Riksbanken höjer idag reporäntan till 0 procent. Varför det?
– Riksbanken verkar helt enkelt inte vilja ligga kvar på minusränta längre. Dels för att nackdelarna med minusräntan blir allt tydligare och dels för att den ändå inte verkar leda till det som Riksbanken hoppas uppnå, det vill säga en inflation på två procent.
Var det ett väntat beslut?
– Ja, det var det eftersom Riksbanken tydligt signalerat att en höjning var på gång. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv är bilden lite mer kluven. Några menar att det är dålig tajming att höja nu när ekonomin försämras och arbetslösheten är på väg upp. Andra menar att problemen med fortsatt minusränta är så stora att det ändå är bra att höja och de påpekar att även noll är en väldigt låg ränta.
Hur påverkas boräntorna?
– Framförallt påverkas de rörliga (tremånaders-) räntorna av Riksbankens beslut. Troligen rör de sig uppåt efter höjningen men fler faktorer påverkar så det inte går att säga exakt hur snabbt eller hur mycket. De bundna räntorna påverkas mindre av reporäntan och i större utsträckning av andra saker.
Hur ska bolånetagarna tänka, är det här början på fler räntehöjningar?
– Ingen vet hur höga boräntorna är om ett par år. Riksbankens egen prognos är att reporäntan nu ska ligga still under ganska lång tid vilket talar emot fler höjningar i närtid. Samtidigt kan man inte bygga sin privatekonomi på att bara klara ett visst scenario. Som bolånetagare behöver man vara garderad även mot sämre utfall och därmed är det även fortsättningsvis en bra idé att amortera, ha ett regelbundet sparande och gärna sprida sina ränterisker genom att ha några olika bindningstider på lånen.
Får räntehöjningen några andra privatekonomiska konsekvenser?
– Inga större, i alla fall inte i närtid. När det gäller sparande på konto så har ju bankerna skyddat spararna från minusräntan och hållit räntan på sparkontona på noll, trots Riksbankens minusränta. Det innebär att det krävs fler Riksbankshöjningar innan räntan på allvar återvänder till kontosparandet. En viss negativ effekt kan räntehöjningen ha på sparandet i aktier och fonder eftersom aktiemarknaden normalt sett inte är förtjust i räntehöjningar. Samtidigt är den här höjningen så väntad att den till största delen redan borde vara inprisad i aktiekurserna.