Förra året bjöd på en rejäl (ekonomisk) berg- och dalbana. I fjol såg vi optimismen tillta när framgångsrika vaccinutrullningar gav förnyat hopp om framtiden. Resultatet blev lättare restriktioner, en stark ekonomisk tillväxt och börser som slog nya rekord på löpande band. Baksidan av utvecklingen var att pandemieffekterna, hemester och hemarbete, också började avta och hushållens vanliga konsumtionsmönster gjorde sig mer påminda. Den naturliga effekten blev en tydligt dämpad bostadsmarknad när bostadsköp och renoveringar inte längre toppade plånbokslistan. I bakgrunden fanns dock det låga ränteläget som en trygg fot på gasen. Till skillnad mot våren präglades hösten av orosmoln som växte sig större och större. Evergrandekrisen fick börsen att skaka till, energikrisen fick hushållens plånböcker att urholkas och omikron fick ekonomier att återigen bromsa in i takt med en växande oro och återinförande av restriktioner. Vi inväntar fortfarande årets sista prisstatistik men det mesta pekar mot att bostadspriserna kommer stänga 2021 runt 10 procent upp. Utan tvekan ett starkt bostadsår.
Vad ska man då förvänta sig av 2022? Blir det ett annus horribilis med kraftiga nedgångar eller ett annus mirabilis med tvåsiffriga uppgångar igen? Ett sätt att forma sig en uppfattning är att resonera över hur de händelserna som påverkade bostadsmarknaden 2021 kommer utvecklas under det nya året.
1) Om vi börjar med virusspridningen; den är fortfarande högst närvarande och skapar en del oro och pessimism när det gäller den ekonomiska återhämtningen. En viktig skillnad mot tidigare smittspridning är att genomslaget på just ekonomin inte förväntas bli lika omfattande som tidigare under pandemin. De restriktioner som följer med en ökad smittspridning bidrar också till att hemarbete och hemester hänger kvar ett tag och därmed bidrar positivt till boprisutvecklingen. Det ska dock ses i ljuset av att många redan gjort förflyttningen till större bostad, vilket dämpar genomslaget något.
2) Energikrisen och den stigande inflationen är mekanismer som gröper ur hushållens plånbok och möjlighet att konsumera. Allt annat konstant, som vi nationalekonomer brukar säga, talar det för en nedåtpress på bostadspriserna i det korta perspektivet.
3) Sist men inte minst; ränteläget, som har kommit att bli bostadsmarknadens egna vaccin mot prisnedgångar. Riksbankens egen bedömning är att reporäntan kommer ligga på noll procent fram till slutet av 2024. Utan tvekan en positiv drivkraft för bostadspriserna.
Vilka drivkrafter som till slut väger tyngst och får därmed störst genomslag på bostadspriserna under 2022 är en svår nöt att knäcka. Frågar vi hushållen, vilket vi göra varje månad i SEB:s Boprisindikator, tror fortfarande en majoritet av svenskarna på stigande bostadspriser det kommande året. Och frågar vi ekonomen så ser jag fler drivkrafter, med bostadsmarknadens vaccin (räntan) i spetsen, som talar för stigande bostadspriser under 2022. Med hänsyn till dessa faktorer blir det varken ett annus horribilis eller mirabilis att vänta under det nya året. Med två år av kraftigt stigande bostadspriser bakom oss, en räntenivå som är låg men pekar uppåt och en pandemi med minskat genomslag välkomnar vi istället annus lagom.
Den bästa medicinen mot ett sådär lagom bostadsår stavas stresstest. Inled året med att se över bostadsekonomin och säkerställ att den håller för nya eventuella orosmoln som kan dyka upp längs vägen. Testet går via en räntekorg som återspeglar dina preferenser, boendeval och plånbok. Men det går också via kombinationen av ett sunt amorterande och ett kontinuerligt sparande för att parera mot både ränteuppgångar och plötsliga energisvängningar. Med den starten spelar det ingen roll om 2022 blir horribilis, mirabilis eller lagom.