– Huruvida en bolånetagare ska binda räntan eller inte handlar lika mycket om den privatekonomiska situationen och hur pass riskavert man är som person, säger Américo Fernández, som ändå har full förståelse för att många nu överväger att binda räntan.
– Det vi ser både i USA och här hemma gör att det faktiskt finns anledning att förmoda att räntebotten är nådd, säger han.
Främst är det stigande inflationssiffror i USA och signaler från amerikanska centralbanken Federal Reserve om att en omläggning av penningpolitiken är nära förestående som gjort att placerare runt om i världen nu tror på stigande räntor. Det som händer i USA har som alltid en tendens att sprida sig till Europa och Sverige.
Men bortsett från USA ser vi också en liknande utveckling i Sverige. Den senaste inhemska inflationssiffran för december, som hamnade på 4,1 procent, var den högsta på närmare 30 år och klart över Riksbankens mål på 2 procent. (Det ska dock påpekas att den svenska inflationen i första hand är driven av den senaste tidens höga elpriser).
– Vi ser också en tydlig tendens att fler binder sina bolåneräntor, säger Américo, som berättar att enligt bankens månatliga undersökning (SEB:s Boprisindikator) så uppger drygt var tredje hushåll att de endast har bunden ränta.
– Det är den högsta siffran sen vi startade mätningarna för nästan 20 år sedan, säger han.
Flera faktorer
Men valet att binda räntan, eller inte binda räntan, handlar alltså inte bara om förväntningar om den framtida ränteutvecklingen. Och för den som väljer bundet återstår dessutom ett annat val, nämligen på vilken löptid ska räntan bindas.
– En viktig grundregel är att aldrig binda räntan till en längre löptid än tiden som man planerar att bo kvar i bostaden, säger Américo, som menar att det kan bli både dyrt och krångligt för låntagare att sälja bostaden med ett befintligt bundet lån.
Men den kanske viktigaste frågan att ta ställning till för låntagaren är hur den egna ekonomiska situationen ser ut. Américo menar att eftersom en kombination av rörliga och bundna lån nästan alltid är att rekommendera så är frågan just hur stor andel av lånet som ska vara rörligt respektive bundet.
– Ju större andel rörligt lån jag har i min låneportfölj, desto känsligare blir jag för eventuella räntehöjningar. Det handlar då om att bedöma mina ekonomiska marginaler, säger Américo, som råder alla låntagare att låta göra så kallade stresstester.
Räntebuffert
Vid stresstester, som bankerna genomför vid lånetillfället, studeras hur en tänkt räntehöjning slår mot låntagarens ekonomi. Banker använder sig av en så kallad kalkylränta som är betydligt högre än dagens bolåneräntor för att se att bolåntagare kan bära högre räntekostnader. Ett sätt att bygga upp en trygghet i boendeekonomin är att ta skillnaden i räntekostnad mellan kalkylräntan och din faktiska bolåneränta och sätta av det till en räntebuffert.
För en låntagare med begränsade ekonomiska marginaler kan det också vara en fördel att ha en större andel bundna lån. Under de senaste åren har skillnaden mellan rörliga och bundna räntor minskat så pass mycket att den räntepremie en låntagare betalat för att binda räntan är att betrakta som låg.
– Det är därför fortfarande förhållandevis billigt att binda räntan, säger Américo.
För att ytterligare sprida riskerna bör den bundna delen av lånet dessutom vara på flera olika löptider.
– Det handlar om att ha en rimlig riskexponeringen mot ränteförändringar, och det får man genom en lämplig mix av rörligt och bundet med olika löptider, säger Américo.
Aktuella bolåneräntor
Här kan du se och jämföra SEB:s olika bolåneräntor.