Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du använder en äldre webbläsare som kanske inte ger den bästa upplevelsen på vår webbplats - för bästa prestanda och säkerhet, uppdatera din webbläsare.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Ryssland invaderar Ukraina – vad betyder det?

Vår chefsekonom Jens Magnusson svarar på sex frågor om vad Rysslands invasion av Ukraina kan innebära. 

Hur ser du på det som händer just nu?

– Det som händer nu är en tragedi, en tragedi som först och främst kommer att innebära stort mänskligt lidande för Ukraina och det ukrainska folket. Trots att liknande ryskt agerande tidigare har gett oss vissa förvarningar, är det ändå med en känsla av förfäran vi nu ser fullskaliga ryska attacker inne i Ukraina. Men nu är kriget ett faktum och det scenario som först såg osannolikt ut, och sedan blev vårt huvudscenario, har nu blivit verklighet. Och vid sidan av de mänskliga aspekterna av kriget, som alltid måste komma först, kommer vi också att få se ekonomiska konsekvenser som kan få stor betydelse.

Vilka är de omedelbara effekterna?

– Nyheten om en rysk invasion möttes, som man kan förvänta sig, med tydligt minskad global riskaptit. Det betyder sjunkande börser, lägre räntor och en förstärkning av de största och tryggaste valutorna (framförallt den amerikanska dollarn) på bekostnad av de mindre. Samtidigt kan vi konstatera att även om börserna är tydligt ner, är det inget fritt fall vi ser. Det antyder att en del av det vi nu ser trots allt var förväntat och redan inprisat i kurserna. Vid sidan av aktiekurserna steg oljepriset rejält och passerade 100 USD per fat.

Hur påverkas världsekonomin på längre sikt?

– Det vanligaste är faktiskt att man överskattar hur mycket konflikter, naturkatastrofer och liknande händelser betyder för ekonomin på längre sikt. Men en sak som kan bli viktig är om energiförsörjningen hotas. Om det sker kan det ha stor negativ inverkan på ekonomin och det finns en uppenbar risk att det blir så i det här fallet. Europa får ungefär 40 procent av sin naturgas från Ryssland och dessutom importeras rysk olja. En betydande del av gasleveranserna går dessutom i gasledningar dragna genom just Ukraina. Om detta flöde stoppas eller minskas får det stor betydelse för energipriserna i Europa och det finns flera sätt som det kan ske på:

– Antingen genom sanktioner där EU slutar köpa rysk gas, eller genom att Ryssland stryper försäljningen som ett svar på andra sanktioner från väst. Det finns också en risk för att själva gasledningarna rent fysiskt skadas eller förstörs i kriget, vilket kan skapa stora leveransstörningar. Om de redan höga energipriserna i Europa blir ännu högre på grund av kriget, finns en betydande risk att inte minst europeisk tillväxt blir betydlig lägre än vi annars hade trott.

– Förutom energifrågan kommer både sanktioner och ryska motåtgärder att påverka världsekonomin negativt även på andra sätt. Minskad handel, exportförbud, bojkotter, eventuella handelskrig, reseförbud, frusna tillgångar, utestängning av banker och så vidare, kommer alltid med kostnader. Hur stora dessa kostnader blir beror bland annat på krigets längd och art samt på utformningen av sanktioner och motåtgärder. I det här tidiga läget är dessa frågor omöjliga att besvara. 

Hur påverkas Sverige?

– Varken Ryssland eller Ukraina tillhör våra största handelspartners och vi importerar heller nästan ingen naturgas. På det sättet är vi ju inget av de länder som berörs allra mest av den här konflikten. Samtidigt är vi ju del av den globala ekonomin. Omedelbara effekter av morgonens nyheter är ju fallande aktiekurser även här, liksom en försvagning av kronan. Dessutom är exempelvis energipriser alltmer globala och stigande priser i Europa ger, som vi har sett det senaste året, högre el- och bensinpriser också i Sverige.

– Dessutom finns förstås enskilda företag som både importerar, exporterar eller bedriver verksamhet i Ryssland och Ukraina. För dessa företag, deras anställda och ägare, kan kriget och sanktionerna få mycket stora konsekvenser. Samtidigt ska vi ju för svensk del komma ihåg att vi trots allt har ett ganska bra utgångsläge. Statsfinanserna är starka och skulle vissa hushåll eller företag få stora problem finns mycket goda möjligheter för regering och riksdag att med finanspolitiska medel gå in och stötta. Det är en bra krockkudde att ha med sig när vi nu går in i en osäker tid.

Vad håller vi ögonen på nu?

– De närmaste dagarna blir viktiga för att förstå vart utvecklingen är på väg. Vi följer förstås den militära utvecklingen i Ukraina, men också vilka budskap kring sanktioner som nu kommer från USA, NATO och EU. Och i nästa steg hur Ryssland svarar på dessa sanktioner. Sedan gäller det att studera marknadsreaktionerna för att förstå vilka händelser som kan överraska och vilka som redan tagits höjd för. Ytterligare en spelare att hålla koll på nu är Kina. Hur Kina reagerar och hur mycket landet kommer att hjälpa Ryssland att ta sig igenom västländernas sanktioner, kan också få stor betydelse för händelseförloppet.

Finns det några ljusglimtar?

– Just nu känns förstås läget dystert, men det är också viktigt att hålla utkik efter de första tecknen på vändning. För de kommer att komma. Återupptagna förhandlingar eller ett tillfälligt eld-upphör kan komma snabbare än vi tror. Det kan ge chansen till andhämtning och eftertanke och kan förändra bilden. Ryssland är inte omedvetet om vilka enorma kostnader kriget och sanktionerna kommer att medföra och om det även uppstår en inhemsk opinion mot kriget kan det också hjälpa till. Vidare är det en viss lättnad att detta åtminstone sker nu när pandemin börjar släppa sitt grepp om världen. Det gör det något lättare för till exempel de europeiska länderna att möta de problem som Rysslands invasion av Ukraina medför.