Mikrofinansiering blir allt vanligare i utvecklingsländer. Med hjälp av mikrolån kan människor som står utanför det normala finansiella systemet få möjlighet att låna pengar för att köpa exempelvis mindre maskiner, verktyg eller material för att komma igång med eller utöka en affärsverksamhet.
– Över 50 procent av låntagarna i fonderna är kvinnor. Beloppen som dessa kvinnor behöver låna för att kunna finansiera sin affärsidé är så små att ländernas vanliga banker inte är intresserade av att låna ut till dem. Tanken med det vi finansierar är att låntagarna ska kunna starta ett företag som genererar en inkomst som sedan gör det möjligt att betala tillbaka lånet och dessutom ge dem tillgång till andra finansiella produkter som sparande, försäkringar och betalningstjänster, säger Camilla Löwenhielm.
Enligt Hetal Damani är mikrofinansiering avgörande för en hållbar ekonomisk utveckling på tillväxtmarknaderna.
– Mikrofinansiering handlar om ekonomisk integration och riktar sig till de som annars inte har tillgång till det traditionella banksystemet. I dagsläget når lånen 20 miljoner entreprenörer i 40 länder via 120 mikrofinansinstitutioner.
– Slutkunder kan exempelvis vara gatuförsäljare, jordbrukare eller affärsinnehavare. Eftersom dessa personer berörs mindre av vad som sker i världen och på andra delar av finansmarknaden, påverkas inte mikrofinansiering av de händelser som påverkar andra typer av investeringar, säger Hetal.
Vad ligger bakom det ökade intresset för mikrofinansieringsfonder?
– Framför allt är det möjligheten att förbättra livsvillkoren för fattiga i utvecklingsländer samtidigt som man kan få en stabil avkastning på sina investeringar. Som investerare är man även med och bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling – till exempel att eliminera fattigdom samt bidra till anständiga arbetsvillkor, ekonomisk tillväxt och jämställdhet. Dessutom ger fonderna investerarna tillgång till marknader de normalt inte har tillgång till, säger Camilla.
– Tanken är att fonderna ska ge stabil avkastning och ha låg finansiell risk. Risken att en låntagare inte kan betala tillbaka är generellt ganska låg i och med att lånen är korta med frekvent amortering. Dessutom har portföljerna ett stort antal underliggande låntagare vilket ger god riskspridning, säger Hetal.
I dagsläget är det bara så kallade "professionella investerare" som har möjlighet att investera i fonderna.
– Vi har tittat på olika alternativ för privatpersoner men hittills har regelverk gjort det svårt att distribuera fondera till alla kundsegment som är intresserade. Vi hoppas självklart finna en lösning på detta eftersom vi vet att det finns ett stort intresse. Däremot kan privatpersoner indirekt få tillgång till fonderna via sparande i SEB:s traditionella försäkring, säger Camilla Löwenhielm.