1. Vad har hänt?
Statsminister Löfvens rödgröna minoritetsregering har i dag genomfört en ombildning i efterspelet av det så kallade ”haveriet” inom Transportstyrelsen. Det sker ett år före ordinarie riksdagsval den 9 september 2018.
2. Hur påverkas Sveriges ekonomi kortsiktigt?
En i grunden stark ekonomi – cirka 3 procent i BNP-tillväxt – och stark ”balansräkning” både avseende offentliga finanser och löpande affärer med omvärlden ger Sverige motståndskraft mot politisk oro. Att riksdagspartierna därtill brett sluter upp bakom stabila och uthålliga spelregler för den ekonomiska politiken ger ytterligare ”immunförsvar” vilket begränsar den nya politiska osäkerhetens negativa effekter på svensk ekonomi.
3. …och långsiktigt?
Normalt sett går ekonomiska och politiska kriser hand i hand. Så är alltså inte fallet i dag. Men uthållig osäkerhet riskerar att ge politisk handlingsförlamning i en värld som behöver mer, inte mindre, förutsägbarhet och stabilitet. Sverige brottas med flera utmaningar som behöver lösas skyndsamt, t ex bostadspolitiken, immigrationen och integrationen, globaliseringen och konkurrenskraften samt en arbetsmarknad i omvandling. Även om Sverige inte kortsiktigt betalar ett pris för dagens osäkerhet kan priset komma att höjas framöver.
4. Hur påverkas kronan, räntan och börsen?
Stockholmsbörsens utveckling speglar i första hand situationen i omvärlden. Eftersom den globala konjunkturen befinner sig i en tillväxtfas får svenska politiska händelser marginella effekter på börsen. Kronan kan försvagas något av en ökad politisk riskpremie men huvudbilden är att kronan gradvis stärks framöver. Att statsfinanserna överlag är starka dämpar också alla tendenser till stigande svenska räntor jämfört med räntorna i omvärlden.