Den senaste månadens Företagarindikator från SEB visar på en viss – om än avvaktande – optimism när det gäller företagares förväntningar om den kommande ekonomiska utvecklingen. Det är fler företagare som tror på en positiv utveckling de kommande tre månaderna än som tror på en negativ utveckling, och det så kallade balansmåttet – den andel om tror på en starkare utveckling minus den andel som tror på en sämre utveckling – är plus 13 procent.
Företagarindikatorns så kallade extrafrågor, där ett par specifika frågor belyses djupare, handlade denna gång om motiven bakom beslutet att starta egen verksamhet samt de ekonomiska förutsättningarna när företaget startades.
Att vara sin chef den största drivkraften
För samtliga undersökta grupper är det möjligheten att kunna bestämma över den egna tiden samt att vara sin egen chef som varit det starkaste motivet till att bli företagare. Något som kan verka överraskande är att också en klar majoritet av utrikesfödda företagare ser just detta som den främsta anledningen till att starta eget. Faktum att siffran på 56 procent för utrikes födda (som alltså ser detta som det främsta motivet till att bli egen företagare) är högre än genomsnittet för samtliga företagare.
– Detta tyder på att det kan vara en myt att många utrikesfödda är tvungna att starta eget för att de har svårt att få en anställning, säger SEB:s företagarekonom Américo Fernández, som menar att resultatet i undersökningen indikerar att många utlandsfödda istället väljer att bli sina egna för att de vill förverkliga sina idéer.
– Det här är en föreratagargrupp att ta på stort allvar, säger han.
Färre utrikesfödda med kompletterande jobb
Något som förstärker detta antagande ytterligare är att det är klart färre utrikesfödda som under det senaste året behövde ett extrajobb vid sidan om den egna rörelsen för att klara försörjningen. Inte mer än 3 procent av de utlandsfödda uppger att de har ett kompletterande jobb, vilket kan jämföras med det totala genomsnittet på 14 procent.
– Det är ytterligare en indikation på att det handlar om solida verksamheter som drivs av utlandsfödda entreprenörer, säger Américo Fernández, som också vill föra fram Företagarindikatorns siffror som visar under vilka ekonomiska förutsättningar som företagare generellt startar sina verksamheter.
– Det är klart fler bland de utrikesfödda som uppger att de hade en egen ekonomisk buffert som trygghet när de startade egen verksamhet, jämfört med inrikesfödda, säger han.
Américo Fernández menar att en försvinnande liten andel utlandsfödda företagare startade sin verksamhet med ett banklån – inte mer än 3 procent av företagarna i denna grupp startade sin rörelse med hjälp av banklån mot 17 procent generellt – så är en egen buffert ett sätt att minska de ekonomiska riskerna.
– Många i den här gruppen kan på grund av bland annat språksvårigheter och brist på kontakter ha låg access till krediter och andra formella finansieringslösningar. Men uppenbarligen är de är ofta väldigt klara med vad de vill göra och vilka förutsättningar som krävs, säger Américo, som menar att hans egna kontakter med utlandsfödda företagare överensstämmer med vad som framkommer av siffrorna i rapporten.
– Det här är en grupp med stor ekonomisk potential, vilket inte minst vi som bank och samhälle måste ta vara på, säger han.