På senare tid har en oro för stigande inflation och räntor smugit sig tillbaka in i den ekonomiska diskussionen. Det sker i ett läge då många hade börjat tro att de senaste årens rekordlåga räntor och närmast obefintliga inflationstryck snarare var för evigt. Ingen vet förstås hur snabbt eller långt räntorna kommer att stiga men vi har på kort tid sett amerikanska 10-åriga räntor stiga klart snabbare än förväntat från 1 procent till över 1,75 procent.
I förra ränterådet gick vi igenom orsakerna till ränteuppgången och pekade även på att särskilt de långa räntorna är internationella till sin karaktär och kan smitta av sig på t.ex. de svenska bolåneräntorna. Och de senaste veckorna har vi också sett att de svenska listpriserna för många bolåneräntor börjat krypa uppåt. Sedan vet vi att det är skillnad mellan listpriser (de som annonseras) och snittpriser (de priser som bolånetagarna i genomsnitt betalar) och det är för tidigt att säga hur snittpriserna påverkas. Men det troliga är ändå att färdriktningen härifrån är svagt uppåt.
Räntorna är inte det enda som kan påverka boendekostnaderna framöver. I slutet av mars meddelade Finansinspektionen att det undantag från amorteringskravet som myndigheten beviljade under pandemin, upphör efter sommaren. Amorteringskravet har införts stegvis och innebär att den som tar ett nytt bostadslån kan bli tvungen att amortera upp till 3 procent per månad. Hur stort amorteringskravet blir beror på lånets storlek i förhållande till bostadens värde och låntagarens inkomst. Under pandemin 2020 meddelade Finansinspektionen att bankerna fick bevilja undantag från amorteringskravet för de låntagare som så önskar, en möjlighet som ett par hundra tusen svenskar valt att utnyttja. Undantaget gäller till och med augusti 2021 och det har funnits spekulationer om undantaget kan komma att förlängas. Men nu har alltså Finansinspektionen satt ner foten och meddelat att undantaget tas bort och de ordinarie reglerna tas tillbaka. Beslutet fattas delvis mot bakgrund av att pandemiläget antas förbättras till hösten men också därför att bostadspriserna och hushållens skulder har ökat under pandemin. Sammantaget menar myndigheten att det nu är angeläget att åter strama åt regelverket.
De stigande räntorna och det återinförda amorteringskravet är viktiga påminnelser för alla som har bostadslån att dagens förutsättningar inte nödvändigtvis gäller för alltid. För att privatekonomin ska klara svängningar i boendekostnaderna gäller det att ha marginaler. Låt mig påminna om tre grundläggande sätt att skaffa dessa marginaler:
1) Sparande är en central ingrediens. Det gäller att spara både regelbundet och ”rätt”. Statistiken visar att för många saknar ett sparande och att en onödigt stor del av det vi ändå sparar hamnar på ett vanligt bankkonto med låg eller ingen ränta. I stort sett är det bara bufferten, dvs. de ca 2-3 månadslöner som är till för oväntade utgifter, som ska sitta på bankkonto. Övrigt sparande bör oftast placeras med lite högre risk och bättre avkastningsmöjligheter.
2) Amortering är vad som krävs för att minska skuldsättningen i kronor och ören. Amorteringarna minskar också de totala räntekostnaderna och ökar på sikt de privatekonomiska marginalerna.
3) Att sprida ränteriskerna genom att ha flera bindningstider (t.ex. en del 3-månaders och två delar med längre bindningstider) på bolånen är ett sätt att göra sig mindre känslig för räntehöjningar.
Vi kan inte veta hur räntor, regelverk, inkomster och bostadspriser utvecklas framöver. Men vi kan förbereda oss för olika scenarier och se till att privatekonomin klarar det mesta.