Den stora frågan investerare funderar över är hur länge vi kommer kunna njuta av den pågående och snart rekordlånga högkonjunkturen som började för nästan 10 år sedan. Att vi befinner oss sent i cykeln är alla överens om. På State Street Global Advisors menade chefekonom Christopher Probyn att det finns skäl att vara lite orolig.
Den amerikanska ekonomin befinner sig för närvarande i ett gigantiskt sockerrus som följd av låga räntor och den extremt illa tajmade skattesänkningsreformen som tillför extra stimulans i ett läge där ekonomin redan gick på högvarv. Skattereformen som hyllas av vissa gavs av Probyn betyget minus 2 på en skala 0-10! Även om de lägre skatterna har potential att hålla liv i konjunkturen i ytterligare 1-2 år så kommer det för eller senare att sluta illa och en ny recession kan komma snabbare än vad många tror. Prognosen är att den är här 2020.
Alla som arbetat med makroekonomiska prognoser vet att recessioner inte är lätta att förutspå men något som är ännu svårare att pricka är när börsen ska vända ned. En tumregel är att det sker ungefär ett halvår innan en recession startar. Jakten på tillförlitliga ledande börsindikatorer har pågått så länge man handlat med aktier och några säkra indikatorer finns tyvärr inte. State Streets Chief US investment Strategist Michael Arones lyfte i alla fall fram tre saker han höll extra koll på för att försöka tajma en börsnedgång.
- Den första indikationen på att börsen har toppat är att antalet mindre korrektioner och återhämtningar (5-10%) börjar öka i frekvens. Hittills har vi under 2018 bara haft en enda sådan korrektion på S&P 500. Den inträffade i januari.
- Det andra tecknet är att realräntorna börjar stiga. Realräntor har börjat stiga i USA men den korta realräntan har ändå bara precis klättrat över nollstrecket.
- Den tredje indikatorn är att kreditspredar börjar gå isär. Än så länge har det inte heller skett.
På det hela taget ser det alltså inte ut som att varningsklockorna börjat ringa på riktigt allvar ännu och börsen skulle därmed kunna ticka på ett tag till. En närliggande fråga är också hur mycket av uppgången som är kvar och på State Street är bilden att det inte är så mycket kvar av uppgången. Toppen är med andra ord kanske inte så långt borta vare sig i tid eller i procent.
Ett annat hett ekonomiskt tema är det pågående handelskriget. Visserligen har en överenskommelse nåtts med Kanada och Mexiko men konflikten med Kina är fortfarande långtifrån en lösning. Alla vi träffade tyckte att Trump gör rätt som vidtar åtgärder mot Kina eftersom kineserna uppenbarligen inte spelar fair. Däremot ifrågasatte de flesta metoderna som Trump använder och ställde sig oförstående till att konflikten vidgats till andra handelspartners som EU. Att handelskriget skulle utvecklas till ett verkligt problem som riskerar att sätta krokben för ekonomin var det dock få som trodde på.
Svårare för Trump efter mellanårsvalen
Ett annat givet ämne under resan var det politiska läget inför mellanårsvalen den 6 november. State Streets politiska expert Ben Ossoff menade att det troligaste är att demokraterna kommer att ta majoriteten i representanthuset medan republikanerna behåller kontrollen över senaten. Om demokraterna vinner representanthuset kommer de använda den makten för att inleda en mängd utskottsgranskningar av administrationen som kommer göra det betydligt svårare för Trump att få igenom sin politik. Klart är också att efter mellanårsvalet så skiftar USA:s politiska fokus omedelbart till nästa presidentval 2020.
Vi besökte också den konservativa tankesmedjan Pioneer Institute i Boston. Även där fanns ett relativt stort missnöje med president Trump. Institutets chef Jim Stergios menade att man ska akta sig för att överskatta hur starkt stöd Trump har i konservativa kretsar. Att den kristna högern fortsatt ge Trump sitt stöd kan te sig underligt givet alla skandaler som ställt hans moral i tvivelaktig dager. Enligt Stergios beror det på att ända sedan starten har det funnits en tyst överenskommelse mellan den kristna högern och Trump där de stöttar honom politiskt i utbyte mot att han lovar att utse mycket konservativa domare till Högsta domstolen. Det första exemplet var utnämningen av Niel Gorsuch förra året och processen med att konfirmera den mycket konservative domaren Brett Kavanaugh väntas, trots anklagelser om sexuella trakasserier, snart också vara i hamn.
I New York träffade vi Sveriges generalkonsul Leif Pagrotsky som precis höll på att avsluta sitt uppdrag och vårt besök på fredagen var hans allra sista officiella framträdande som generalkonsul. Leif Pagrotsky menade att det är svårt att se någon lösning på den starka polarisering som idag råder i USA och tyvärr har amerikansk media förstärkt trenden. Media är helt beroende av annonsintäkter och det har gjort dem mycket efterfrågestyrda. Det gäller att rapportera på ett sätt som tilltalar de egna läsarna eller tittarna vilket lett till att CNN, som står till vänster, nästan alltid skäller på Trump medan Fox, som har en mer konservativ publik, oftast försvarar honom. Marknaden för mer traditionella politiker har krympt och det finns en risk att demokraterna, för att ha en chans att slå Trump i valet om två år, måste satsa på en egen yvig kandidat.
Den fråga som så här långt satt starkast prägel på Trumps presidentskap är den pågående FBI-utredningen. Leif Pagrotsky menade att den specielle FBI-utredaren Muellers utredning verkar ha skötts på ett mycket professionellt sätt. Att så lite läckt ut till media om innehållet i utredningen är ett tydligt tecken på det. Mycket talar också för att Mueller har betydligt mer bevis att presentera när han har lagt klart pusslet och är redo att lägga fram sina resultat.
AI och Big Data hand i hand
Vid sidan om amerikansk ekonomi, politik och finansmarknader var ett annat tema att dyka djupare i artificiell intelligens där det inte minst inom finansindustrin pågår en intensiv utveckling. Vi avhandlade ämnet både i Boston och i New York.
I Boston besökte vi MIT-universitetet (Massachusetts Institute of Technology) som ligger i framkanten när det gäller den akademiska grundforskningen som sker inom AI. Vi träffade en av deras forskare Klaus Schleicher som varnade för att förhoppningarna och hypen kring AI sprungit för fort. Vi är fortfarande mycket långt från en AI som är överlägsen människan och som kan göra alla de saker vi hoppas på (eller är rädda för).
Idag ligger fokus inom industrin på att utveckla applikationer som kan ersätta våra enklaste sysslor snarare än att ta över mer komplexa uppgifter. Den typiska kandidaten för en AI-applikation är en uppgift som vi lägger en sekund på att tänka på. För att AI ska kunna lösa mer komplexa problem behövs mycket kraftfullare processorer än vi har idag.
Även hos Brown Brothers Harriman i Boston, som är en av världens största depåbanker och som SEB har ett samarbete med, hade vi en session om AI och big data. Idag tenderar marknaden att delas upp i de som skapar data och de som använder data för att utveckla smarta applikationer som förenklar för konsumenter och företag.
Taylor Bodman, partner på BBH, beskrev förändringen som skett kring big data de senaste åren som att tidigare hade producenterna full kontroll över datat men använde det inte. Det var lite som att sitta på ett enormt lager av olja men bara använda det i oljelampor. Idag används producenters data av en mängd tredjepartsföretag som skapat många användbara applikationer men det har skett till priset av att de inte längre har kontroll över hur datat används. Idag leder fintechföretagen utvecklingen men banker har ändå fördelar på sikt. Dels är det banker som skapar och rår om datat och banker har också en unik kunskap om hur datat ska tolkas. I takt med att banker i högre utsträckning börjar se på sitt data som en värdefull tillgång så kommer utvecklingen gå mot att också använda det för att generera nya intäkter.
Hos BlackRock i New York var temat hur de använder AI i sin investeringsprocess. Precis som på MIT trodde man på BlackRock att det kommer att ta lång tid för AI att utvecklas till det många fantiserar om. AI befinner sig i en hype där förväntningarna på kort och medellång sikt kommer bli svåra att möta. En mer generell AI ligger antagligen ett par decennier bort och kommer inte kunna ersätta mänskliga förvaltare på mycket länge. Detta till trots så tog man på BlackRock redan i början av 1990-talet de första stegen mot att börja använda ”AI-liknande” metoder och idag används flera varianter av AI som beslutsstöd i förvaltningen. En viktig poäng man gjorde på BlackRock var att för att nå framgång krävs inte bara bra algoritmer utan lika viktigt är tillgång till mycket och kvalitativ data.
Ett exempel på hur BlackRock utnyttjar AI och big data i sin investeringsprocess är att använda positionsdata från mobiltelefoner för att kartlägga vilka detaljhandelsföretag som har mest kunder i sina fysiska butiker. Även om algoritmerna kan ge värdefulla insikter så lider de också av att mängden brus relativt riktiga signaler är stor. Som en av BlackRocks AI-experter, Pierre Demartines, uttryckte det – ”om vi har rätt 51% av gångerna är vi hjältar”.
Två heta investeringstrender
Det tredje temat var att lära oss mer om hur två heta investeringstrender; disruptive och impact investing fungerar i praktiken. Att identifiera disruption var temat när vi träffade Stan DeLaney på Morgan Stanley i New York. Han hade den passande titeln ”Disruptive analyst” och berättade om hur de arbetar för att försöka identifiera de stora omvälvande trendskiften som sker i olika branscher. Målet är att kunna identifiera vinnare och förlorare i ett tidigt skede och teamet arbetar med en framförhållning på 3-5 år.
Ett lyckat exempel på hur det kan gå till var framväxten av annonsmarknaden på nätet. Redan 2004 började de intressera sig för potentialen i onlinereklam som vid den tidpunkten var en mycket marginell företeelse. De noterade att utbyggnaden av allt snabbare internetuppkopplingar gick fort vilket var viktigt för att öka mängden saker människor kunde använda internet till. Det fick i sin tur många att vilja spendera betydligt mer tid på nätet än tidigare. Parallellt fick man via kontakter med personer inom marknadsföring tidigt klart för sig att företagen gillade onlinereklam eftersom det till skillnad från reklam i TV och tidningar gick att mäta hur stort genomslag annonserna hade i form av antal klick mm. Det ledde teamet till slutsatsen att onlinereklam hade framtiden för sig och till beslutet att bli tidiga investerare i Google.
Man hade också kommit fram till att de sammanlagda utgifterna för reklam i USA tenderade att ligga rätt stabilt över tiden på ungefär 3% av BNP. Den uppenbara slutsatsen var att traditionell media skulle få se sina reklamintäkter krympa på bekostnad av att online växte och därför sålde man också av alla sina traditionella medieexponeringar.
En het trend man tittar på just nu är inte oväntat elektrifieringen av bilar som kommer att påverka samhället på många områden. Att gå igenom dessa i detalj överstiger vida den här analysen men den som vill läsa mer om det teknikskifte som bilen står inför kan göra det här. En av de kanske mindre uppenbara förlorarna på elbilstrenden är bilåterförsäljarna. En elbil har mycket färre rörliga delar och därför betydligt mindre servicebehov än en bensinbil. Det kommer att drabba återförsäljarna som idag i stor omfattning lever på att serva bilar.
Även om det kan låta enkelt så blir det naturligtvis inte alltid rätt och tajmingen är ofta svår när det gäller att identifiera när disruptiva trender ska slå igenom. Dessutom utgör politiska beslut alltid en stor risk i dessa strategier.
Som exempel nämnde man uppfinningen av E-cigaretten. Hälsomässigt är den ett helt överlägset alternativ till vanliga cigaretter och borde därmed ha en lysande framtid. Ändå har den kommit att motarbetats av myndigheterna vilket lett till att succén hittills uteblivit.
Bland de företag man nyligen tagit bort från sin tillväxtportfölj fanns Apple där bilden man hade var att de inte spenderar lika mycket resurser på forskning kring AI som konkurrenterna. På frågan om hur teamet kommer upp med sina idéer nämnde Stan DeLaney tre saker. Dels hade man på Morgan Stanley en intern community där anställda kan bolla nya tankar och idéer med varandra. Teamet spenderade också mycket tid på att prata med företagsledningar för att tidigt få en uppfattning om vad som är på gång. Därtill var det också viktigt att ha ett starkt intresse för teknik och nya trender och egna nätverk för att snappa upp idéer tidigt.
För att lära oss mer om den andra heta trenden ”impact investing” träffade vi hedgefonden Water Asset Management i New York. WAM har specialiserat sig på investeringar inom vattenområdet. Impact investing handlar om att investera i projekt som inte bara ger en monetär avkastning utan också har positiva effekter på andra delar av samhället som till exempel miljön. Enligt WAM:s CIO Marc Robert ligger USA efter Europa inom investeringar i ESG (Environmental, Social, Governance) och i USA handlar det fortfarande ofta mer om investerarnas försök till marknadsföring än en ny stark investeringstrend.
En vanlig missuppfattning är att alla problem som finns i en bransch har en lösning som involverar ny teknik. Så är det inte med vatteninvesteringar som oftast handlar om att använda lösningar som bygger på beprövad teknik. Förenklat kan man säga att USA ur vattenförsörjningssynpunkt är delat på mitten där den östra halvan har gott om vatten medan den västra har brist och därför måste bli bättre på att hushålla med de vattenresurser man har. Att investera i infrastrukturprojekt och tillhandahålla nya innovativa finansieringslösningar för att förbättra och effektivisera vattenförsörjningen är WAM:s nisch. Ekonomiskt handlar det om stabila projekt där man på papperet redan på förhand vet hur avkastningen kommer att bli.
Risken i projekten kommer framförallt från svårigheten att förutsäga politiska förändringar som kan ändra förutsättningarna. Att det finns en dragningskraft inom ESG bland unga är tydligt och WAM har till skillnad från vissa finansföretag inga problem med att locka till sig unga talanger som vill arbeta med vatteninvesteringar.
För att knyta ihop temat disruption och impact investing kan undertecknad bidra med en egen observation från en av våra luncher på en hamburgerrestaurang i New York. På menyn fanns en burgare tillverkad av Silicon Valley-företaget ”Impossible foods”. Företaget, som stöttats av bland andra Bill Gates för att minska köttkonsumtionen, har tagit fram en helt ny vegetarisk hamburgare som innehåller ett ämne som heter HEME. HEME finns även i vanligt kött och är det som till stor del ger köttet den karaktäristiska smak som vi människor gillar.
HEME går även att utvinna från växter med GMO-teknik och gör att den vegetariska burgaren nästan smakar som riktigt kött. Självklart provade jag en och den var riktigt god. Disruption kommer i många former och framöver får även köttindustrin se upp...
Sista punkten på resan var ett besök på det anrika auktionshuset Sothebys’. Där träffade vi finanschef Michael Goss som beskrev hur man kan se på konst som en egen tillgångsklass. Konstmarknaden är en mycket cyklisk marknad och de viktigaste drivkrafterna är ökade inkomster och globalisering. Som för så många i dessa dagar lever man också med hotet av disruption. En snabb digitalisering där allt fler av köpen på internationella auktioner görs online ökar konkurrensen och pressar marginalerna.
Idag säljer Sothebys’ 25% av sina föremål via onlineauktioner. Fortfarande motsvarar det bara 4% av pengavolymen då de dyraste verken fortfarande köps offline men trenden är tydlig att framförallt yngre köpare väljer onlinekanalen.
En annan potentiell disruptiv kraft är blockkedjeteknologin. Genom att knyta ett konstverk till en blockkedja som garanterar äktheten och har koll på proveniensen (försäljningshistoriken) hos varje verk minskar behovet av auktionshusets expertis. På Sothebys’ har man trots att den nya tekniken hotar den gamla affärsmodellen ändå dragit lärdom av många andra företags misstag och valt att omfamna den nya tekniken och man deltar själva aktivt i utvecklingen av nya digitala produkter och tjänster.