Efter en lång period av starka börsuppgångar skakade det för några veckor sedan till på världens börser. Det är kanske inte så konstigt efter en så lång uppgångsfas men det är intressant att titta på vad som var den utlösande faktorn.
Det var amerikanska rapporter om en överraskande stark arbetsmarknad och ett väldigt bra konjunkturläge som fick börserna att falla. Varför då? En bra ekonomi och en stark arbetsmarknad borde väl vara bra även för företagens vinster och för världens börser? Jo, så är det för det mesta, men inte alltid.
Den avgörande faktorn den här gången handlar om räntan. När den redan starka amerikanska ekonomin och arbetsmarknaden överraskar på uppsidan, ökar risken för stigande räntor. En anledning är att brist på arbetskraft ökar risken för inflation.
Det, tillsammans med andra risker för överhettning av ekonomin, gör att den amerikanska centralbanken (Fed) kan förväntas höja (den korta) styrräntan snabbare än vad de flesta hittills räknat med.
Tillsammans med det faktum att de långa räntorna redan stigit en hel del i USA, blev intrycket att den stundande perioden av generellt högre räntor, nu är i antågande. Och eftersom högre räntor normalt sett är dåligt för aktiemarknaden så föll börsen på nyheten om den starka arbetsmarknaden.
Men högre räntor påverkar förstås mer än börsen. Det är också högintressant för alla som har eller tänker ta ett bostadslån här i Sverige. Hur påverkas vi av den senaste utvecklingen? Innebär stigande amerikanska räntor att de svenska bolåneräntorna följer efter och att man bör binda räntan så fort som möjligt?
Svaret är dessvärre inte entydigt. När det gäller de bundna räntorna är de mycket riktigt internationella till sin karaktär och det är mycket riktigt så att de stigande långräntorna i t.ex. USA och Tyskland kan dra med sig de svenska räntorna uppåt. Det skulle tala för att binda.
Å andra sidan styrs de rörliga (korta) räntorna i huvudsak av inhemska förhållanden och då framförallt den egna centralbankens agerande. Och här i Sverige finns det inte mycket som antyder några snabba räntehöjningar från Riksbanken.
Tvärtom kom det härom veckan ny statistik som visar att den svenska inflationen är lägre än förväntat och vi tror därför att Riksbanken skjuter upp sin första räntehöjning ytterligare några månader, från september till december i år.
Vi står därmed inför ett läge där skillnaden mellan rörliga och bundna räntor kan öka efter att de senaste åren ha legat nära varandra.
För den som vill ha bundna räntor och bara har väntat på rätt tillfälle att binda, är det därmed dags att skrida till verket. För den som vill ha rörlig ränta väntar sannolikt ytterligare en period av mycket låga räntekostnader. Baksidan av den rörliga räntan är då att risknivån stiger inför de räntehöjningar som ändå så småningom lär komma. (Eftersom de bundna räntorna då redan har stigit och det kan bli dyrt att då byta strategi.)
För de flesta är det (som så ofta) en bra idé att sprida riskerna i stället för att satsa allt på ett kort. Med en uppdelning av lånet i tre delar, varav en med rörlig ränta, en bunden på t.ex. 3 år och en på t.ex. 7 år, finns det goda möjligheter att både dra fortsatt nytta av ett lågt ränteläge och skapa en tillräcklig ekonomisk trygghet inför framtiden.