SEB:s privatekonom Américo Fernández är i grunden optimist, och tror inte i första hand att den inhemska ekonomin står inför en kraftig konjunkturnedgång.
– Men även om en recession inte ligger i vårt huvudscenario, så kan Riksbankens räntehöjningar, om de blir mer aggressiva, slå än hårdare mot konjunkturen, säger han, och menar att det råder något av en balansgång mellan inflationsbekämpningen å ena sidan och värnandet om tillväxt och sysselsättning å andra sidan.
– Riksbanken har varit tydliga med att konjunkturen inte ligger på deras bord, och då blir det regeringens uppgift att om möjligt hålla uppe konsumtionen, säger han, och menar att relativt goda statsfinanser i kombination med att det är valår talar för att vi kan komma att se en mer expansiv finanspolitik framöver.
– Om de sedan blir i form av skattesänkningar eller riktade bidrag till vissa grupper återstår att se.
Hur ska då hushållen agera i rådande läge?
– Först, menar Américo Fernández, kan vi nog slå fast att de nya högre priserna på exempel livsmedel med största sannolikhet kommer att bestå.
– Även om Riksbanken lyckas med uppgiften att trycka tillbaka inflationen så betyder det att de lyckas med att dämpa ökningstakten i priserna. Men det betyder inte att priserna kommer att falla tillbaka till de tidigare nivåerna. Så man kan säga att vi går in i ett nytt ekonomiskt klimat, med högre priser, och, förmodligen, också högre räntor, fortsätter Américo Fernández, som menar att det blir mycket viktigt för hushållen att se över den egna ekonomi, och då framförallt kostnaderna.
Han menar att för de hushåll med något begränsade marginaler är det av extra stor vikt att göra ett så kallat stresstest. Detta för att se hur hårt eventuella framtida kostnadsökningar kan komma att slå mot hushållsekonomin.
– De med bolån bör ta reda på vad det betyder i kronor per månad med en dubbelt så hög bolåneränta, jämfört med i dag, säger han, och menar att om eventuella kostnadsökningen ser ut att bli mycket kännbara så handlar det om att vara förberedd och att göra prioriteringar.
– Då handlar det om att se över alla sina kostnader, och se vad man kan spara in på, fortsätter Américo Fernández, som tillägger att de med hus också bör göra ett stresstest för att se hur varaktigt högre priser för el och värme kan slå mot den egna ekonomin.
Bör ett hushåll med stora bolån minska eller öka amorteringstakten?
– Det viktigaste är att fortsätta att amortera, säger Américo Fernández.
– Men den som har utrymme att öka sina amorteringar bör överväga att först lägga under pengar till en ekonomisk buffert, eller öka den buffert man eventuellt redan har, fortsätter han, och menar att det i rådande läge är viktigare än någonsin att ha en extra krockkudde i privatekonomin.
Kommer bostadspriserna fortsätta ned, och hur stor är risken att det blir ett kraftigt fall?
– Flera av de faktorer som bidragit till den tidigare prisuppgången, som hög efterfrågan och begränsat utbud, finns fortfarande kvar. Dessutom har många hushåll faktiskt ekonomiska marginaler att klara högre boendekostnader, säger Américo Fernández, som därför inte tror på något brant fall i bostadspriserna.
Men har tror samtidigt att prisutvecklingen kommer bli betydligt mer dämpad, med en prisnedgång på runt 5 procent det kommande året.
– De senaste årens utveckling var inte hållbar i längden, så den nedgång vi nu se är inte helt oväntad. Det handlar till stor del om en korrigering av priserna, säger Américo Fernández.