För inkomståret 2018 räknas både grundavdragen och den nedre och övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt upp enligt normala regler.
Grundavdragen räknas som vanligt om med förändringen av konsumentpriserna (KPI). Det innebär att det lägsta grundavdraget höjs till 19 300 kronor jämfört med 19 000 kronor 2017 och det högsta grundavdraget blir 35 100 kronor istället för 34 500 kronor. På inkomster över 357 800 kronor blir grundavdraget 13 400 kronor, vilket är 200 kronor högre än förra året.
Uppräkningen av både den nedre och den övre skiktgränsen, d.v.s. den gräns där man börjar betala statlig inkomstskatt om 20 procent respektive den gräns då man börjar betala den högre statliga inkomstskatten om 25 procent, räknas i år om på normalt sätt, det vill säga med förändringen av KPI + 2 procentenheter.
Ny nedre skiktgräns för uttag av statlig inkomstskatt (20 procent) hamnar på 455 300 kronor jämfört med 438 900 kronor 2017. Det innebär att skatten tas ut vid en månadslön på cirka 39 100 kronor. Pensionärer kan tjäna lite mer, cirka 41 500 kronor i månaden, innan statlig skatt tas ut.
Ny övre skiktgräns för uttag av statlig inkomstskatt, så kallad värnskatt, på ytterligare 5 procent, går vid 662 300 kronor, jämfört med 638 500 kronor 2017. Det innebär att värnskatten börjar tas ut vid en månadslön på cirka 56 300 kronor. För pensionärer motsvarar det en månadsinkomst på cirka 57 900 kronor.
Höjd kommunal skatt i 13 kommuner och sänkt i fyra
För de flesta skattebetalare blir det oförändrad kommunal skattesats för 2018. Den genomsnittliga kommunalskatten ligger kvar på samma nivå som 2017 det vill säga 32,12 procent.
Pensioner
Den genomsnittliga totala pensionen efter skatt höjs 2018 med cirka 380 kronor per månad. Men höjningen och det totala utfallet för olika pensionärsgrupper påverkas av olika omräkningsfaktorer och regeländringar (skatter och bostadstillägg till pensionärer).
2018 höjs inkomst- och tilläggspensionerna med 1 procent på grund av den så kallade följsamhetsindexeringen i pensionssystemet. Det innebär en ökning med i snitt 260 kronor i månaden före skatt. Garantipensionen höjs med 1,6 procent till följd av förändringen av prisbasbeloppet.
Sänkt skatt för pensionärer genom ytterligare förhöjt grundavdrag för dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år. Skatten sänks på pensionsinkomster mellan cirka 10 000 och 35 000 kronor i månaden. Störst blir effekten för de pensionärer som har en pensionsinkomst på 17 000 kronor i månaden.
För pensionsinkomster upp till 17 000 kronor sluts den skillnad som hittills har funnits i beskattning av pensionsinkomster jämfört med arbetsinkomster. Det innebär en skattesänkning med som mest cirka 400 kronor.
Höjt bostadstillägg för pensionärer.
Det maximala bostadstillägget blir 5 220 kronor per månad. Det är 470 kronor mer per månad jämfört med 2017. Höjningen sker på flera sätt. Taket för hyran höjs från i dag 5 000 till 5 600 kronor i månaden. För en hyra upp till 5 000 kronor i månaden höjs ersättningen från 95 till 96 procent. Det blir plus 50 kronor per månad. På takhöjningen, 600 kronor, blir ersättningen 70 procent, d.v.s. 420 kronor.
För gifta gäller halva beloppen. För att de som får särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd också ska få ta del av förbättringen höjs även dessa förmåner i motsvarande grad. Det innebär att den skäliga bostadskostnaden höjs till 6 620 kronor i månaden för den som är ogift och 3 310 kronor i månaden för den som är gift. Samtidigt höjs den skäliga levnadsnivån till 1,486 prisbasbelopp för den som är ogift och 1,2105 prisbasbelopp för den som är gift. Prisbasbeloppet 2018 är 45 500 kronor.
Sänkt skatt och höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.
Skatten sänks genom en skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till summan av 4,5 procent av den del av underlaget som inte överstiger 115 115 kronor (2,53 PBB) och 2,5 procent av resterande del multiplicerat med skattesatsen för kommunalskatt.
Skattereduktionen ska göras i följande ordning; sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjuk- och aktivitetsersättning, men före skattereduktion för underskott av kapital, ROT/RUT och mikroproduktion av förnybar el. OBS räknas av mot kommunalskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsskatt och fastighetsavgift.
Bostadstillägget höjs på samma sätt som för pensionärerna, se ovan. Det innebär att en ensamstående person med en boendekostnad om 5 600 kronor i månaden eller högre, kommer att få 470 kronor mer per månad. Garantiersättningen höjs med drygt 300 kr per månad före skatt. Garantiersättning inom sjuk- och aktivitetsersättningen höjs från och med den 1 januari 2018. Det innebär en höjning med drygt 300 kronor per månad till 9 593 kronor för den som har hel ersättning och har fyllt 30 år.
Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta s.k. SINK, från 20 procent till 25 procent.
Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. Skatten höjs genom att det så kallade kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan (SLR) den 30 november året innan beskattningsåret plus en procentenhet, i stället för som 2017 med SLR plus 0,75 procentenheter. Den schablonintäkt man får fram ska beskattas med 30 procent. Det innebär en skatteskärpning med 75 kronor på ett kapitalunderlag på 100 000 kronor, oavsett utvecklingen på SLR. Det finns ett golv för schablonintäkten som innebär att den aldrig kan bli lägre än 1,25 procent av kapitalunderlaget. 2018 blir schablonintäkten 1,49 procent och alltså högre än golvet eftersom den beräknas på SLR 0,49+1 procentenhet = 1,49. Det är sedan schablonintäkten som ska beskattas med skattesatsen för inkomst av kapital på 30 procent.
Exempel: 2017 beskattades ett kapitalunderlag på 100 000 kronor med 375 kronor. (SLR 0,27 + 0,75procent var lägre än golvet 1,25 så den beräknades på golvet). SLR för inkomståret 2018 är 0,49 procent. Samma kapitalunderlag ska beskattas med 447 kronor.(((SLR 0,49 + 1 procentenhet)*0,3)*100 000)
En karensdag mindre i a-kassan.
Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskar från sju till sex dagar. Det innebär att den som blir arbetslös kan få ersättning från dag sju istället för från dag åtta.
Höjt underhållsstöd för äldre barn.
Underhållsstöd betalas ut av Försäkringskassan till ensamstående förälder som barnet bor hos när den andre föräldern inte vill eller kan betala. Underhållsstödet kommer att höjas i två steg för lite äldre barn. Den första januari höjs det med 150 kronor i månaden för 11 till 18-åringar. Det innebär att underhållsstödet från och med den 1 januari är 1 723 kronor. Från och med den 1 juli kommer underhållsstödet för barn som är 15 år eller äldre höjas med ytterligare 350 kronor till 2 073 kronor i månaden. För barn upp till 10 år är underhållsbidraget oförändrat, det vill säga 1 573 kronor.
Höjt barnbidrag med 200 kronor per månad från och med 1 mars 2018.
Det allmänna barnbidraget höjs den 1 mars 2018 från 1 050 kronor per månad till 1 250 kronor per månad. Den som har fler barn får ett flerbarnstillägg på 150 kronor i månaden för det andra barnet och 580 kronor för det tredje barnet. Det förhöjda studiebidraget för gymnasieungdomar kommer av tekniska skäl inte kunna betalas ut förrän i juli men kommer då betalas ut retroaktivt från 1 mars.
Fördubblat allmänt tandvårdsbidrag från och med 15 april 2018.
Tandvårdsbidraget blir 600 kronor per år för den som är mellan 22 och 29 år samt för dem som är 65 år eller äldre. För personer mellan 30 och 64 år blir bidraget 300 kronor per år.
Utökat stöd till solceller på taken.
Regeringen tillför ytterligare medel till solinvesteringsstöd för att få bort den kö som nu finns för hushåll som ansökt om stödet. Tanken är också att göra det enklare att söka stödet. Förslaget innebär en höjning av stödet till 30 procent av investeringskostnaden från dagens 20 procent.
Elfordonspremie vid köp av elcykel, elmoped m.m.
Det innebär en prisreduktion på upp till 25 procent upp till en kostnad på maximalt 10 000 kronor per fordon. Dessutom avser man att införa ett ladda hemma-stöd för att hushåll ska kunna installera ladd-punkter i hemmet. Skattereduktionen ansöks hos Naturvårdsverket.
Bonus Malus system för nya lätta fordon.
För att öka andelen miljöanpassade fordon och på sikt bidra till en fossilfri fordonsflotta, föreslår regeringen att den som köper ett miljöanpassat fordon med låga utsläpp av koldioxid får en bonus på upp till 60 000 kr, vilket är högre än dagens supermiljöbilspremie på 40 000 kr och det remitterade förslaget på 45 000 kr. Nya fordon med höga utsläpp av koldioxid föreslås få högre skatt de tre första åren. Förslaget gäller endast nya fordon. Från 1 januari 2020 föreslås beskattningen baseras på den nya testkörcykeln. Då finns möjlighet att justera nivåerna så att minst samma miljöstyrning upprätthålls. Den befintliga fordonsflottan påverkas inte av förslaget utan får en oförändrad fordonsskatt när Bonus Malus-systemet införs.
Ändrade beräkningsregler för bilförmån. Det beskattningsbara värdet av bilförmån 2018 höjs men förändringen blir marginell eftersom statslåneräntan för 2018 inte kommer upp över räntegolvet på 0,50 procent. Basbeloppshöjningen på 700 kronor påverkar värdet av alla bilförmåner med 220 kronor per år. Den förändring som kommer påverka mest är att trängselskatten som tidigare ingick i bilförmånen nu ska förmånsbeskattas utanför bilförmånen. Det påverkar främst personer med bilförmån i Stockholm och Göteborg. Det innebär att om arbetsgivaren står för trängselskatten ska arbetstagaren förmånsbeskattas och arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter.
Förändringar som träder ikraft vid halvårsskiftet
Höjt tak i sjukförsäkringen. Från och med den 1 juli 2018 höjs inkomsttaket i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Idag motsvarar det en månadsinkomst på 28 000 kronor. Efter höjningen blir taket 30 333 kronor. Maximal dagersättning stiger med 50 kronor från 725 till 775 kronor. De som omfattas av kollektivavtal (de allra flesta) kommer knappast märka av denna förändring eftersom den höjda statliga sjukpenningen motsvaras av en minskad avtalad kompletterande sjukpenning.
Avdragsrätt för fackföreningsavgift införs från och med 1 juli 2018. Den som är medlem i ett fackförbund ska kunna dra av 25 procent av den sammanlagda medlemsavgiften förutsatt att avgiften uppgår till minst 400 kronor per år. Eftersom det är en skattereduktion och inte ett avdrag får alla lika stor skattelättnad under förutsättning att det finns skatt att reducera den emot.
Höjt studiemedel via höjd bidragsdel med cirka 300 kronor från 1 juli 2018. Efter höjningen kommer studiemedlets totalbelopp bli 2 611 kronor per vecka, varav 791 kronor avser bidrag och 1 820 kronor avser lån, vid heltidsstudier. Detta motsvarar cirka 11 300 kronor per studiemånad. Genom höjningen av studiebidraget kommer fördelningen mellan lån och bidrag bli jämnare.
Körkort med CSN-lån. Från och med 1 juli 2018 ska långtidsarbetslösa i åldrarna 18-47 år kunna få CSN-lån för att ta B-körkort. Från och med 2019 ska det även bli möjligt för 19-20 åringar som slutfört en gymnasieutbildning.