En enkel finansiell tjänst som att kunna spara eller låna pengar, något som vi tar för givet i den verkliga världen, har tills för rätt nyligen sedan inte funnits för kryptovalutor. Men detta håller på att ändras och finansiella tjänster för kryptovalutor byggs nu i snabb takt av DeFi-projekt som Uniswap, Compound, AAVE, Kyber, MakerDAO, SushiSwap och många fler. Tekniken kan användas för alltifrån decentraliserade banktjänster, till decentraliserade börser och försäkringslösningar och mycket mer. Gemensamt är att dessa tjänster till skillnad från det traditionella finanssystemet inte har någon central aktör eller företag som utför tjänsten och garanterar att den fungerar. Den uppgiften sköts istället med hjälp av smarta kontrakt på blockkedjan.
Vad är smarta kontrakt?
Så hur fungerar det här i praktiken? Förenklat kan man säga att DeFi-tjänster består av två grundstenar. Det ena är kryptovalutor som används för att genomföra de finansiella transaktioner som behövs för tjänsten. Det andra är ett smart kontrakt som utför och bestämmer vilka transaktioner som ska göras. Ett smart kontrakt är precis som ett vanligt kontrakt ett avtal mellan två eller flera parter. Men istället för ett papper med avtalstext och namnunderskrifter på så består det smarta kontraktet av programkod som körs på blockkedjan. Koden avgör vad det är för transaktioner som ska utföras och vilka villkor som måste vara uppfyllda för att kontraktet ska exekveras. Att det smarta kontraktet ligger på blockkedjan garanterar att ingen i efterhand kan ändra eller ta bort det. Att kontraktet ligger på blockkedjan innebär också att innehållet är offentligt och möjligt för alla som vill att titta på. Användarna kan ändå åtnjuta sekretess i sina transaktioner eftersom det precis som för kryptovalutor inte går att identifiera vilka parterna som deltar i ett kontrakt är. Ett smart kontrakt har inte heller någon flexibilitet och man kan inte ändra på det i efterhand ens om alla parter är överens om att göra en ändring. Smarta kontrakt följer principen att ”koden är lag” och alla instruktioner utförs till punkt och pricka oavsett vilka oförutsedda effekter det kan leda till. Det här har också öppnat för att hackare kunnat hitta och utnyttja buggar i en del smarta kontrakt för att få dem att bete sig på ett sätt som inte var tänkt. Just buggar i smarta kontrakt är en av de största riskerna i DeFi-tjänster (mer om det i del 3). För de flesta är nog kryptovalutor fortfarande väldigt förknippat med bitcoin. Men bitcoins blockkedja används inte för DeFi-tjänster utan de skapas idag framförallt på Ethereums blockkedja.
Vad är Ethereum?
Bitcoins blockkedja var visserligen först ut men det gör också att dess tekniska möjligheter är för begränsade för att möta de krav som behövs för att kunna köra DeFi-applikationer. För att utveckla blockkedjeteknologin och göra den mer användbar så skapades 2015 Ethereum av den rysk-kanadensiske programmeraren Vitalik Buterin. Ethereums valuta heter ether och den har ökat mycket snabbare i pris än bitcoin under 2021. Det totala värdet av alla utestående ether uppgår idag till ca $ 550 mdr vilket motsvarar hela 45% av värdet av alla bitcoins. Bitcoin har med tiden utvecklats till att framförallt bli en finansiell investering som kan liknas vid en digital variant av fysiskt guld. Det som fått intresset för Ethereum att explodera är att den kan användas för att bygga nya blockkedjeapplikationer på och det är här den stora potentialen för framtiden finns. Till skillnad från Bitcoin så har Ethereums blockkedja stöd för att kunna köra den programkod som används för att skapa smarta kontrakt och Ethereum är idag det överlägset största nätverket för att bygga DeFi-applikationer. Men det saknas inte konkurrens och under senare år har flera konkurrerande blockkedjor som Solana, Cardano och Polkadot lanserats. Den snabba utvecklingen gör att även Ethereums teknik blivit föråldrad och planen är att i början av nästa år uppdatera den till Ethereum 2.0 som innehåller stora förbättringar jämfört med dagens version. Dels kommer man att byta verifieringsmetod från dagens energislukande datormining (”Proof of work”) till en modernare metod (”Proof of stake”) som kommer förbruka mindre än 1% av den energi som nätverket använder idag. Den andra stora förbättringen, som kommer bli avgörande för DeFi-tjänster, är att transaktionshastigheten i nätverket kommer öka från dagens bara 15 transaktioner per sekund till flera tusen per sekund med Ethereum 2.0.
Höga avgifter idag men väldigt låga framöver
Ett vanligt klagomål mot de tjänster som erbjuds av den traditionella finansindustrin idag är de höga avgifterna som kunderna måste betala. Ett av de främsta argumenten bland anhängare av DeFi är att dessa tjänster kommer att kunna göras mycket bättre, snabbare och billigare än idag. Även om den tekniska utvecklingen talar för att den prognosen stämmer är det långt ifrån hur det ser ut just nu. Eftersom de flesta DeFi-tjänster finns på Ethereums blockkedja har den låga transaktionshastigheten lett till stora problem med flaskhalsar och nätverket är ofta överbelastat. På blockkedjan löser man kapacitetsproblemen genom att öka transaktionskostnaderna (som betalas med ether) och under hög belastning är det därför inte ovanligt att en enda transaktion kan kosta tiotals dollar. Att transaktionsavgifterna är så höga begränsar självfallet också hur mycket DeFi- tjänsterna kan växa i volym eftersom många tjänster helt enkelt inte blir lönsamma. Ethereum 2.0 och andra konkurrerande blockkedjor med mycket högre transaktionskapacitet kommer ändra på detta. Kraftigt fallande transaktionsavgifter kommer göra att fler typer av DeFi-tjänster lönsamma och lägre avgifter kan därmed bli en katalysator för ännu snabbare tillväxt under kommande år.
Hur stort är DeFi idag?
Tillväxten inom DeFi är redan stark och trenden lär fortsätta under 2022. Men hur stort är egentligen fenomenet idag? När detta publiceras så är värdet av den totala kryptovalutamarknaden nästan $ 2,800 miljarder[i]. För att relatera den siffran till något kan man jämföra med att hela USA:s BNP idag uppgår till drygt 23,000 mdr[ii]. Idag uppskattas kryptovaluta för motsvarande $ 112 mdr vara allokerat till olika DeFi-tjänster[iii] vilket i så fall bara utgör 4% av den totala kryptovalutamarknaden. Hur många personer som använder DeFi-tjänster är svårare att uppskatta. Det finns nu nästan 4 miljoner digitala plånböcker knutna till DeFi-tjänster men eftersom en person kan ha flera plånböcker så är antalet unika användare antagligen betydligt lägre än så. Att antalet vuxit snabbt råder dock inget tvivel om och i början av 2020 fanns färre än 100,000 användare i världen. Både sett till kapital och antal användare är DeFi fortfarande i sin linda. Eftersom DeFi-tjänsterna på sikt kan göra kryptovalutor mer användbara för många fler så kommer DeFi sannolikt också att bidra till att kryptovalutamarknaden som helhet kan fortsätta att växa. Men med detta sagt så finns också många och stora hinder som måste överkommas framöver och inte minst finns stora frågetecken kring hur dessa tjänster ska kunna regleras (mer om de utmaningarna kommer i del 3 i den här analysserien).
I del 2 av den här serien om DeFi går jag igenom grunderna för hur en DeFi-bank fungerar och förklarar hur den nya tekniken till och med gör det möjligt att låna flera miljoner dollar utan säkerhet.
[i] Conmarketcap.com
[ii] Per tredje kvartalet 2021 uppräknat till helårsnivå.
[iii] Källa: DeFiPulse.com