de med kort varsel kan dra ner på, som exempelvis restaurangbesök och utlandssemestrar. Och när hushållens efterfrågan minskar dämpas i slutändan priserna.
I april höjde Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter och i slutet av juni följde en dubbelhöjning med 0,5 procentenheter, vilket gjorde att styrräntan hamnade på 0,75 procent. Men höjningarna av styrräntan är inte över, och under hösten förväntas Riksbanken fortsätta med höjningarna.
– Så länge priserna är höga kommer Riksbanken vara aggressiv beträffande räntehöjningar och vi räknar därför med en trippelhöjning (plus 0,75 procentenheter) i september.
– Man kan alltid spekulera i hur en räntehöjning påverkar bolåneräntorna eftersom det väldigt sällan är en ett-till-ett-relation. Ofta har marknadsräntorna och vad som händer i USA större betydelse för vad som händer med de bundna bolåneräntorna. De bundna bolåneräntorna började gå upp redan under förra hösten, och när Riksbanken sedan började höja styrräntan i våras började även den rörliga tremånadersräntan att höjas.
Américo berättar att man räknar med att styrräntan kommer att ligga på runt två procent vid årsskiftet, och att bolåneräntorna kommer hamna på runt tre till fem procent.
– Den rörliga tremånadersräntan ligger i snitt något lägre, och det är där vi kommer att se en fortsatt uppgång under hösten. Det är svårt att säga hur mycket, men man ska vara inställd på att räntorna kommer att fortsätta stiga fram till årsskiftet. Så länge man inte ser att inflationen går ner så ska man förvänta sig att räntorna fortsätter stiga.
Men trots att kostnaden för bolån ökar, säger Américo att hushållen kommer ha råd med de höjda bolånekostnaderna.
– Vi banker har tagit höjd för betydligt högre räntor i de kalkyler vi använder när en kund ansöker om bolån. Då räknar vi på att hushållen ska klara en räntenivå på drygt sex procent.
– Men även om bankerna tagit höjd för högre räntenivåer innebär det inte att hushållens har gjort det. Istället har många hushåll vant sig vid de extremt låga räntorna.
Men höjda räntor är inte det enda som riskerar göra hål i plånboken. Också allmänt stigande priser skaver på lädret.
– Inflationen, den allmänna prisnivån i ekonomin, ligger just nu på runt sju, åtta procent. Men en matkasse har under senaste året blivit 10, 20 procent dyrare och priset på vissa varor har ökat med 30 procent. Så vissa hushåll kommer att behöva ta till kraftiga prioriteringar i den månatliga privatekonomin.
– Men allt är inte nattsvart. Vi har en börs som återhämtat sig efter den svaga utvecklingen under det första halvåret i år och ju närmare vi kommer slutet på räntehöjningar, desto gladare blir börsen.
– Något annat som är positivt är att vi om några veckor har ett riksdagsval i Sverige och svenska politiker är medvetna om alla orosmoln. Mycket tyder på att valet den 11 september kommer att bli ett plånboksval – det vill säga med mycket fokus på hur ska man hantera krympande plånböcker.
– Eftersom vi inte vet hur valresultatet kommer att bli går det inte att säga vilka stöd som kommer. Men eftersom hushållens konsumtion är motorn i svensk tillväxt, så måste man stötta hushållen. Politikerna diskuterar exempelvis högkostnadsskydd för elräkningarna, riktade stöd till barnfamiljer och bostadstillägg för pensionärer – grupper som har få möjligheter att höja sina inkomster samtidigt som de har en utgiftssida som bara växer och växer.
Om det har gått 5 år från det att du köpte bostaden kan en ny värdering av bostaden användas för att sänka amorteringen. Se över abonnemang, exempelvis på streamingtjänster.
Dra in på uteluncher. Är ni två i hushållet kan detta innebära tusenlappar att spara.
Gör en lista över dina rörliga kostnader som du kan dra ner med kort varsel.
Om du enligt kalkylräntan klarar av en räntekostnad på 5000 kronor, men din räntekostnad idag ligger på 2500 kronor, kan det vara läge att spara mellanskillnaden – i detta fall 2500 kronor – i din räntebuffert. På så sätt vänjer du dig vid en räntekostnad på 5000 kronor, samtidigt som du bygger upp en trygghet i din ekonomi.