I Sverige äger nästan alla fonder om man förutom direktägda fonder och fonder i ISK även räknar med premie- och avtalspensionen. Det visar en undersökning som Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning, gjort på uppdrag av Fondbolagens förening.
Skillnaderna mellan kvinnor och mäns sparande är små: 46 procent av kvinnorna äger fonder medan motsvarande siffra hos männen är 44 procent. Och medan kvinnor i genomsnitt har fonder för 226 000 ligger männens genomsnittliga fondinnehav på 261 000.
– Däremot är medianvärdet något större för kvinnorna: 57 000 kronor, jämfört med 53 000 för männen och skillnaderna gällande riskaptit är i stort sett obefintlig, säger Emma Heikensten.
Studien visar att det finns ett starkt samband mellan utbildning och fondägande: högskoleutbildade personer äger fonder i dubbelt så stor utsträckning jämfört med personer med nioårig grundskola. Det gäller både andelen ägare och storleken på fondinnehaven.
– De som har grundskoleexamen eller lägre utbildning äger i genomsnitt fonder för 124 000 kronor. De med gymnasieutbildning har i genomsnitt 141 000 kronor och de med högskoleexamen har ett genomsnittligt innehav på 216 000 – alltså nästan dubbelt så mycket som de som bara har en grundskoleutbildning.
– En intressant aspekt är att skillnaderna i fondägande som beror på utbildningsnivå även finns inom olika inkomstgrupper, säger Emma.
En annan skillnad är att högutbildade personer i högre grad än lågutbildade placerat fonder i ISK, vilket har varit en skattemässigt relativt gynnsam sparform under 2010-talet.
Föräldrars utbildningsbakgrund spelar roll för barns fondägande, men inte i lika hög utsträckning som för föräldrarnas egna fondägande. Fonder kan därmed utjämna livschanserna hos den unga generationen.
– Fondägande är idag svenska folkets allra viktigaste sparform vid sidan av bostadsägande. Rapporten presenterar nya fakta över fondägandets utbredning i olika befolkningsgrupper och hur den har utvecklats under de senaste decennierna. Resultaten kan förhoppningsvis fördjupa förståelsen av fondägandets betydelse för hushållens ekonomi och förbättra diskussionen om de regler och skatter som berör fondsparande, säger Daniel Waldenström som ligger bakom studien.