Själv har jag under många år haft förmånen att bo nära min arbetsplats och jag kan intyga hur bekvämt det är att inte behöva sätta sig i en bil varje morgon eller tvingas passa en buss eller ett tåg. Men sedan ett halvår så jobbar jag, likt hundratals miljoner andra människor i världen, hemifrån en stor del av tiden och då blir närheten till kontoret betydelselös. Jag kan i princip lika gärna sköta jobbet från sommarstugan eller till och med från ett annat land om jag skulle vilja. Distansarbete har öppnat helt nya möjligheter för människor att fritt välja var de vill bo och många verkar vara sugna på att ta till vara på den nya friheten. Enligt en färsk Sifoundersökning hoppas tre av fyra att pandemin ska leda till en förändrad arbetssituation och överst på önskelistan står ökade möjligheter att jobba hemifrån*. En annan Sifo visar att nästan fyra av tio kan tänka sig att flytta om trenden med bättre möjligheter till distansarbete fortsätter och 5 procent funderar till och med på att sköta sitt jobb från utlandet**.
Man kan inte nog understryka hur dramatisk den här förändringen är för ekonomin och för hela samhället och hemarbetstrenden kommer att skapa både vinnare och förlorare (om dessa har undertecknad redan skrivit här). Men även om många uppenbarligen ser fram emot att i framtiden kunna lämna mörka och kalla Sverige i november eller bara emot att slippa vardagsresorna till jobbet så skapar de nya möjligheterna också nya hot.
Kontoret en viktig konkurrensfördel i väst
Faktum är att om kontoret försvinner så försvinner också en av västvärldens arbetstagares viktigaste konkurrensfördelar. När de anställda på ett företag samlas på ett kontor varje dag för att utföra sitt arbete så blir kontoret också en naturlig barriär mot att företaget anställer personer på distans. De informella men viktiga samtalen vid kaffemaskinen eller på lunchen är helt förbehållna de som är på kontoret. Möten blir svårare att få att fungera och med dagens teknik kan distansarbetare inte delta på samma villkor som de som sitter i samma rum.
Men om nu kontoret försvinner, så försvinner också det viktigaste hindret mot att anställa medarbetare på distans. Plötsligt kan både arbetsgivare och arbetstagare börja leta efter anställda respektive jobb oberoende av en geografisk plats. Man behöver inte ens leta jobb i samma land som man bor längre. Resultatet blir en i det närmaste global arbetsmarknad. Självfallet finns det också andra hinder såsom språk, kultur och tidszoner men i många fall så är faktiskt kontoret den främsta anledningen till att företag letar arbetskraft lokalt och att anställda söker jobb i närheten av där de bor.
En global och bättre fungerande arbetsmarknad
På en global arbetsmarknad kommer konkurrensen om de bästa arbetarna att öka. De mest attraktiva och välutbildade personerna kommer kunna välja och vraka mellan olika jobberbjudanden. Rörligheten på arbetsmarknaden kommer också att förbättras när trösklarna för att ta ett jobb på en annan ort sänks. Den anställde behöver inte längre flytta till en annan stad eller till ett annat land. Hens respektive behöver inte heller sluta på sitt jobb och barnen behöver inte börja i en ny skola. Allting blir enklare och trösklarna så mycket lägre att många fler kommer att vilja röra på sig och testa något nytt.
Företagen är de stora vinnarna
Men de stora vinnarna på en mer global arbetsmarknad är företagen. Många anställda, som inte tillhör eliten som alla företag vill ha, kommer istället få uppleva en tuffare konkurrens om jobben eftersom de i större utsträckning kommer få konkurrera med välutbildad, men billigare, arbetskraft från länder med lägre inkomstnivåer. En motsvarande förändring har redan pågått länge inom industrin och lett till att en massa industrijobb, (i vissa branscher alla jobb) flyttat till lågkostnadsländer. Även i tjänstesektorn har många enklare kontorsjobb redan flyttat utomlands eller automatiserats medan mer kvalificerade arbeten hittills har varit skyddade. Men när kontoren gradvis försvinner och distansarbetet blir ett normalt inslag i många verksamheter finns all anledning att tro att den utländska (och inhemska) konkurrensen om tjänstejobben kommer öka.
Lönepressen tilltar i västvärlden
Då som nu drivs utvecklingen av kostnadsjakt hos företagen och principen är densamma som den alltid har varit; jobben tenderar att flytta dit där de kan utföras billigast. För utvecklingsländer är den här förändringen en stor möjlighet medan det för många anställda i rika länder som Sverige och USA kommer att leda till stora utmaningar. Ju fler jobb som kommer att kunna utföras på distans ju större nedåtpress på löner kommer det att bli i de rikaste länderna.
QE 4-ever blir enda sättet att försöka få inflation
En tilltagande lönepress är också ett stort problem för världens centralbanker som redan kämpar i uppförsbacke för att få inflationen att stiga. Högre löner ses traditionellt som den viktigaste källan till ett stabilt inflationstryck över tid. Löneökningar höjer företagens produktionskostnader vilket de kompenserar med att höja sina priser så att det skapas inflation. Till skillnad från många andra inflationsdrivare, som en svagare valuta eller högre råvarupriser, så upprepas löneprocessen år efter år så att inflationstrycket blir stabilt. Det är därför löneutvecklingen är så viktig för centralbankerna. Men det finns faktiskt ett annat sätt att åstadkomma ett stabilt inflationstryck och det är att permanenta tryckandet av nya pengar. Om de vill kan centralbankerna hålla på med det hur länge som helst. Ju större den strukturella nedåtpressen blir på löner, ju mer expansiv måste penningpolitiken bli. Den logiska slutsatsen blir att räntor kommer ligga kvar på noll (eller till och under noll) medan de kvantitativa stimulanserna måste fortsätta långt efter att pandemin släppt greppet om ekonomin. Utvecklingen kommer i många länder likna den vi sedan sett i Japan om än inte driven av samma orsaker.
Företag och kapitalägare vinnare
För företagen är detta den bästa av världar. En alltmer global arbetsmarknad borgar för att produktionskostnader kan pressas samtidigt som permanent låga räntor gör kapital billigt. Den sedan länge förhärskande trenden att ägarna av företagen gynnas mer än de anställda får mer bränsle. Resultatet blir fortsatt växande klyftor i samhället där kapitalägare också gynnas av att värderingen av deras tillgångar stiger tack vare "evigt" låga räntor. Utvecklingen kommer att resa allt starkare krav på att politiker ska bli mer aktiva i att motverka ökade klyftor med aktiv finanspolitik (läs: högre skatter för kapital- och höginkomsttagare). Samtidigt är det ingen lätt uppgift i en värld som rör sig mot en alltmer globaliserad ekonomi och arbetsmarknad.
Stora förändringar tar tid men den här är redan igång
Som alltid vid paradigmskiften är en viktig fråga hur lång tid allt kommer att ta? Ingen tror på allvar att alla som idag jobbar hemma kommer att fortsätta göra det i samma utsträckning den dagen pandemin är borta. Men bollen är satt i rullning och corona har utan tvivel snabbat på processen. Många anställda kommer säkert någon gång under nästa år att kunna gå som vanligt till sina arbetsplatser. Men antagligen kommer de att fortsätta jobba mycket mer hemifrån än de någonsin gjorde innan pandemin. Många företag har säkert redan kommit till slutsatsen att de kan minska ner på sin kontorsyta. I och med att en växande del av de anställda regelbundet kommer att jobba hemifrån så kommer företagen att satsa mycket på att få arbetsplatsen att fungera lika bra för distansarbete som för de som sitter på kontoret. För att lyckas med detta måste all den information vi idag utbyter när vi träffas fysiskt istället kunna överföras elektroniskt och näringslivet kommer göra stora investeringar i ny teknik under kommande år. En massa kapital kommer strömma in till allt från satsningar på utbyggnad av bandbredd och 5G-nät till molntjänster och konferenslösningar som med hjälp av AR/VR kan minska skillnaden mellan det fysiska och virtuella mötet. De företag och branscher som jobbar med att utveckla dessa produkter kan se fram mot många goda år. Den tekniska innovationen blir också en viktig del i att säkerställa att produktiviteteten i hemarbete inte blir lidande. Nya metoder behöver utvecklas för att utvärdera, leda och få anställda att interagera med varandra i en miljö där kontoret inte längre är den naturliga samlingspunkten. Hur lång tid det kommer att ta innan det är klart är omöjligt att säga men förändringen är redan igång och det kommer inte att gå att vrida klockan tillbaka.
* Kollega, 2020-09-29: Fortsatt distansjobb kan öka flyttviljan
** Örebronyheter 2020-09-27: Fyra av tio kontorsarbetare beredda flytta vid fortsatt distansarbete