Privatekonom Jens Magnusson kommenterar:
Hur påverkas privatpersoner av förslagen i vårbudgeten?
— I princip inga förslag som märks direkt i plånboken. Vårbudgeten är till för att måla upp de stora ekonomiskpolitiska penseldragen och vårändringsbudgeten för att ändra sådant som dykt upp under året och som inte kan vänta till den ordinarie budgeten på hösten. För innevarande år blir det lite mer pengar till polisen, totalförsvaret, förlossningsvården, skolan och klimatet.
Finns det något i vårbudgeten som påverkar små- och medelstora företag?
— Även på detta område har regeringen remitterat skatteförslag till höstbudgeten. Det så kallade växa-stödet, sänkt arbetsgivaravgift för den först anställda, utvidgas och ska även omfatta aktiebolag och handelsbolag. Skattereglerna för delägare i fåmansföretag, 3:12-reglerna förändras och innebär att beräkningen av det lönebaserade utrymmet ändras, kapitalandelskravet utformas som ett tak för det lönebaserade utrymmet, uppräkningen av sparat utdelningsutrymme begränsas och ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst införs. Dessutom höjs skattesatsen från 20 till 25 procent för utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet. Ägarskiften mellan närstående underlättas enligt förslaget.
I vårändringsbudgeten lägger man dock ett skarpt skatteförslag och det är en stopplagstiftning vid överlåtelse av en fastighet till en juridisk person, så kallad ”Kattrumpa”. Syftet med förslaget är att motverka viss skatteplanering. Bestämmelsen ska gälla från och med den 28 oktober 2016.
Vilka övriga förslag har regeringen flaggat för?
— Regeringen har redan annonserat ett antal förslag som troligen kommer i höstbudgeten och som kommer att införas från årsskiftet 2017/2018. Regeringen föreslår sänkt skatt för pensionärer genom att det förhöjda grundavdraget höjs för alla med en inkomst mellan 123 400 och 360 000 kronor per år. Det innebär att den så kallade skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer sluts på inkomster upp till 14 000 kronor i månaden (cirka 200 kronor sänkt skatt i månaden) och minskar fr inkomster upp till 30 000 kronor.
Regeringen föreslår även att uppräkningen av de så kallade skiktgränserna för statlig inkomstskatt ska begränsas. Det innebär att fler kommer att betala statlig skatt än det annars skulle varit när skiktgränserna endast kommer att räknas upp med förändringen av konsumentprisindex (KPI) och inte med KPI plus 2 procentenheter. Förändringen innebär ett ökat skatteuttag på mellan 20 och 2 400 kronor per år.
Vidare kommer personer med sjuk- och aktivitetsersättning få sänkt skatt via skattereduktion. Beroende på ålder, utbetalt belopp från sjuk- och aktivitetsersättningen samt kommunalskatt, varierar skattesänkningen mellan cirka 300 kronor och 2 500 kronor per år. Ytterligare ett skatteförslag är höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Skatten höjs från 20 till 25 procent.
Ser du några överraskningar i budgeten?
— Nej, regeringen bäddar för en valbudget genom att visa en stark budget med överskott.
Regeringen har inte egen majoritet i riksdagen. Kommer budgeten ändå att röstas igenom?
— Ja, det kommer den sannolikt att göra. Visserligen har de olika allianspartierna flaggat för att de vill stoppa budgeten eller de föreslagna skatteförändringarna men de har inget enat förslag. Troligen vill inte oppositionen ha ett nyval så nära inpå ett ordinarie riksdagsval september 2018. Möjligen kommer enskilda förslag att brytas ut och röstas ned, men knappast budgeten i dess helhet.