1. Vad driver Storbritannien och vad vill EU?
Storbritannien strävar efter så stor självständighet som möjligt samtidigt som man vill ha ett fortsatt utbyte med EU på områden som handel, säkerhet och polis. EU är alltjämt Storbritanniens viktigaste exportmarknad och utgör 44 procent av total export. Däremot vill man själv styra över brittisk lagstiftning och inskränka möjligheten till fri rörlighet av arbetskraft från EU-länderna. Därmed accepterar den brittiska regeringen också inskränkningar i det framtida tillträdet till den inre marknaden. Men splittringen är stor inom såväl regering som det brittiska parlamentet om hur den framtida relationen ska se ut. I dagsläget framstår de 27 EU-länderna som betydligt mer eniga än Storbritannien. EU vill se en fullständig överenskommelse som omfattar villkor för utträde, för den framtida relationen och en övergångslösning. EU-länderna har hela tiden varit tydliga med att de fyra friheterna det vill säga, fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft inte är förhandlingsbara om britterna önskar fortsatt tillträde till den inre marknaden.
2. Hur går förhandlingarna till?
Hittills har EU och Storbritannien träffats fem gånger sedan förhandlingarna inleddes i slutet på juni. Förhandlingsteamen träffas normalt en vecka per månad för att försöka nå uppgörelser. De 27 EU-länderna företräds av chefsförhandlare Michel Barnier medan Storbritanniens representeras av EU-minister David Davis.
Förhandlingarna är uppdelade på två eller egentligen tre olika faser. Fas 1 omfattar villkor för skilsmässan och handlar främst om de framtida rättigheterna för EU-medborgare som är bosatta i Storbritannien, hanteringen av gränsen mellan Irland och Nordirland samt Storbritanniens utträdesavgift. Fas 2 avser den framtida relationen och där är en uppgörelse om handeln central, men även frågor om samarbeten på andra områden som säkerhet och det polisiära området för att nämna två. Därefter måste man enas om en övergångslösning som ger en gradvis övergång till de nya villkoren.
3. Var står man i förhandlingarna just nu?
Så här långt har förhandlingarna varit betydligt besvärligare och tagit längre tid än planerat. Målsättningen var att tillräckliga framsteg skulle ha uppnåtts avseende fas 1 redan nu så att EU-ledarna kunde ha öppnat upp fas 2 på EU-toppmötet som hölls i mitten på oktober. Men kompromissviljan hos både parter har varit bristfällig och ännu står parterna långt ifrån varandra vad gäller till exempel utträdesavgiften.
Man ska dock inte glömma att oviljan att kompromissa kan vara en del av det politiska spelet för att övertyga hemmaopinionen om att man inte sålt sig för billigt i förhandlingarna. Förhoppningen är nu att framsteg ska nås i fas 1 före nästa EU-toppmöte i december. Skulle man misslyckas med det ökar risken snabbt för att tiden faktiskt rinner ut och Storbritannien tvingas lämna EU i mars 2019 utan en ny uppgörelse.
4. Var står man i förhandlingarna av fas 1?
Man har ännu inte kunnat enas helt på något område. 1) Vad gäller utträdesavgiften har Storbritanniens premiärminister Theresa May delvis gått EU till mötes och öppnat upp för att fortsätta betala in avgiften under ytterligare två år, mot att EU-länderna godtar en övergångslösning som ger britterna fortsatt tillträde till den inre marknaden under övergångsperioden. Det motsvarar cirka 40 miljarder euro. Det är fortfarande betydligt mindre än de 60-100 miljarder euro som EU krävt för Storbritanniens åtagande. 2) Vad gäller framtida rättigheter för de cirka 3,2 miljoner EU-medborgare som redan är bosatta i Storbritannien erbjuder May de som har levt i landet under 5 år möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Däremot kommer EU-medborgare som anländer till Storbritannien efter utträdesdagen att erbjudas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. EU tycker dock att dessa garantier inte är tillräckligt långtgående. 3) I gränsfrågan strävar både EU och Storbritannien efter att undvika en hård gräns mellan Irland och Nordirland eftersom en sådan skulle kunna hota fredsöverenskommelsen. Däremot har man ännu inte enats om hur man praktiskt ska hantera och övervaka den gräns som uppstår.
5. När måste förhandlingarna vara klara?
Eftersom samtliga 27 EU-länder måste godkänna ett nytt avtal med ett självständigt Storbritannien för att det sedan ska kunna träda ikraft krävs det antagligen att förhandlingarna har avslutats cirka sex månader före utträdesdagen den 29 mars 2019. Det skulle i så fall innebära att förhandlingarna måste avslutas i september eller senast i oktober 2018. Det återstår alltså maximalt cirka 12 månader för att nå en fullständig överenskommelse, vilket är mycket knappt om tid i dessa sammanhang.
6. Vad händer om förhandlingarna misslyckas?
Skulle förhandlingarna dra ut på tiden så kan Storbritannien begära en senareläggning av utträdestidpunkten. Det skulle i så fall kräva ett godkännande från samtliga 27 medlemsländer och sannolikt också av det brittiska parlamentet. Annars kommer Storbritannien att lämna EU utan ett avtal eller övergångsperiod den 29 mars 2019. Över en natt skulle då samma regler gälla mellan EU och Storbritannien som idag gäller mellan EU och andra länder utan särskilt avtal med regionen. Då tillämpas gränskontroller och WTO:s regler för tull på import och export mellan EU och Storbritannien.
7. Har utträdet drabbat brittisk ekonomi?
Den ekonomiska tillväxten har växlat ned markant under 2017 jämfört med andra halvåret 2016. Tillväxten låg under tredje kvartalet på 0,4% i kvartalstillväxt, vilket ändå var något starkare än tidigare kvartal. Framförallt är det hushållen som har blivit mer försiktiga. Hushållen pressas av stigande priser, lågt sparande och låg lönetillväxt medan bostadsmarknaden har mattats. Samtidigt går det inte att helt koppla avmattningen till det kommande utträdet. Företagens investeringar fortsätter att växa försiktigt och till exempel investeringsplanerna inom tillverkningsindustrin pekar på fortsatt tillväxt i investeringarna framöver. Samtidigt är frågan vad som händer desto närmare utträdesdatumet vi kommer. Så länge osäkerheten om den framtida relationen kvarstår får man nog befara att utträdet får allt större negativt genomslag på tillväxten. Vi räknar med att tillväxten faller till 1,0 procent under 2018 från 1,5 procent i år.
8. Kan konsekvenserna bli ännu värre om förhandlingarna misslyckas?
Ja, men det är svårt att göra en sammantagen bedömning. Beräkningar från till exempel IMF pekar på att ett utträde 2019 utan nytt avtal antagligen skulle få landet att hamna i en recession.
9. Vad händer med pundet?
Pundet är fortfarande rekordsvagt, vilket det har varit sedan omröstningen sommaren 2016. I handelsviktade termer har pundet försvagats med ca 20 procent sedan den tidigare premiärministern Cameron öppnade upp för en folkomröstning om EU-medlemskapet, och drygt 13 procent sedan omröstningsdagen.
Pundförsvagningen ska nog främst ses som en ökad riskpremie kopplad till den politiska och ekonomiska osäkerheten som utträdet medför. Vi räknar med att riskpremien fortsätter att växa om förhandlingarna skulle dra ut ytterligare på tiden eller helt fallera. Hur mycket mer pundet då skulle försvagas är svårt att säga, men 5-10 procent till är nog rimligt. Det skulle i så fall medföra att pundet faller en bit under 10 kronor mot kronan. Skulle tvärtom parterna nå en uppgörelse med en övergångslösning så finns det utrymme för en ordentlig pundförstärkning. Vår bedömning är att jämviktsväxelkursen mellan pund och kronor ligger runt 12,50.