Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Åtta frågor och svar om energikrisen

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist svarar här på åtta frågor om vad som ligger bakom den pågående energikrisen och vilka konsekvenser den kan få på bland annat den ekonomiska utvecklingen.

1. Varför stiger energipriserna?

Priset på naturgas har stigit till rekordnivåer. Det har pressat upp även olje- och kolpriser – och elpriser – till mycket höga nivåer. Råvarumarknader präglas ofta av stora cykliska svängnin­gar. När priserna är låga minskar investeringarna i produktionskapacitet (och vice versa). Förra året låg t ex natur­gas­priserna på de lägsta nivåerna på 13-14 år. När produktionskapaciteten på kort sikt inte kla­rar av att möta en snabbt stigande efterfrågan uppstår ofta ”tjurrusning” i priserna. Att vin­tern 2020-2021 var ovanligt kall – och sommaren 2021 ovanligt varm – har också bidragit till att lagren av t ex kol och gas är långt under normala nivåer i bl a USA, Europa, Kina och Ryssland.

2. Är brist på produktionskapacitet och väder de enda förklaringarna?

Priserna drivs av flera olika krafter som nu samverkar. Global efterfrågan på energi har ökat i en snabbare takt än vän­tat när världen nästan samtidigt öppnar upp efter pandemin. Tillbakahållna kapacitetsinvesteringar i t ex förnyelsebar grön ener­gi – och otillräcklig infrastruktur för att överföra energi mellan länder och regioner – har adderat till den rå­dande obalansen på energimarknaden. Där­till finns inslag av geopolitik och taktik; länder som t ex Ryssland tycks medvetet hålla till­ba­ka gasex­port till bl a EU. För ett land som Storbri­tannien har även Brexit skapat en allvarlig brist på lastbilsföra­re. Osäker­heten kring hur kall vintern 2021-2022 blir för norra hemisfären gör också att spekulativa krafter får fotfäste vilket höjer energipriserna ytterligare.      

3. Kan energikrisen utlösa en ny lågkonjunktur?

Högre energikostnader urholkar hushållens köpkraft vilket sänker privat konsumtion. Även före­­tagens kostnader stiger vilket kan påverka deras lönsamhet och investeringsvilja. Att länder som Kina ransonerar energitillgången bidrar till störningar och produktionsstopp i fabriker med risk för ytterliga­re problem för globala värdekedjor. Energi­kri­­sen i framför allt Europa och Kina, vars ekonomier utgör ca 42 procent av den globala ekonomin, dämpar återhämtningen men bedöms inte leda till en global konjunkturnedgång. Skulle konjunkturen försvagas har såväl regeringar, trots redan rekordhöga skul­der, och många hushåll finansiella buffertar att kunna stå emot sämre tider.    

4. Bör regeringar mildra effekterna av energipriserna?

Flera länder i EU är beredda att mildra energikrisens konsekvenser för de mest utsatta och sår­bara hushållen och företagen. Men myntet har en baksida. Höga energipriser som subventioneras ris­kerar att – om priserna speglar hög efterfrågan på specifikt fossila bränslen – fördröja klimatomställ­ningen. Dessvärre är problemet att hela energilandskapet är i förändring och att intresset för att elek­t­­rifiera våra ekonomier kan minska. Det är inte önskvärt att klimatomställningen brom­sar in.    

5. Vad händer med energipriserna framöver?

Osäkerheten är stor för flera av energiprisernas viktigaste drivkrafter: global konjunkturstyrka,  geo­po­li­tiskt spel samt utbyggnaden av grön energi. De närmaste månaderna avgör också vädret var priset för energi landar, d v s hur kall vintern 2021-2022 blir. Marknaden prissätter för närvaran­de dock mycket lägre och mer normala priser på t ex naturgas bortom kommande vinter. Att flera av drivkrafterna bakom energikrisen kan ses som tillfälliga talar också för lägre priser på sikt.

6. Hur hög blir inflationen?

Energipriserna har bidragit till en rejäl inflationsuppgång i många ekonomier. Inflationstakten – inklusive energipriser – låg i september på 5,4 procent i USA, 3,4 procent i euroområdet och 2,8 pro­cent i Sverige. Det är klart över centralbankernas inflationsmål som i flertalet fall ligger på 2 procent. Eftersom energipriserna stigit mer än väntat – och väntas mer uthålligt ligga kvar på högre nivåer under vintern – har också inflationsprognoserna reviderats upp. USA:s inflation väntas nå en maxnivå mot slutet av året på 5,8 procent, euroområdet på 4 procent och Sverige på 3,3 pro­cent. Första halvåret 2022 väntas dock inflationen falla tillbaka påtagligt.    

7. Ska vi räkna med räntehöjningar från centralbankerna?

Centralbankerna ställs inför ett dilemma. Höga energipriser dämpar tillväxt och sysselsättning viket motiverar fortsatt låga räntor och en expansiv penningpolitik. Hög inflation p g a energi­pri­ser­na kan dock lyfta hushållens och företagens löne- och prishöjningsförväntningar och därmed driva fram kompen­sationskrav. Då kan den som flertalet ser som en besvärlig men ändå tillfällig inflationsimpuls permanentas. Risken är särskilt stor den energidrivna inflationen skulle bli varaktigt hög. I det läget kan centralbanker tvin­gas agera i förebyggande syfte och minska de monetära stimulanserna för att eventuella uppgångar i inflationsförväntningar ska bli kortvariga. Vanligtvis försöker centralbanker att se bortom denna typ av tillfälliga prisökningar men när nu våra ekonomier normaliseras efter pan­demin är det rimligt att räkna med att penningpolitiken också tar gradvisa normaliseringssteg.    

8. Kommer världen att klara klimatomställningen?

Vi har en klimatkris som måste lösas. Mycket pekar dessvärre på att 2021 blir ännu ett rekord­år för växthusgaser när länder nu använder kol och olja i en allt större ut­sträckning för att kortsiktigt klara energikrisen och täcka upp energibehovet. Men vi bör se pågående energikris som ännu en väc­karklocka för att göra världen och ekonomier mindre beroende av vissa energikällor samt skapa ka­pa­citet i hållbar energiproduktion och ökad förutsägbarhet för energiprisutvecklingen.