Även om virusspridningen fortfarande är hög och pandemin i allra högsta grad fortsätter att prägla vår vardag så har ett antal länder redan påbörjat massvaccineringen och många fler väntas göra det inom kort. Mycket talar för att viruset kommer tvingas släppa sitt grepp under kommande månader och att vi rätt snart kan börja fokusera på andra saker.
En trots allt ännu viktigare fråga än pandemin är klimatet. Även om klimatfrågan hamnade i skymundan under 2020 så kan klimatet ändå räknas som en av få vinnare på pandemin. Viruset gjort att vi hittat nya sätt att kommunicera och arbeta hemifrån som även framöver kommer innebära färre resor och mer e-handel. Men det kommer också att leda stora klimatinvesteringar som inte skulle ha uppstått utan alla de stödpaket som följt i coronakrisens spår. Mycket talar för att 2021 kommer att bli klimatets år.
EU satsar stort på omställningen
EU godkände på sitt toppmöte i december nya ambitiösa klimatmål där medlemsländerna förbinder sig att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55% fram till 2030 och att hela EU ska vara klimatneutralt 2050. Efter att bråket med Ungern och Polen lösts fick EU också klart med sitt stora stödpaket för att hjälpa till med återuppbyggnaden av ekonomierna efter pandemin och långtidsbudgeten för de kommande 7 åren. Totalt handlar det om € 1800 mdr varav minst 30% är öronmärkta för klimatinvesteringar som är nödvändiga för nå målen i Parisavtalet och FN:s mål om en hållbar utveckling.
I början av 2022 kommer också europeiska företag att vara tvungna att redovisa sitt klimatavtryck enligt den nya EU Taxonomin som ska underlätta för investerare att kunna se hur miljömässigt hållbara de företag eller finansiella produkter de köper är. Det här kommer öka inflödena till hållbara investeringar och pressa företag att göra mer för att minska sina klimatavtryck.
Ny bättre klimatpolitik i USA under Biden
På andra sidan Atlanten sker också betydelsefulla förändringar för klimatfrågorna nästa år. Under president Trump har USA fört en direkt klimatfientlig politik de senaste fyra åren som innehållit allt från lättnader för fossila bränslen till stora avregleringar inom miljöområdet. Trumps klimatfientliga agenda kröntes av beslutet att lämna Parisavtalet.
I den tyska organisationen Germanwatch rankning över vilka länder som gör mest för att underlätta omställningen till ett hållbart samhälle hamnade USA i år på sista plats av ett 60-tal länder. Men det finns hopp om förbättring. Med den tillträdande presidenten Joe Biden kommer det att bli en helt annan klimatpolitik. Biden har inte bara lovat att USA ska tillbaka till Parisavtalet utan han har dessutom lanserat ett stort klimatpaket på $ 2000 mdr för att skapa ”gröna” jobb och påskynda omställningen mot ett mer hållbart samhälle.
Att Biden också är en varm anhängare av internationellt samarbete och av att USA ska återta sin ledande roll i olika internationella forum är också viktigt. Eftersom klimatfrågorna på grund av sin natur nästan alltid måste hanteras på global nivå har USA:s frånvaro de senaste fyra åren varit ett stort problem. USA är fortfarande världens största och mäktigaste ekonomi och hur landet agerar är av stor betydelse för resten av världen.
Finansmarknaderna driver på omställningen
Parallellt med vad politiker i olika länder ägnar sig åt pågår också en snabb omställning i synen på klimatfrågan på finansmarknaderna. Förändringen mot allt större klimatfokus började redan innan pandemin och ser bara ut att växa i styrka. Oviljan att investera i verksamheter med stor negativ klimatpåverkan blir allt starkare. Därtill väljer allt fler investerare också att bli mer vokala och öppna med att motivera sina investeringsbeslut utifrån hållbarhetsfrågor. Världens största tillgångsförvaltare BlackRock sa nyligen att de kommer att dubblera antalet bolag som de kommer att kräva tuffare klimatanpassning av till 1000 stycken. Hörsammar bolagen inte kraven så säljer BlackRock sina aktier.
I Sverige har både första och andra AP-fonden meddelat att de kommer välja bort bolag som har intäkter från försäljning av fossila bränslen. Betydelsen av att finansmarknaderna har anammat klimatfrågan kan inte nog överskattas. Dels underlättar det kapitalanskaffningen för bolag i den gröna sektorn och för bolag som behöver investera för att kunna ställa om. Dels gör det den finansiella miljön allt kärvare för bolag inom kol, olja och annan verksamhet med hög klimatpåverkan.
Är centralbanker på väg att bli klimataktivister?
Vid sidan om det regeringar och finansmarknader gör för klimatet så pågår också en allt intensivare lobbyverksamhet för att även centralbankerna ska ta ett större ansvar för klimatomställningen. Det traditionella synsättet att centralbanker ska ha ett stramt mandat som kraftigt begränsar deras spelplan till att styra räntor och säkra finansiell stabilitet har under senare år kommit att luckrats upp betydligt. Centralbanker tolkar numer sina penningpolitiska mandat väldigt generöst och de har stora frihetsgrader att göra vad de vill i inflationsmålens namn.
Mycket talar för att klimatet kommer att bli nästa stora fråga för centralbankerna att ta sig an. I mars utsåg FN den tidigare chefen för BOE och dessförinnan BOC, Mark Carney till sin ”special envoy for climate action and finance”. Han driver nu tillsammans med andra en kampanj för att få centralbanker att ta sig an klimatfrågan och han talar inte för döva öron. ECB och Riksbanken har redan tagit konkreta steg för att inkorporera klimatfrågan i penningpolitiken men även BOJ har börjat närma sig ett sådant ställningstagande och beskriver numer klimatet som det största hotet mot världsekonomin.
Men för att centralbankerna verkligen ska kunna gå all in i klimatkampen är det viktigt att man har världens mäktigaste centralbank med på tåget. Hittills har Fed i praktiken varit förhindrad att ta ett sådant steg eftersom det skulle ha uppfattats som att stå i direkt konflikt med Trumps politiska agenda där klimatet var en icke-fråga. Men Biden har en helt annan klimatagenda och har dessutom utsett den tidigare Fed-chefen Janet Yellen till finansminister. Det kan öppna helt nya möjligheter och även påtryckningar för att Fed framöver ska kunna väga in klimatfrågan i penningpolitiken. En signal om att nya tider är på väg kom så sent som den 15 december då Fed meddelade att man går med som medlem i Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS) som bildades 2017 och idag har ett 80-tal medlemmar runt om i världen.
Alle man på däck för klimatet
Att centralbanker ska låta sedelpressarna gå varma för att trycka de pengar som staterna behöver för att finansiera gröna investeringar och även på andra sätt gynna gröna tillgångar kan naturligtvis leda till nya problem och risker. Gröna investeringar är på inget sätt immuna mot finansiella bubblor och i ärlighetens namn är nog bubbelriskerna i den sortens investeringar rätt stora just nu. Men den typen av risker, inklusive en och annan rejäl dikeskörning under resan, är kanske värda att ta och de problem som det skapar kanske är små jämfört med de problem som uppstår om man inte gör någonting. Klimatförändringar är ett existentiellt hot mot hela mänskligheten och då finns det en klar poäng med en ”alle man på däck strategi” där vi alla, oavsett vilken funktion vi normalt har, gör vad vi kan för att snabba på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Då är det logiskt att även centralbankerna är med på tåget.