Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Evergrande-krisen – 6 frågor & svar

Börserna faller i spåren på krisen för det kinesiska fastighetsbolaget Evergrande. Vad beror det på och vad får det för konsekvenser runtom i världen och Sverige? SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist ger svaren.

  1. Vad handlar kinesiska Evergrande-krisen om?
    Svar: Kinas fastighetsjätte Evergrande uppges ha stora problem med att betala räntor på sin ca 305 miljarder dollar stora låneportfölj. Skulden motsvarar 1,8 procent av Kinas BNP. Bolaget sägs vara i förhandlingar med sina kreditgivare om att lösa situationen på bästa sätt för alla parter. Enligt BBC har Evergrande lånat kapital från 171 kinesiska banker och 121 andra finansiella institut. Evergrandes aktie har fallit med 85 procent i år och kreditvärderingsinstitut har sedan tidigare tagit beslut om att nedgradera företagets kreditbetyg.
  2. Hur påverkas Kina?
    Svar:
    Kinas höga BNP-tillväxt har i flera år drivits av en kraftfull kreditexpansion som eldat på investe­rin­gar i både infrastruktur och byggsektorn. Kinas snabbt växande skuldberg – i fastighetssektorn och bland statliga bolag - har ökat ekonomins sårbar­het för tillväxtbakslag. Med en offentlig skuld på bara 70 procent av BNP (enligt IMF), och en valutareserv på 3 236 miljarder dollar, saknar knappast Peking vare sig verktyg eller muskler för att kunna hantera det uppkomna besvärliga läget. Kinesiska hushåll, som deponerat pengar för att få en framtida bostad – eller spekulera om prisuppgångar – riskerar nu att förlora delar av sina pengar. Peking går onekligen en svår balansgång: att dels agera tillräckligt snabbt för att undvika negativa förtroendeeffekter bland Kinas företag och hushåll, dels tvinga investerare att inse närvaron av kreditrisker i Kinas ekonomi och att vissa exponeringar dessvärre kan komma att omvandlas till reella kreditförluster.
  3. Får krisen några konsekvenser för omvärlden?
    Svar: De direkta ekonomiska och finansiella effekterna på omvärlden bedöms, i nuläget, som små. Den globala återhämtningen är på sina håll fortfarande skör. En naturlig följd av krisen skulle kunna vara att centralbanker skjuter på sina steg att normalisera sina monetära stimulanser. 
  4. Varför faller börserna? 
    Svar:
    Efter betydande börsuppgångar under 2021 är värderingarna något ansträngda även om före­tagsvinster imponerat och ränteläget är lågt. Börsnervositeten har byggts upp med hjälp av signaler om centralbankernas försiktiga försök att normalisera penningpolitiken, växande pandemirelaterade obalanser som riskerar att stoppa produktion och höja priser samt oro för att USA:s kongress i okto­ber sätter stopp för Bidenadministrationens möjligheter att låna pengar och få igenom Vita husets 3 500-miljarderdollar-paket. Med Evergrande nu på marknadens radarskärm går riskaptiten ner. 
  5. Hur påverkas Sverige?
    Svar
    : Sämre Kina-tillväxt riskerar att slå mot global tillväxt och därmed vår exportindustri och jobben. Men vi är fortfarande långtifrån ett sådant läge. I det korta perspektivet syns effekterna på börser och räntor som nu faller. Om oron kring Evergrande blir mer uthållig kan det svenska konsument- och före­tagsförtroendet börja påverkas negativt – med sämre utsikter för Sveriges ekonomiska återhämtning.
  6. Vad händer nu?
    Svar: Kinas Evergrande tycks vara på väg mot någon form av skuldrekonstruktion. Kreditförluster lär uppstå. Peking kan minska de ekonomiska och finansiella effekterna – både för den egna ekonomin och omvärlden – genom att agera snabbt, resolut och transparent för att minska Kinas och omvärldens växande frågetecken. Kina har den finansiella kapaciteten att hantera det uppkomna läget, vilket i sig är lugnande. Därtill finns en problem­insikt. Förhoppningsvis har vi en tydligare bild i slutet av veckan. 
Seniorekonom

Robert Bergqvist

Seniorekonom

Robert Bergqvist