Förvärvsbolag eller så kallade SPACs (Special Purpose Aquisition Companies) är ett fenomen som under senare år har blivit vanligt i USA. Det handlar om ett bolag som fylls med kapital och noteras på börsen med det uttalade syftet att inom en viss tidsperiod genomföra ett förvärv av ett onoterat bolag.
Nasdaq Stockholm har ett nytt regelverk för denna typ av bolag sedan 1 februari och tisdagen 9 mars meddelade Bure Equity AB (”Bure”) att man under mars avser att notera förvärvsbolaget ACQ Bure AB (”ACQ”), som då blir Sveriges första SPAC.
SEB Corporate Finance agerar som så kallad ”Sole Global Coordinator” och ”Bookrunner” vid transaktionen. Det innebär att SEB är rådgivare i samband med strukturering och försäljning av aktier i ACQ. SEB kommer också att kunna erbjuda teckning i aktien för såväl kunder i Personal Banking och Private Banking, som till institutionella kunder, när noteringsprospektet blir publikt i mitten av mars.
Hur ser du på möjligheten att SPAC:s blir en vanlig introduktionsform även i Sverige?
Det beror förstås på hur de första SPAC:arna utvecklas på börsen, men också på hur aktiemarknaden som helhet utvecklas, tillgång till kapital och räntenivå. Oavsett vilket kommer vi säkert att få se fler noterade förvärvsbolag i Sverige framöver, men det återstår att se hur många det blir. Det initiala mottagandet av nyheten om Bures förvärvsbolag har varit mycket positiv.
Vad är fördelarna med förvärvsbolag för utgivaren – och för investerarna?
– I Bures fall blir det ett sätt att utöka sin portfölj med ett nytt portföljbolag i en annan storlek än Bures vanliga fokus för nyinvesteringar. Men det är också ett sätt att generera avkastning genom att ta del av bolagets värdeutveckling över tid. Bure investerar 700 miljoner kronor i det nya bolaget, men har som så kallad sponsor också option på att teckna fler aktier om bolaget utvecklas väl.
– För övriga investerare blir det ett attraktivt sätt att saminvestera med Bure, som har ett erfaret investeringsteam med bra ”track record”. Det sker dessutom i en publik och transparent miljö, där strukturen innebär att både Bure och investerarna har ett gemensamt intresse av en positiv värdeutveckling för bolaget över lång tid.
Det har förekommit en del kritiska röster om fenomenet. Vad finns det för nackdelar?
– Det finns många fördelar, vilket har gjort denna investeringsform populär inte minst i USA. Flera faktorer, som åtminstone vi har upplevt som svagheter med den amerikanska SPAC:en, har hanterats i denna första svenska SPAC till exempel genom ett mer långsiktigt incitament för sponsorn och genom att förenkla strukturen med att investerarna enbart förvärvar aktier (istället för ett paket av aktier och optioner).
– Andra punkter som dock gäller såväl för SPAC:ar i USA som i Sverige är att pengarna som kommer in i SPAC:en i samband med börsnoteringen ligger overksamma på ett konto under en period innan de investeras, vilket förstås är en större nackdel i en miljö med högre räntor. En annan punkt är att investeraren per definition inte vet vilket bolag som kommer att förvärvas. Av bland annat denna anledning finns det ett minoritetsskydd för investerarna som innebär att de kan rösta nej till förvärv på bolagsstämma samt begära inlösen och återbetalning av investerat belopp inom vissa ramar.
Har ni inom Corporate Finance fler sådana affärer i pipen?
– Det är för tidigt att svara på. Bures förvärvsbolag, som den första SPAC:en i Sverige, har precis blivit annonserat. Vi har ett antal pågående diskussioner där vi i dagsläget inte vet vad de kommer leda till.