Större höjning än förväntat
Alla var inställda på en stor räntehöjning ifrån Riksbanken men de flesta, inklusive vi, blev ändå lite överraskade då man på tisdagen slog till med en höjning med en hel procentenhet (100 punkter) till 1,75 procent. Riksbanken skruvade också upp sin prognos för den kommande ränteutvecklingen och spår nu en topp på 2,5 procent under 2023. Höjningen görs dels för att dämpa efterfrågan i ekonomin och därmed pressa ner den alltför höga inflationen, dels för att skicka en tydlig signal om att Riksbanken tar inflationsmålet på största allvar och att alla ska ställa in sig på att inflationen ska tillbaka ner till 2 procent på lite sikt.
Att hålla de långsiktiga inflationsförväntningarna låga är viktigt, inte minst nu i höst när en stor avtalsrörelse drar i gång i Sverige och det är viktigt att inte löneökningarna blir så stora att inflationen biter sig fast. Riksbanken var enig i sitt beslut.
Tufft besked för skuldsatta hushåll
De svenska hushållen går mot en ekonomiskt tuff höst och vinter. Eftersom inflationen är mycket högre än löneökningarna faller nu realinkomsterna historiskt snabbt. Priserna på t.ex. mat, el och drivmedel gör att hushållens totala kostnader ökar kraftigt och alla som har bostadslån får nu dessutom högre bolåneräntor. Den sammanlagda effekten blir rejält åtstramande eftersom hushållen kommer att behöva dra ned på sin konsumtion för att få ihop budgeten.
Det var mot den bakgrunden som många trodde att Riksbanken trots allt skulle nöja sig med 75 punkters höjning. Men nu blev det alltså 100 punkter och hushållen får räkna med att höjningen mer eller mindre slår igenom fullt ut på bolåneräntorna. Riksbanken motiverar sitt beslut med att det är bättre att höja kraftigt nu än att behöva fortsätta med många fler höjningar längre fram. Nästa möte hålls den 24 november och Riksbankens egen prognos pekar då på knappt 50 punkters höjning.
Vi behåller dock vår prognos på 75 punkter eftersom vi räknar med att inflationen kommer att fortsätta tydligt uppåt de närmaste månaderna. Tillsammans med ytterligare en höjning med 25 punkter i februari landar vår prognos på att styrräntan toppar på 2,75 procent i början av nästa år, vilket är något högre än Riksbankens egen prognos. Marknadens prissättning ligger dock ännu högre (med en topp runt 3,5 procent) och vi bedömer att riskerna för vår prognos fortfarande ligger på uppsidan. Det finns därmed mycket som talar för att hushåll som har lån med rörlig ränta (eller med kort bindningstid) kommer att få ännu högre kostnader framöver. Visserligen är det fortfarande en bra bit kvar till räntenivåerna som används i kreditgivningsprocessen (de så kallade Kvar-att-leva-på-kalkylerna) men tillsammans med andra kostnadsökningar lär de ändå bli mycket kännbara.
Vad gör politikerna nu?
I ett läge där tillväxten bromsar in och både hushåll och företag går mot bistrare tider är det naturligt att tänka sig att politikerna stöttar ekonomin med en expansiv finanspolitik, t.ex. sänkta skatter, ökade transfereringar till hushållen och ökad offentlig konsumtion. Ett antal sådana förslag har också framförts av de partier som vann valet och som nu håller på att bilda regering. Sänkt skatt på arbete och sparande, ett högkostnadsskydd mot höga elkostnader, sänkt bränsleskatt och tillfälligt slopade amorteringskrav är några av de förslag som lyfts fram.
Men – och det är ett stort men – eventuella stimulanser måste göras med försiktighet. Visst har vi råd med en expansiv finanspolitik, Sveriges statsskuld är bland de lägsta i EU, men risken är att en offensiv finanspolitik verkar i rakt motsatt riktning mot Riksbankens ambitioner att få ner inflationen. Riksbankens mål är ju att strama åt ekonomin för att minska utrymmet för fortsatta prisökningar. Om då politikerna samtidigt gasar på ekonomin med stimulanser, riskerar det att förvärra problemen. De stödjande åtgärder som vidtas av den nya regeringen behöver därmed vara väl balanserade och riktas till de hushåll som behöver dem allra mest. Det är också viktigt att t.ex. en elpriskompensation utformas på ett sådant sätt att man behåller drivkrafterna att faktiskt spara på energin i möjligaste mån.
Räntehöjningar behövs men kommer med ett pris
Riksbankens höjning av styrräntan med en procentenhet var den största räntehöjningen sedan Sverige fick sitt inflationsmål på 90-talet. Höjningen understryker det historiskt svåra läge vi befinner oss i och Riksbanken gör nu vad den kan för att ”komma ikapp” utvecklingen och kompensera för att den kom igång för sent med räntehöjningarna efter att ha underskattat inflationsutvecklingen tidigare. Fler höjningar kommer att behövas för att säkerställa att inflationen inte biter sig fast på för höga nivåer men höjningarna kommer också med ett högt pris i form av pressade hushåll, obefintlig tillväxt och stigande arbetslöshet. Det gör att det krävs noggranna övervägningar inför varje fortsatt steg och kraven på beslutsfattare inom såväl politiken som Riksbanken kommer att vara höga.