Hur stora blir effekterna av nedstängningarna på ekonomin?
Mycket stora. Världsekonomin är på väg in i den djupaste konjunkturnedgång vi sett på mycket läge, sannolikt värre än den djupa svackan för drygt tio år sedan, i samband med den globala finanskrisen. Hur stora och långvariga effekterna blir beror på hur länge nedstängningarna varar, hur lång tid återöppnandet tar, hur mycket värde som förstörs under tiden, hur många företag som tvingas upphöra med sin verksamhet och hur många människor som förlorar sina jobb och därmed tvingas dra ner sin konsumtion. Men mot detta måste vi sedan ställa de positiva effekterna av alla de stödåtgärder som sätts in.
Vad händer om vi får en andra och tredje våg av virusspridning?
Det skulle sannolikt tvinga fram nya nedstängningar, vilket skulle spä på de redan stora negativa konsekvenserna på ekonomin. Men forskningen avseende läkemedel och vaccin går framåt, och kunskapen kring hur smittan ska hanteras ökar, så förhoppningsvis är vi på väg att passera det värsta vad gäller virusspridning.
Centralbanken i USA har ju sänkt räntan, vår egen ligger på noll. Finns det risk för minusränta igen?
Vårt huvudscenario är att Riksbanken lämnar räntan oförändrad, men istället utökar QE-programmet (köp av olika typer av obligationer) då vi tror detta får mer effekt.
Hur stor är risken för en allvarlig finanskris?
Till skillnad från nedgången för drygt 10 år sedan handlar denna kris inte om obalanser i den finansiella sektorn, den är tvärtom i ett mycket bättre skick nu. Givet att denna kris inte varar mycket längre än vi och andra bedömare tror ser vi risken för en ny global (eller svensk) finanskris som liten.
Stater har nu gett enorma bidrag till näringsliv och industri. Var kommer alla dessa pengar från?
Stimulanserna finansieras i huvudsak via ökad upplåning. Den finansieras framför allt genom att centralbankerna köper obligationer, vilket de i teorin kan göra hur mycket och länge som helst eftersom de kan ”trycka pengar” – alltså tillföra systemet likviditet. Förutom att köpa statsobligationer köper de också obligationer utgivna av exempelvis bostadsinstitut och i en del fall företag. På så sätt tar de på sig risk i marknaden och hjälper till att hålla räntor på mer riskfyllda obligationer på låga nivåer, vilket gör upplåningen billigare för företagen.
Om centralbankerna ökar på mängden pengar finns det inte en uppenbar risk att inflationen rusar iväg?
Jo i teorin, och i normala fall, finns det ett sådant samband. Men det har till viss del satts ur spel på senare år via en del motverkande krafter. Till exempel innebär ökad globalisering att lönerna tenderar att hållas nere, och stiger inte lönerna dämpas inflationen väsentligt. Den effekten förstärks nu när arbetslösheten stiger. Till sist: om ökad penningmängd skulle börja ge stigande inflation kan centralbankerna snabbt dra tillbaka likviditet, så vi ser inflationsrisken som liten i dagens läge.
Vad händer med oljepriset, är inte ett lågt oljepris bra för världen?
Ja och nej. Ett ”lagom” lågt oljepris är bra då det minskar kostnader för energi och transporter för både företag och hushåll. Men ett för lågt oljepris skapar problem för många energibolag och deras underleverantörer, vilket skapar oro på bland annat kreditmarknaden. Det nu extremt låga oljepriset kommer att leda till att produktionskapacitet slås ut. När efterfrågan så småningom stiger igen bör även oljepriset göra det, men knappast upp till tidigare toppnivåer.
Kommer vi när virusets bekämpats få en ny Eurokris (typ Grekland 2011/12)?
Det finns risker och svagheter i flera europeiska länder och en hel del meningsskiljaktigheter i samarbetet i EU. Men vi ser ändå en diskussion kring att öka möjligheterna för de olika länderna att stötta varandra via till exempel någon form av gemensam upplåning. Länder som Italien och Spanien har det utan tvekan kämpigt men vi räknar med att EU ändå tål påfrestningarna, om än med mycket problem på vägen.
Många pratar om vilken form krisen och återhämtning får i form av olika bokstäver. Liknar denna kris mest ett V eller ett U, eller kan det bli ett L?
Vi och många med oss hoppades i början på ett V-liknande förlopp, att en snabb inbromsning skulle följas av en snabb återhämtning. Krisens ökade omfattning har tyvärr grusat de förhoppningarna. Vi räknar med ett U-format förlopp, dvs att vi efter en snabb inbromsning/nedstängning får en tuff period, som nu, innan det så småningom återhämtar sig. Vi räknar med att återhämtningen påbörjas under andra halvåret i år. Risken för ett L, först ned och sedan kvar i jobbigt läge, ska inte underskattas men vi bedömer ändå att bland annat de omfattande stimulanser som sjösatts ska räcka för att ge ekonomin ny fart så småningom.
Börsen föll först kraftigt men har nu återhämtat sig. Är det verkligen rimligt när nu ekonomin utvecklas så svagt och osäkerheten kring virusspridningen är så stor?
Det är en rimlig fråga med tanke på att återhämtningen de senaste veckorna är en av de snabbaste och kraftfullaste vi sett. Men nedgången innan var också bland de häftigaste, och när nu virusspridningen visar tecken på att plana ut – samtidigt som exempellösa stimulanser ger bränsle till kommande återhämtning – väljer placerarna att fokusera på den återhämtning som kommer och ser förbi problemen för dagen. Vi delar lite försiktigt optimismen på sikt men befarar att börsuppgången kan ha varit väl snabb och kraftig, risken finns för nya bakslag.
Är det köpläge i Emerging Markets (EM)?
Vi ser potential för asiatiska aktier som till skillnad mot andra delar inom EM har ganska starka finansiella muskler att kunna stötta sina ekonomier. Ett flertal stimulansåtgärder har exempelvisimplementerats i Kina, Singapore och Taiwan. Det finns dock andra delar inom EM som påverkas av det låga oljepriset, såsom Latinamerika och Ryssland, där vi inte ser samma potential. Vi föredrar alltså placeringar i Asien framför andra regioner och breda EM-fonder.
Om man tror på aktier på sikt, vilka placeringar tycker ni är mest intressanta?
För den som tror att återhämtningen i ekonomin kan bli relativt snabb framstår konjunkturkänsliga bolag generellt som attraktiva. Men här är osäkerheten fortsatt stor. När riskviljan återvänder kommer sannolikt småbolag, som tillhör de marknadssegment som gått ner mest, att kunna utvecklas bättre än mycket annat. Givet den osäkra tillväxtbilden föredrar vi placeringar som kan växa oavsett konjunkturläge, till exempel de som drar nytta av starka megatrender som digitalisering, såväl som bolag som gynnas av ett ökande fokus på hållbarhet.
Hur har krisen påverkat hållbara investeringar, kommer ingen ha råd med hållbarhet nu?
Den risken finns, men vi tror tvärtom att när man nu diskuterar vilka investeringar som behöver göras för att få fart på ekonomin kommer hållbarhet att stå i fokus. Den trenden kommer att bestå även bland konsumenter, så att investera i företag vars produkter bidrar till en mer hållbar värld, ofta kallade Impact- investeringar, tror vi kommer att vara ett sätt att både göra nytta för världen och skapa god avkastning på sina placeringar.
Hur säker kan man vara på värdet för företagsobligationer inklusive High Yield (HY)?
Företagsobligationer, särskilt HY, har hög risk för att vara en ränteplacering. Det gör att de kan falla när placerare blir mer oroliga och vill ha mer betalt för att låna ut till företagen. Därför har de fallit under den senaste tidens turbulens, men det gör också att avkastningspotentialen är desto bättre när marknadsläget stabiliseras.
Hur kan obligationer stiga i värde när allt annat faller? Ska man köpa en obligationsfond nu?
När riskaptiten minskar strömmar ofta mer pengar in i det som anses vara säkrare räntepapper, vilket pressar ner räntorna (priserna stiger). Historiskt låga räntor gör att många traditionella ränteplaceringar, som obligationsfonder, ger mycket låg avkastning. Allt annat lika innebär detta svårare förutsättningar att skapa avkastning som enskild investering, om man inte räknar med en fortsatt räntenedgång. Med låg förväntad avkastning för stats- och kommunobligationer kan den som vill ha chans till avkastning från räntemarknaden vända blicken mot placeringar med högre risk eller en flexibel fond.
Jag placerar långsiktigt och vill ha högre avkastning än vad jag får på banken, men tycker aktier verkar läskigt nu. Kan ni rekommendera någon annan placering?
Tittar man på de räntor man får nu för att placera i företagsobligationer med lite högre risk, så kallade High Yield (HY), så är det fortfarande rejält över det historiska snittet. Det betyder att obligationerna idag ger en god löpande avkastning, runt 6-7 procent, och att det finns en chans till kursvinster om, eller när, läget normaliseras. För den som tror att vi är på väg mot ett mer normalt läge är det alltså köpläge för företagsobligationer, HY.
Johan Hagbarth
Placeringsstrateg
Investment Strategy
johan.hagbarth@seb.se
Louise Lundberg
Placeringsstrateg
Investment Strategy
louise.lundberg@seb.se