Efter en intensiv valrörelse med otaliga utspel, debatter och partiledardueller är det dags att gå till valurnorna. Ledamöter ska väljas till Sveriges riksdag och därefter ska en statsminister utses och en regering formas. Men trots att vi gör detta vart fjärde år är situationen långt ifrån det normala. Läget är inte längre att det finns ett höger- och ett vänsterblock i svensk politik och att det som blir störst bildar regering. Nu finns det snarare tre block i politiken och efter valet kommer det att behöva förhandlas, diskuteras och kanske röstas i riksdagen några vändor innan vi vet vem som blir statsminister och hur regeringsunderlaget ser ut.
Starka statsfinanser ger goda förutsättningar
Den typen av politisk osäkerhet är sällan bra för ekonomin och räntan är ett av de finansiella ”känselspröt” som kan påverkas. (Andra exempel är börs- och valutakurser.) Det hörs också en del röster om att en stökig svensk regeringsbildning i höst kan ge stigande räntor. Den risken ska dock inte överdrivas. Det krävs ganska mycket för att räntan ska stiga till följd av svensk politisk oro. Det beror på att Sverige i grunden har en gynnsam ekonomisk situation med starka statsfinanser. Att politisk oro tenderar att driva upp räntorna i Italien eller Grekland innebär inte att detsamma gäller för Sverige. Förutsättningarna är helt enkelt olika och huvudscenariot är att räntan lär fortsätta vara låg även om det tar ett tag att bilda en regering efter valet. Det finns därmed ingen större anledning att ändra sin räntestrategi eller att i det korta perspektivet vara särskilt orolig för att valstöket i sig ska trycka upp räntan på bolånen.
Regleringar och handelskrig bland osäkerhetsfaktorerna
I ett lite längre perspektiv finns det dock en del faktorer som det är viktigt att hålla koll på. På hemmaplan finns det frågetecken om när och i vilken takt Riksbanken ska börja normalisera (höja) räntan. Det står och väger om den första höjningen kommer på den här eller på andra sidan årsskiftet men enligt Riksbanken själv är det den här sidan årsskiftet som gäller. Vi får väl se. En annan fråga är vilken politik en ny regering vill och kan driva när den väl har bildats. Regering och riksdag bestämmer inte över räntan men däremot över amorteringskrav, ränteavdrag, fastighetsskatt, flyttskatter och annat som påverkar både lånevillkor och boendekostnader i stort. Över 80 procent av svenskarna förväntar sig (enligt en enkät som SEB nyligen lät Demoskop genomföra) att fler regeländringar på bostadsmarknaden väntar under kommande mandatperiod. Till det ska läggas internationella faktorer som det oroande handelskriget mellan USA och omvärlden, kärvande Brexit-förhandlingar och centralbanker som höjer eller är på väg att höja räntorna till normalare nivåer.
Hur man ska tänka kring räntan och valet mellan bundet och rörligt beror därmed dels (som alltid) på den egna ekonomiska situationen och riskviljan, dels på tidsperspektivet. På kort sikt talar mycket för fortsatt låga räntor, trots en stökig politisk process efter valet. På något längre sikt kan både räntan och de totala boendekostnaderna vara på väg uppåt. En rimlig slutsats bör för de flesta vara att inte satsa allt på vare sig bunden eller rörlig ränta utan dela upp sitt lån i flera delar med bindningstid från 3 månader till ett antal år. Då kan man både dra nytta av dagens låga ränteläge och samtidigt inte ta onödigt stora risker inför en osäker framtid.