1. Hur stora är hushållens skulder?
Svenska hushåll har idag skulder på drygt 3 800 miljarder kronor. Av det är nästan 3 000 miljarder eller 77 procent bostadslån. Totalt motsvarar bolånen idag ungefär 40 procent av värdet av alla fastigheter. Bland nya bolånetagare ligger belåningsgraden betydligt högre på 64 procent. Eftersom skulderna länge ökat snabbare än inkomsterna har hushållens skuldkvot stigit till 180 procent av de samlade disponibla inkomsterna, vilket är en fördubbling på 20 år. Även i internationella jämförelser är svenska hushålls skulder högre än i de flesta jämförbara länder.
2. Hur stora är hushållens tillgångar?
Hushållen har inte bara skulder utan också stora tillgångar. Dessa kan delas upp i reala tillgångar (framförallt bostäder) och olika typer av finansiella tillgångar (aktier, fonder, banksparande med mera). Aggregerat ser svenska hushålls balansräkning mycket stark ut. Även när man exkluderar de betydande tillgångar hushållen har i olika former av pensionssparande och bara ser till de tillgångar som går att likvidera så är tillgångarna mer än tre gånger så stora som skulderna. Räknar man bort värdet av fastigheterna som av flera skäl är en mindre likvid tillgång och bara ser till de finansiella tillgångarna så är även de större än de samlade skulderna.
3. Hur ser fördelningen av skulderna ut?
Att se på skuldsättningen aggregerat över alla hushåll kan vara missvisande och hur skulderna är fördelade är minst lika viktigt. Flera studier har visat att hushållens skulder i Sverige är mycket ojämnt fördelade från en stor grupp som inte har några skulder alls till en liten grupp som har stora skulder. Ser man bara till bolånen så är hela 56 procent av hushållen skuldfria medan bara 21 procent har bolån som överstiger en miljon kronor.
4. Vilka har lånat mest?
I en statlig offentlig utredning från 2013 gjordes en genomgång av samtliga skulder (bolån, studielån, konsumentkrediter, med mera) för alla vuxna invånare i Sverige. Resultatet visade att en dryg tredjedel av svenskarna inte hade några lån alls medan de med riktigt stora lån (över 1,8 miljoner kronor per person) var koncentrerade till en mycket liten grupp på 2,5 procent av invånarna. Den lilla gruppen hade också betydligt högre inkomster och bättre utbildning än genomsnittet. Statistik över vilka personer som äger tillgångarna upphörde samlas in i samband med att förmögenhetsskatten togs bort 2006 men man kan starkt misstänka att tillgångarna också är koncentrerade till den lilla gruppen med stora lån. En slutsats av utredningen var att ”Om några ska ha stora lån så är det rätt personer som har det”.
5. Hur stora skillnader är det geografiskt i Sverige?
Den geografiska fördelningen av skulderna är mycket ojämn över landet. Den största delen av skulderna är koncentrerade till de större städerna medan skuldnivåerna på landsbygden och i mindre städer är betydligt lägre.
6. Hur stor andel bolånen är till rörlig ränta?
En risk som många pekat på är att svenska hushåll är väldigt räntekänsliga eftersom nästan 70 procent av alla nya bolån idag tas till rörlig ränta och mindre än 10 procent av lånen binds i mer än 5 år.
7. Hur stora skulder får ett hushåll ta?
De senaste åren har Finansinspektionen infört en hel del nya regler med syfte att begränsa hushållens skuldsättning och flaggat för att fler åtgärder kan komma framöver.
Bolånetak: Sedan 2010 finns en regel som säger att nya bolån inte får överstiga 85 procent av bostadens värde.
Amorteringskrav: Bolån tagna efter 1 juni 2016 måste årligen amorteras med 1procent av det totala lånebeloppet om belåningsgraden ligger mellan 50-70 procent. Om belåningen är över 70 procent ska amorteringen vara 2 procent.
Förslag: Finansinspektionen har föreslagit att från 1 januari 2018 ska alla med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten amortera ytterligare minst 1 procent utöver det befintliga amorteringskravet (det vill säga som mest totalt 3 procent av det totala lånebeloppet varje år).
Buffert: De flesta banker kräver idag att ett hushåll ska ha en buffert som gör att man klarar att räntan går upp till 7 procent.
8. Hur snabbt ökar skulderna?
Idag växer hushållens skulder med knappt 7 procent i årstakt. Hela skuldökningen beror dock inte på stigande bostadspriser utan även de senaste årens ombildning av hyresrätter till bostadsrätter har bidragit till att hushållen behövt skuldsätta sig när de gått från att hyra till att äga sitt boende. Detta skulle kunna förklara 1-2 procentenheter av den årliga skuldökningstakten under de senaste 10 åren. Över tiden räknar vi med att en långsiktigt uthållig skuldökningstakt ligger mellan 4-5 procent per år.
9. Hur länge kan skulderna fortsätta öka?
Över tiden styrs våra skulder av priset på bostäder vilket i sin tur styrs av tillgång och efterfrågan. Dagens rekordhöga byggande skulle på sikt kunna öka utbudet så att bopriserna faller och skuldökningen avtar. Dock finns fortfarande ett stort underskott av bostäder vilket talar för att det kommer att ta tid för utbudsökningen att få effekt på priserna. Den enskilt viktigaste faktorn för bopriserna är räntan som tillsammans med regler för amorteringar och skuldsättningsbegränsningar (se ovan) avgör hur mycket ett hushåll kan låna. Sett över tiden har svenska hushåll i snitt varit villiga att lägga knappt 30 procent av sina utgifter på boendet. Eftersom räntorna är så låga idag ligger bostadsutgifterna fortfarande en bra bit under den nivån. Sammantaget har ränteutgifterna trots rekordhöga skulder aldrig varit lägre som andel av inkomsterna än nu. Så länge räntan förblir låg och boendekostnaderna inte ökar av andra skäl (till exempel stramare regler för utlåning, försämrade ränteavdrag eller återinförd fastighetsskatt) finns alltså utrymme för hushållen att fortsätta betala ännu mer för sina bostäder med ökad skuldsättning som följd.
10. När kommer rörliga boräntor börja stiga?
Vi räknar med att reporäntan som idag ligger på minus 0,5 procent behöver gå över noll innan räntehöjningar från Riksbanken kommer att ha markant effekt på rörliga boräntor. Riksbankens egen prognos är att reporäntan höjs över noll först våren 2019. Mycket talar alltså för att räntor förblir låga länge och att hushållens skulder därför kommer fortsätta stiga snabbare än vad som är långsiktigt önskvärt under kommande år.