Dragkamp mellan nedstängningar och stimulanser
Ekonomier och marknader präglas av en oviss dragkamp mellan motverkande krafter i Coronavirusets kölvatten. I takt med fortsatt virusspridning i Europa och accelererande dito i USA ser vi motåtgärder i form av alltmer omfattande nedstängningar som driver ekonomierna till närmast tvärstopp. För att motverka detta lanseras stimulanser av ett aldrig skådat slag. De centralbanker som har någon ränta kvar att sänka genomför aggressiva räntesänkningar och sjösätter gigantiska program för köp av obligationer och andra värdepapper. Den amerikanska centralbanken lanserade denna vecka i praktiken ett obegränsat obligationsköpsprogram, ackompanjerat av signaler att man kommer att ”göra allt som krävs”. Regeringar sjösätter en stor mängd åtgärder för att mildra effekterna av nedstängningarna, både för företag och konsumenter.
Att stötta företagen är naturligtvis viktigt. När ekonomin väl vänder måste det ju finnas företag som kan producera varor och tjänster. Om alltför många slås ut går produktionskapacitet förlorad, i alla fall för en tid, och det finns då inte resurser att komma tillbaka till samma produktionsnivåer som innan. Bilden är likartad vad gäller konsumenterna. När det vänder vill det till att folk både vill och kan konsumera mera, så att det finns en efterfrågan på företagens produktion.
Hittills har insatserna haft begränsad effekt på finansmarknaderna. Börserna har fortsatt sin kräftgång, under stor volatilitet, och de så kallade kreditspreadarna, hur mycket extra företag får betala för sin upplåning, har vidgats rejält. Med börsnedgångar på över 30 % och räntor för företag i High Yield-segmentet på väl över 10 % närmar vi oss nivåer från finanskrisen 2008/09.
En rimlig fråga är varför alla stora stimulanser inte verkar bita. Svaret är både enkelt och lite skrämmande. När samhället stängs ner och folk inte går till jobbet kan företagen inte producera, oavsett vilken ekonomisk hjälp de får. Och människor som sitter hemma kan heller inte konsumera på samma sätt. Så på kort sikt, i det tillfälliga tvärstopp som ekonomin upplever, kan stimulanser och lägre räntor göra mycket lite för att begränsa fallet i produktion och därmed tillväxt. Att världsekonomin kommer att gå in i en recession (djup nedgång) får anses vara gårdagens nyheter.
Recession följs av återhämtning
Aktuella bedömningar indikerar att BNP i USA och Europa kan komma att minska med över 5 % under det andra som nedstängningar innebär kommer inte helt att stängas igen, men inom ett par kvartal räknar vi med att ekonomin åtminstone återgår till den tillväxtbana som gällde innan krisen slog till.
Vad händer när det vänder
Vad händer då på finansmarknaderna? Givet vårt huvudscenario blir inte frågan om det vänder utan när. Och naturligtvis vad som händer fram till dess; blir det värre innan det blir bättre? När vändningen väl kommer vad gäller nedstängningar räknar vi med att stimulansåtgärder tillsammans med uppdämt konsumtionsbehov ska räcka för att ge tillväxten rejäl fart. När det kan skönjas, till exempel genom tidiga tecken på att virusspridningen avtar, finns det fog att anta att placerarnas riskvilja ökar snabbt och att börserna då ”tjuvstartar” och börjar återta i alla fall en stor del av tappad mark.
På frågan om det blir värre innan det blir bättre är svaret öppet. Vi räknar med att placerarnas fokus gradvis flyttas från de åtgärder som vidtas, till effekterna på ekonomin och tillväxten. Här finns anledning att anta att vi kommer att få en serie mycket negativ ekonomisk makrostatistik, i takt med att nedstängningar får effekter. Om det ackompanjeras av nyheter om ytterligare acceleration i virusspridningen ligger det i farans riktning att marknadsreaktionen blir negativ.
Å andra sidan ligger redan en hel del negativa nyheter i förväntansbilden, efter den senaste tidens exempellösa börsnedgångar. De senaste dagarna har en debatt också inletts kring riskerna i att alltför kraftfulla nedstängningsåtgärder kan göra mer skada än nytta (både ekonomiskt och socialt). Det skulle kunna tala för att vi är nära punkten där nedgången bryts och börsklimatet blir mer positivt. Det är väl tidigt att påstå att vi är där. Men givet de kraftiga nedgångar vi redan sett, och de extrema stimulanser som sätts in, räknar vi med att signaler om att spridningen kommer under kontroll blir startskottet för att leta köpkandidater och att nya nedgångar, allt annat lika, då snarast är att betrakta som potentiella köptillfällen. Men det klassiska citatet från forna tiders finansminister Gunnar Sträng känns mer relevant än på länge: ”Det gäller att hålla sig bonjour med utvecklingen”.
Johan Hagbarth
Placeringsstrateg
Investment Strategy
johan.hagbarth@seb.se
Pernilla Busch
Investment Communication Mgr
Investment Strategy
pernilla.busch@seb.se
Detta material kommer från Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (SEB) och innehåller allmän marknadsinformation. SEB står under tillsyn av Finansinspektionen.
Historisk avkastning utgör ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både stiga och falla och det är därför inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Om du eller en fond investerar i finansiella instrument som är uttryckta i utländsk valuta, kan förändringar i valutakurserna påverka avkastningen. För fonder med andelsklasser där det finns en målsättning att valutasäkra avkastningen mot svängningar i värdet på fondens basvaluta, finns det inte någon garanti för att valutasäkringen kommer att kunna uppnås. Du ansvarar själv fullt ut för dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar beslut om en investering.
Varken materialet eller de eventuella investeringsrelaterade instrument som nämns är avsedda för distribution eller försäljning i USA eller till person bosatt i USA, s k U.S. Person, och all sådan distribution kan vara otillåten. Dessa finansiella instrument kan även vara begränsade i andra jurisdiktioner. Mer information för en fond såsom faktablad, informationsbroschyr eller fullständigt prospekt, finns på seb.se/fonder. För fonder som inte förvaltas av SEB:s fondbolag kan du få denna information kostnadsfritt från din rådgivare på SEB.
Information om beskattning. Som kund vid våra internationella Private Banking-kontor i Luxemburg och/eller Singapore är det ditt ansvar att hålla dig informerad om de skatteregler som gäller i de länder som avser ditt medborgarskap, bosättning eller skatterättslig hemvist beträffande bankmedel och finansiella transaktioner och att du får adekvat skattemässig rådgivning från relevanta experter innan du initierar finansiella transaktioner. Du behöver informera vederbörande myndighet om och när så erfordras. Vänligen kontakta din private banker i Luxemburg eller Singapore om du har frågor gällande detta material.