Det har varit en omskakande vår med Coronakrisen ständigt närvarande. Värst är förstås sjukdomens inverkan på människors liv och hälsa med många sjuka och avlidna och ännu fler som behövt isolera sig från samhälle, vänner och familj. Men krisen har som bekant också påverkat ekonomin på alla nivåer. Nationellt ser vi dramatiskt sjunkande tillväxt, minskad sysselsättning och stigande arbetslöshet.
Statsfinanserna försämras snabbt i takt med att utgifterna för alla krispaket ökar och skatteintäkterna minskar. Privatekonomiskt har vi dragit ner på vår konsumtion av det mesta och många har permitterats, varslats, fått minskad inkomst eller till och med förlorat sin anställning. Kronofogden har visat att var femte svensk fått försämrad ekonomi under krisen och SCB har visat att många svenskar saknar sparade pengar, t.ex. klarar en av fem inte en oväntad utgift på 12 000 kronor.
Även bostadsmarknaden och bostadsekonomin påverkas förstås. SEB:s boprisindikator har visat på en dramatisk nedgång i hushållens förväntningar på bostadspriserna och klart fler tror nu på nedgångar än på uppgångar. Även de professionella prognosmakarna har en tid trott på sjunkande priser och försäljningsstatistiken bekräftar bilden. Priserna har vänt nedåt under april och maj.
Men även om läget är besvärligt, är det inte nattsvart. Många länder förefaller nu vara igenom pandemins mest akuta fas och börjar lite trevande öppna upp för att få igång samhälle och ekonomi igen. Kvartal två och tre i år kommer på många håll att vara de ekonomiskt sämsta sedan andra världskriget, men kanske blir det ändå inte riktigt så illa som de allra dystraste prognoserna först tydde på.
Börserna har klarat sig märkligt bra genom krisen, i alla fall hittills. Privatekonomiskt har många påverkats negativt men de flesta har det trots allt inte. De har kvar både jobb och köpkraft och även de som har permitterats har genom de olika politiska åtgärderna fått behålla största delen av sin lön. När det gäller bostadsmarknaden har som sagt priserna vänt nedåt, men inte särskilt mycket. För hela Sverige är prisnedgången hittills bara ett par procent och som mest handlar det om 4-5 procent, t.ex. för lägenheter i Stockholm. Det är troligt att de kommer att gå ner ytterligare men än så länge är det inte mycket som tyder på något ras. Dessutom har omsättningen på bostadsmarknaden hållits upp och det görs (minst) lika mycket bostadsaffärer den här våren som förra.
Bilden är med andra ord blandad och ingen vet om det är de positiva eller negativa signalerna som kommer att styra utvecklingen framöver. I det läget är det viktigt att gardera sig, inte minst när det gäller boendeekonomin. All statistik och alla genomsnitt om hushållens bostadsekonomi betyder inte så mycket för just din situation.
Då är det bättre att du gör ett eget ”stresstest”. Det behöver inte vara så avancerat men gör en översiktlig beräkning av vad som händer om du eller din partner får minskade inkomster ned till permitterings- sjukpenning- eller a-kassenivå. Vad händer om räntan blir dubbelt så hög som idag eller om månadsavgiften, kommunala avgifter eller energipriserna stiger med 50 procent?
Om något av det inträffar vet ingen men om din genomgång visar att du klarar av det vet du att du har de marginaler som behövs. Om inte, behöver du ändra något för att skaffa dessa marginaler. Då behöver utgifterna minska och sparandet öka. Saknar du ett sparande helt kan det tillfälligt slopade amorteringskravet vara ett sätt att skapa nödvändigt sparutrymme. Många kommer också att bli hjälpta av att räntan på uppskov från tidigare bostadsaffärer ska slopas från årsskiftet. Att binda sina räntor på några olika bindningstider är också ett sätt att öka motståndskraften och marginalerna. Men det första steget är att testa just din bostadsekonomi och se vad som behövs.