De senaste veckorna har nyheter om tullar och handelshinder varit ett huvudtema för finansmarknaderna. Ett globalt handelskrig skulle kunna bli katastrofalt för världsekonomin och allra mest negativt skulle det vara för Europa som är den del av världen som är mest beroende av frihandel. Sverige tillhör de länder som är extra utsatt med en export som idag utgör hela 45% av vår BNP.
Det som gör protektionism så farligt är att den drabbar både företag och hushåll i de länder som dras in i konflikten. Företag får svårare att sälja sina produkter utomlands och importörer tvingas höja sina priser vilket resulterar i dyrare varor för konsumenter. Resultatet blir i förlängningen lägre tillväxt, färre jobb och högre räntor när inflationen stiger. Att även USA kommer att förlora på ett handelskrig ses fortfarande av många som den bästa försäkringen mot att Trump kommer att låta det gå så långt. Men även om det argumentet kan tyckas rationellt så har vi under det senaste året fått vänja oss vid att Donald Trump ofta inte agerar på ett sätt som det stora flertalet tycker är rationellt. Så frågan kvarstår, hur oroliga ska vi vara?
Vi tycker fortfarande att det finns goda skäl att tro att världen kommer undvika ett globalt handelskrig. Huvudscenariot är att andra länder erbjuder USA en del eftergifter och att Trump i utbyte gräver ned stridsyxan. Förutom de negativa ekonomiska konsekvenserna av ett handelskrig finns det också en inrikespolitisk kostnad för Trump att ta hänsyn till. Att framstå som tuff i förhandlingar med Kina och andra länder är på kort sikt rätt populärt hos många amerikaner men om de ekonomiska kostnaderna av ett handelskrig börjar synas i form av stigande priser och färre jobb hos exportföretagen så blir protektionism snabbt en politisk belastning.
Man brukar säga att en politikers främsta uppgift är att bli återvald och i det perspektivet kan ett handelskrig visa sig vara förödande för Trump. USA är världens näst största exportör (efter Kina) och studerar man vilka delar av USA som riskerar att drabbas hårdast av ett handelskrig så blir den inrikespolitiska dimensionen tydlig. Som framgår av grafen är de delstater som är mest beroende av export också till övervägande del samma stater som röstade på Trump i valet 2016. Donald Trump har i år ”satt ned foten” i handelsfrågorna men att därifrån låta det urarta till ett handelskrig för snarare tankarna till att ”skjuta sig själv i foten”, i alla fall om planen är att försöka bli omvald 2020.