Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Biologisk mångfald nästa stora våg inom hållbarhet

Just nu står klimattoppmötet COP26 i fokus för världens blickar. Lite mer i skymundan hölls tidigare i höst FN-konferensen COP15 om biologisk mångfald. Många menar att det är nästa stora våg inom hållbarhet.

– Företag och investerare står i startgroparna för att arbeta mer aktivt med biologisk mångfald. Men osäkerheten är stor och frågorna många. Här har vi en viktig roll för att öka kunskapen, hjälpa företagen att ta fram vetenskapsbaserade mål och utveckla finansieringslösningar, säger Susanne Gløersen, ställföreträdande chef för Sustainable Banking i Norge.

Hon var också en av talarna när SEB i slutet av oktober bjöd in till ett kundseminarium om biologisk mångfald. Där deltog även företrädare för de norska storföretagen Storebrand och Hydro som berättade hur de jobbar med frågan. Även experter från Världsnaturfonden och andra intresseorganisationer fanns med på talarlistan.

FN-konvention 1992

Redan 1992 antog FN en konvention om skydd av biologisk mångfald, definierad som alla variationer av livsformer på jorden och haven och de ekosystem som de ingår i. Konventionen har ratificerats av 195 länder, men trots detta har den biologiska mångfalden fortsatt att minska. Enligt siffror från Världsnaturfonden har exempelvis antalet däggdjur, fåglar, fiskar, reptiler och amfibier minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016.

I oktober inleddes den 15:e FN-konferensen om biologisk mångfald, COP15. Den skulle egentligen ha hållits 2020, men sköts upp på grund av pandemin. Konferensen är nu uppdelad i en digital del, som hölls i oktober, och en fysisk konferens som kommer att hållas våren 2022 i Kunming, Kina.

– Syftet med COP15 är att öka skyddet mot förlust av biologisk mångfald och verka för återuppbyggnad av ekosystem. Målet är att enas om globala mål på samma sätt som för klimatet. Detta kommer också att leda till en förväntan om att företag och investerare sätter egna mål, som är förenliga med de globala målen, säger Susanne Gløersen.

Klimat och biologisk mångfald är naturligtvis nära sammankopplade med varandra. Friska ekosystem, särskilt skogar och hav, har stor kapacitet att binda koldioxid. Å andra sidan är behovet att minska den globala uppvärmningen stort då detta minskar risken för utrotade arter.

– När det gäller klimatet har bolag möjlighet att sätta vetenskapligt baserade mål för utsläppsreduktion som ligger i linje med vad som krävs för att nå Parisavtalet och som godkänns av Science Based Target Initiative. Nu ser vi konturerna av att liknande Science Based Targets for Nature kommer att växa fram, säger Susanne Gløersen.

Överlevnadsfråga

Biologisk mångfald handlar inte bara om ett skydd av hotade arter, utan är precis som klimatet en överlevnadsfråga med stora finansiella konsekvenser. Enligt Världsnaturfondens årliga riskbedömning är biologisk mångfald tillsammans med klimatet en av de största ekonomiska utmaningarna under de närmaste tio åren. Omkring hälften av jordens bruttonationalprodukt är avhängig av biologisk mångfald.

– Ett tydligt exempel på den finansiella risken av försvagad mångfald gäller företag som verkar inom jordbruk och livsmedelsproduktion. 76 procent av våra ätliga råvaror och grödor är avhängiga av bin och andra pollinatörer. De minskade bestånden av bin är en finansiell förlust för företag som Orkla på grund av bristande tillgång till råvaror och högre och mer volatila priser, säger hon.    

Ökad medvetenhet

Medvetenheten om detta har ökat inom näringslivet, men fortfarande är det många företag som saknar en tydlig strategi för biologisk mångfald. Enligt en undersökning från den svenska tidningen Aktuell Hållbarhet uppger tre fjärdedelar av börsbolagen att de saknar en strategi på plats, men att de börjat kartlägga sin roll i frågan.

– Många bolag har kommit långt och jobbat länge med frågor som avskogning. Men framöver kommer vi att se företag och investerare som jobbar bredare med frågor om biologisk mångfald och natur. Det finns även företag, som exempelvis danska Örsted som har satt som mål att bli nettopositiva, alltså verka för att restaurera och förbättra den biologiska mångfalden, säger Susanne Gløersen.

Rådgivning och finansiella lösningar

Som bank menar hon att SEB har en viktig roll för att rådge företag och investerare om frågan. Men, också med att utveckla nya finansiella lösningar.

– Jag tror det kommer att växa fram hållbarhetslänkad finansiering inom detta område. Vi kommer att få se ”biodiversity bonds” där företagen kan knyta vetenskapsbaserade mål för naturen till sin finansiering.