Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Veckans Tanke: Dyrare att resa men var räcker kronan längst?

Gata i Nice

Den här månaden kommer för många bli premiär för en utlandsresa under sommarsemestern. En hel del har förändrats sedan 2019 då vi senast kunde resa som vanligt. Valutarörelserna har på många håll varit stora och inflationen har slagit till med full kraft över stora delar av världen. Tillsammans har det här rejält förändrat köpkraften hos vår svenska krona och i den här analysen går jag igenom hur förändringarna ser för ett antal populära resmål i Europa och världen.

Juli är den stora semestermånaden och för många är den här sommaren dessutom den första sedan pandemin då en utlandsresa ligger i korten. Att det blivit dyrare att åka utomlands är ingen nyhet då bränsle och de mesta andra varor och tjänster stigit rejält i pris. Men utvecklingen skiljer sig naturligtvis beroende på var man har tänkt att åka. Dels har olika länder haft olika mycket inflation. Dels har olika länders valutor rört sig olika mot kronan. När man ska avgöra om ett resmål blivit dyrare eller billigare måste man ta hänsyn till båda dessa faktorer. Om kronan t ex har stärkts mot ett lands valuta men priserna i det landet har ökat mer än kronan stärkts har vår köpkraft ändå minskat.

I tabellen har jag sammanställt hur kronans köpkraft har förändrats sedan sommaren 2019 för några olika resmål[i]. Lite otippat är Egypten det land där kronan tappat mest köpkraft. Skälet är att landet haft hög inflation men trots det lyckats med att hålla sin valutakurs stabil. Att USA har blivit mycket dyrare för oss svenskar är det nog betydligt fler som har noterat. Prisökningen i den amerikanska ekonomin är 14% sedan 2019 och därtill har kronan tappat hela 9% mot den amerikanska dollarn som är extra stark i dessa tider av oro på finansmarknaderna och snabba amerikanska räntehöjningar.

Alla som planerar att semestra i Europa kan glädjas åt att kronan sedan pandemin hållit sitt värde relativt väl mot euron. Inflationen har ju samtidigt gjort att det ändå blivit dyrare med en Europasemester men prisökningar kommer vi ju inte undan här hemma heller. Som jämförelse kan vi konstatera att det blivit 9% dyrare med ”hemester” idag jämfört med 2019.

I tabellen finns det bara två länder, Japan och Turkiet, där våra kronor räcker till betydligt mer än de gjorde innan pandemin. I Japan beror det på en kombination av låga prisökningar samtidigt som vi har sett en rejäl försvagning av yenen. I Turkiet, som självklart är ett betydligt vanligare sommarresmål för oss svenskar, handlar det om två motverkande effekter. Prisnivån i den turkiska ekonomin har visserligen stigit med hela 125% men det har mer än väl kompenserats av att kronan stärkts med nästan 160% mot den turkiska liran. Den gravt misskötta turkiska ekonomin har lett till att förtroendet för liran har kollapsat under det senaste året så att Turkiet nu blivit betydligt billigare för oss svenskar och alla andra européer som är ressugna efter två år på hemmaplan. Det borgar för att landets intäkter från turismen ska kunna återhämta sig snabbt framöver vilket kan bli ett frö till en kommande återhämtning för ekonomin.

Länder som blivit (+) dyrare vs (-) billigare sedan 2019*
  Totalteffekt** Valutaförändr.* Prisförändr.***
Egypten 25% 1% 26%
USA 25% -10% 14%
Mexiko 22% -5% 17%
Storbr. 17% -5% 12%
Schweiz 14% -11% 2%
Kroatien 13% 0% 13%
Spanien 13% -2% 11%
Cypern 12% -2% 10%
Norge 12% -2% 10%
Danmark 12% -2% 10%
Grekland 11% -2% 10%
Portugal 10% -2% 9%
Italien 10% -2% 8%
Sydafrika 9% 5% 14%
Sverige 9% 0% 9%
Frankrike 9% -2% 7%
Thailand 2% 4% 6%
Brasilien -2% 25% 23%
Japan -10% 12% 2%
Turkiet -34% 159% 125%
* kronan har (+) stärkts, (-) försvagats mot respektive valuta.
** prisförändring minus valutaförändring. *** KPI-inflation

[i] Som mått på prisförändringen används KPI och för valutan marknadskursen.

Johan Javeus
Seniorekonom

Johan Javeus

Seniorekonom

Johan Javeus