Vad händer med bolagsskatterna?
Skattefrågan har fått näring av flera skäl. Företagsskatter runt om i världen har sänkts under flera år och skapat vad många uppfattar som ett "race to the bottom" som riskerar att dels minska intäkterna från bolagsskatter i ett läge där flera stater i pandemins spår nu har svaga statsfinanser, dels späda på den internationella skattekonkurrensen. Frågan om hur beskattningen ska ske av de globala techjättarna har också gäckat finansministrarna. G20:s beslut den 7 april innebär att 19 länder plus EU "förbinder sig att till nästa G20-möte den 9-10 juli nå en global och konsensusbaserad lösning på global företagsbeskattning". Mycket pekar på att framför allt EU skulle behöva höja bolagsskatten flera procentenheter för att närma sig en global miniminivå (som vi idag inte vet vilken den är).
Vad händer med återhämtningen?
Det enkla svaret är att den ekonomiska återhämtningen kan bromsas om bolagsskatter höjs på bred front i en tid där återhämtningen och tillväxten behöver företagens investeringar i såväl digitalisering- som hållbarhetsomställningar för att komma starkare och "grönare" ur krisen. Det något mer komplicerade svaret är att det snarare handlar om en balansgång mellan å ena sidan vad företagen förlorar i förutsägbarhet för skatter, incitament och investeringsmöjligheter och, å andra sidan, vad länderna gör med de ökade skatteintäkterna, dvs. vad finanspolitiken lägger sitt krut på.
Både USA och Storbritannien har tagit de första stegen och föreslagit höjda bolagsskatter som en delfinansiering efter alla stimulanspaket. Viktigt att komma ihåg är dock att båda dessa ekonomier ligger långt före EU när det gäller vaccinutrullning och den ekonomiska återhämtningen. Högre bolagsskatter i länder som inte kommit lika långt på återhämtningsresan kan få betydande inbromsande effekter och på kort sikt halka efter.
Vad betyder det för Sverige?
Om en gemensam internationell bolagsskatt införs på en högre nivå än den vi har i Sverige idag finns en risk för ett sämre företagsklimat – i alla fall i närtid. Bolagsskatten har successivts sänkts – ligger idag på 20,6 procent – för att skapa en bättre dynamik och en skattehöjning skulle kunna få motsatt effekt. Ytterst är dock frågan politisk och i det beslutet måste man också väga in Sveriges förhållande till suveränitetsprincipen och vårt komplicerade parlamentariska läge. Ingen av dessa frågor är enkla och vägen från diskussion till nya och förändrade spelregler kan vara lång.