Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Diem går i graven – vägen ligger öppen för CBDC:s

Att Facebooks digitala valuta diem nyligen skrotades var ingen överraskning. Många menar att ett projekt som hotade att utmana staternas valutamonopol och framförallt dollarns dominans redan från start var dömt att misslyckas. Att kontrollera en valuta ger mycket makt och det är inget någon stat allra minst USA är beredd att släppa ifrån sig frivilligt. Idén om privata valutor uppbackade av näringslivet känns i dagsläget iskall och nu ligger istället vägen öppen för CBDC:s, centralbankernas egna digitala valutor.

Nyligen blev det klart att diem som lanserades av Facebook (numer Meta) går i graven. Det som fanns kvar av projektet i form av teknik och know-how har sålts till den lilla kryptobanken Silvergate som ska använda teknologin för ett eget valutaprojekt men med mycket mindre ambitioner än Facebook hade tänkt.

Facebook lanserade tillsammans med ett antal stora globala företag libran som den hette från början med buller och bång 2019. Tanken var att valutan skulle sjösättas efter bara ett drygt halvår och snabbt kunna distribueras som ett globalt betalningsmedel för miljarder människor. Libran skulle ha sin kurs kopplad till en korg av vanliga valutor och backas 1:1 med motsvarande reserver i dollar, euro, pund mm. Problemen lät dock inte vänta på sig. Att säga att politiker, centralbankschefer och myndigheter inte gillade libran är en underdrift. Projektet mötte massiv kritik och rätt snart började och flera stora betalföretag efter påtryckningar att lämna libraprojektet.

I ett försök att komma runt kritiken och säkra nödvändiga myndighetsgodkännanden gjordes projektet om. Man bytte ut valutakorgen mot en ren dollarkoppling och huvudkontoret flyttades från Schweiz till USA för att hamna under amerikanska myndigheters kontroll. Även namnet ändrades från libra till diem för att markera att det var en nystart. Det här räckte dock inte för att blidka myndigheterna och med tiden blev det allt tydligare att projektet kört fast och att man inte skulle lyckas säkra de tillstånd som behövdes för att kunna komma i gång i USA. Därmed gick diem i graven och allt sammanfattades av vd Stuart Levey i en enda mening; ”..it became clear from our dialogue with federal regulators that the project could not move ahead”.

Dömt att misslyckas redan från start

Många menar att det var det skandaldrabbade Facebooks inblandning som var den stora stötestenen men antagligen var andra saker ännu viktigare. Medan oberoende kryptovalutor ofta har startats i mindre skala och till en början kunnat växa under myndigheternas radar så behövde libra/diem på grund av projektets tänkta omfattning och att det var några av världens mest kända företag som stod bakom ha alla godkännanden klara innan start. Att Kina förra året slagit ner så hårt mot både kryptovalutor och sina egna techföretag var inte heller bra för diemprojektet eftersom det undanröjde hotet att en kinesisk techjätte skulle lansera en motsvarande global valuta istället för diem vilket onekligen skulle ha varit ännu värre ur amerikansk synvinkel.

Sammantaget så här i efterhand kan det framstå som rätt naivt att tro att libra/diem någonsin skulle lyckas. Hela projektet handlade ju om att utmana staternas valutamonopol och erbjuda en ny valuta som alla med en smartphone skulle kunna använda i vardagen. Projektet var i det avseendet ett mycket större hot mot dollarn och andra valutor än vanliga kryptovalutor som trots stark tillväxt fortfarande bara är ett nischfenomen. Den stora majoriteten människor äger inga kryptovalutor och ännu färre har någon gång använt en kryptovaluta som betalningsmedel.

Att kontrollera en valuta ger stor makt

Att ha kontrollen över en valuta ger en massa makt och allra mest makt har USA som kontrollerar dollarn. Med den makten styr USA inte bara över hur mycket av världens viktigaste valuta som ska produceras utan också över vilka som ska få använda den. Alla som vill använda dollarn för transaktioner i det globala finansiella systemet behöver tillgång till det amerikanska banksystemet och den tillgången regleras av USA. Det gör att USA:s ekonomiska makt och inflytande internationellt är betydligt större än den amerikanska ekonomins storlek motiverar. Ur det perspektivet är det alltså inte konstigt USA var så starka motståndare till hela tanken på ett privat alternativ till dollarn som globalt betalningsmedel.

Vägen öppen för CBDC:s

Att diem gått i graven ändrar spelplanen för framtidens valutor en del. Framförallt är det nu mycket osannolikt att någon annan techjätte skulle fundera på att försöka dra igång ett liknande projekt och hela idén om privata valutor uppbackade av näringslivet känns iskall. Det här köper centralbankerna mer tid att själva hinna utveckla och sjösätta sina egna digitala valutor (Central Bank Digital Currencies eller CBDC:s). Med diem hade risken varit stor att den eller andra privata valutor dels skulle varit mycket snabbare att komma igång, dels kunnat erbjuda bättre funktionalitet och tjänster. Det skulle ha riskerat att göra centralbankernas egna digitala valutor överflödiga innan de ens kommit ur startblocken.

En annan effekt är att gränsen mellan traditionella valutor och kryptovalutor blir skarpare. Företagssponsrade valutor som diem hade annars kunnat hamna lite i gränslandet. De skulle visserligen inte vara utgivna eller garanterade av en stat men ändå vara mer ”officiella” än kryptovalutor som bitcoin med flera eftersom de skulle backas upp av några av det globala näringslivets största företag. Det här gränslandet lär nu förbli en vit fläck på kartan under överskådlig tid och det kommer antagligen försvåra spridningen av kryptovalutor till en bredare allmänhet.

Digitala centralbanksvalutor dröjer

Att digitala valutor för allmänheten nu ser ut att framförallt handla om CBDC:s gör också att det i dagsläget ser ut som om vi kommer få vänta ett bra tag på digitala valutor i vardagen och därmed även alla de nya tjänster de skulle öppna för. Fed har precis påbörjat utredningsarbetet kring en digital dollar. ECB startade arbetet med en digital euro förra sommaren och Riksbanken som redan har varit igång i fem år räknar ändå med att en svensk e-krona ligger åtminstone ytterligare 4-5 år in i framtiden.

För alla oss som gillar tanken på digitala pengar får vi i alla fall hoppas att utebliven konkurrens från diem inte leder till att centralbankerna slår av på takten när det gäller sjösätta sina egna digitala valutor.

Johan Javeus
Chefstrateg

Johan Javeus

Chefstrateg

Johan Javeus