För den som är intresserad av politik har det varit en spännande sommar. Och den här gången är det inte bara turerna i Vita Huset och Donald Trumps arga morgontweets som roar och oroar. I stället är det svensk inrikespolitik som står i centrum. Efter oppositionens uttalade misstroende mot flera ministrar ombildade Stefan Löfven sin regering men turbulensen är knappast över för det. Dels kvarstår oppositionens misstroende mot försvarsministern, dels fanns det redan innan den här senaste konflikten bröt ut, stor osäkerhet om höstens budgetprocess. Där har oppositionen meddelat att vissa skattehöjningar måste tas bort ur budgeten, annars kan det bli aktuellt med fler misstroendeförklaringar, möjligen även mot finansministern.
Om det är ostadigt och lågtrycksbetonat i politiken är det desto mer högtryck i ekonomin. Tillväxten överraskar positivt. Sysselsättningen är rekordhög. Hushållens tro på den egna ekonomin är stark och få oroar sig för att bli av med jobbet. Dessutom visar de senaste inflationssiffrorna att Riksbanken nu är på eller mycket när sitt mål om två procents prisökningstakt i svensk ekonomi.
Läget på bostadsmarknaden står och väger. Under juli talade några tidningsrubriker om ett trendbrott och fallande priser på bred front. Vid en närmare titt var dock avvikelserna från det normala säsongsmönstret mycket små. Sommaren innebär alltid lägre aktivitet och en avmattning i prisutvecklingen och det är först ett par månader in på hösten som vi vet hur priserna fortsätter att utvecklas.
Men även om just rubrikerna om sjunkande bostadspriser bör tas med en nypa salt, kan sommarens ekonomiska och politiska utveckling påverka bostadsmarknad och låntagare på flera sätt:
- Möjligheten att i närtid få till en bred politisk överenskommelse om bostadsmarknaden närmar sig noll. Strukturella åtgärder, som ändrad skatt vid försäljningar, minskade ränteavdrag eller ändrad fastighetsskatt, lär dröja till åtminstone ett tag efter nästa val.
- I brist på politisk handlingskraft faller ansvaret för hushållens skulder även fortsättningsvis på myndigheterna, i första hand Finans-inspektionen. Räkna därför med att det skärpta amorteringskrav som tidigare presenterats kommer att genomföras. Mer kan komma.
- Pressen på Riksbanken att börja höja räntan ökar. En urstark svensk ekonomi, inflation i linje med målet och andra centralbankers successiva åtstramning, gör den svenska minusräntan alltmer extrem. En första höjning kan därmed ligga närmare än prognosmakarna hittills trott.
Det är fortfarande inte så att stora och snabba räntehöjningar är huvudscenariot men det är mycket troligare att det går uppåt än nedåt. Att dela upp sitt lån i flera delar med olika bindningstider är därmed klokt. För närvarande är 70 procent bundet (helst uppdelat på till exempel 3 och 7 år) och 30 procent rörligt, en rimlig avvägning för de flesta. Och sedan gäller det att hålla ögonen på det ekonomiskpolitiska klimatet när sommar blir höst. Mycket kan hända.