Hur för man samman ett kapitalstarkt, svenskt försäkringsbolag och en ghanansk entreprenör som behöver ett lån för att bredda utbudet i sin butik? Det vet Hanna Holmberg och Camilla Löwenhielm, fondförvaltare inom mikrofinans på SEB. De vet också varför bägge parter kan tjäna på utbytet.
När vi ses har Hanna Holmberg och Camilla Löwenhielm precis kommit tillbaka från Uzbekistan
– Att vara ute på fältet skapar en oslagbar förståelse för de marknader som våra fonder riktar in sig på. Vi får träffa de lokala låneinstitut som hjälper oss att distribuera lånen och dessutom möta några av entreprenörerna som har fått ett lån. Under pandemin behövde vi pausa resandet, men nu är vi i gång igen, säger Hanna Holmberg.
Vi tar det från början. År 2013 lanserade SEB som första bank i Sverige en mikrofinansfond, med exempelvis kommuner och försäkringsbolag som investerare. Det gav mersmak och nu har finansieringsrundan för den tionde fonden i ordningen precis hunnit i mål.
– Genom mikrofinansfonderna jobbar vi med flera av FN:s hållbarhetsmål, bland annat att utrota fattigdom och uppnå jämställdhet. Hittills har räntan på de underliggande lånen i fonderna legat stabilt på 6–8 procent per år, efter avgifter. Det är ett koncept med många vinnare, säger Camilla Löwenhielm.
Så här långt har samtliga bankens mikrofinansfonder riktat in sig på stora, institutionella investerare. På frågan varför det saknas sådana fonder med privatpersoner som målgrupp svarar Hanna:
– Vi vet att intresset är stort, men tyvärr sätter det nuvarande, svenska regelverket stopp. I grunden handlar det om att investerarnas pengar är låsta för länge, men vi arbetar på att försöka skapa en struktur för fonden som både ska passa regelverket och mindre investerare.
Inga valutarisker hamnar hos entreprenörerna
En av de saker som utmärker SEB:s mikrofinansfonder är att alla lånen ges i lokalvaluta. Många andra fonder erbjuder lån i till exempel dollar, vilket ökar risken för låntagaren.
– Värdet på småvalutor kan svänga kraftigt, vilket innebär en valutarisk. Genom att vi ger lån i lokala pengar hamnar den risken på oss. Det är där vi tycker den hör hemma. För tillfället har vi cirka 40 olika valutor i våra fonder, vilket gör att vi har en fantastisk diversifiering, säger Camilla Löwenhielm.
Hanna Holmberg fyller i:
– Om man ser på mikrofinansfonder som jobbar med just lokalvalutor har vi en väldigt stark position, sett till bankens storlek. Jag skulle säga att vi är topp fem, globalt.
Några exempel på verksamheter som har kunnat växa tack vare fonderna är silkeslarvsuppfödning i Indien, metallarbeten i Uzbekistan och livsmedelsförsäljning på den ghananska landsbygden.
Schweiziska Symbiotics granskar låneinstituten
Processen innan finansiering kan nå fram till småföretagare i utvecklingsländer – som annars har svårt att få lån – är inte helt okomplicerad. I ett första steg behöver pengar slussas till olika låneinstitut på den aktuella marknaden. Där tar SEB hjälp av schweiziska Symbiotics.
– Symbiotics jobbar med att identifiera lokala låneinstitut och genomföra due diligence, det vill säga granska att dessa uppfyller alla våra högt ställda krav. Sedan tar vi portföljförvaltare på SEB ett beslut, inför varje investering som ska genomföras. Samarbetet med Symbiotics fungerar jättebra och har pågått ända sedan den första mikrofinansfonden lanserades, säger Camilla Löwenhielm.
Nyligen gjorde Symbiotics filmer med några av entreprenörerna som har fått ett mikrolån – du hittar länkar till filmerna i slutet av artikeln. För Hanna Holmberg och Camilla Löwenhielm väntar nu en ny resa – den här gången bär det av till Indien, där det blir det fler spännande möten med såväl mikrofinansinstitut som entreprenörer.
