Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Merkel bakom ratten i fyra år till: Frågor & svar om valet

I Veckans tanke presenterar SEB-ekonomerna Robert Bergqvist och Daniel Bergvall 13 frågor och svar om det tyska valet och dess konsekvenser också för resten av världen. 

Angela Merkel förblir – som väntat – Tysklands förbundskansler under kommande fyra kritiska år för EU:s, eurons och Storbritanniens framtid och världens försämrade säkerhetspolitiska läge. Men Merkel tvingas ändå regera utifrån en svagare position och i ett mer komplext inrikespolitiskt landskap när CSU/CDU:s stöd fallit och antalet partier i förbundsdagen ökat från 4 till 6. Valet har visat att inte heller Tyskland är opåverkat av antietablissemangskrafter: extremism och populism. Tyskland har i dag en global topposition i ekonomisk styrka, något som också irriterar övriga euroländer och USA. I korten ligger nu en mer expansiv finanspolitik men utan excesser och större överraskningar. Det lär ta veckor, kanske månader, innan vi vet hur en ny regering ser ut men initialt tyder det mesta på att Merkel kommer att göra ett första förhandlingsförsök med FDP och De Gröna. För Merkel betyder fyra nya år att det är hög tid att börja skriva politiskt testamente som EU- och världsledare.

1. Vem blev valets stora vinnare och förlorare?

Angela Merkel och CDU tappade i stöd men får likväl en ny fjärde mandatperiod och förbundskanslern bekräftar därmed sin ställning som självklar EU-ledare och världsledare. Samtidigt får förbundsdagen ytterligare två partier och ett nytt inrikespolitiskt landskap: både främlingsfientliga Alternative für Deutschland AfD och nygamla FDP klarade parlamentets femprocentspärr. Förloraren heter SPD och Martin Schulz som efter initiala framgångar misslyckats mot en för stark Merkel trots kritiken mot flyktingkrisen.

2. Vilka frågor avgjorde valet?

Migration och säkerhet samt ekonomisk ojämlikhet stod i fokus. Men trots kritiken mot Merkels flyktinghantering 2015, och redan tolv år vid makten, blev Merkel ändå en garant för kontinuitet, stabilitet och ekonomisk styrka. Frågor om Europas framtid, digitalisering och ekonomin hamnade mer i skuggan under valdebatten.

3. Hur ser den nya regeringen ut?

Nu inleds förhandlingar som förväntas bli svårare än efter förra valet 2013 då en storkoalition i princip var enda alternativet. I dag utkristalliseras två regeringsmöjligheter. Mest sannolikt är en koalition mellan CDU/CSU och FDP men för att få ihop en majoritet i parlamentet krävs att även De Gröna inkluderas. Alternativet skulle vara en fortsatt koalition mellan CDU/CSU och SPD. Eftersom SPD sagt att man kommer att gå i opposition är detta alternativ troligen en ’’nödlösning’’ om det visar sig att ingen annan koalition kan bildas. Oavsett alternativ väntas Merkels koalitionspartner ställa krav på samarbetet vilket komplicerar förhandlingarna; oron är stor bland samarbetspartier för att Merkels CDU riskerar att politiskt kväva dem inför valet 2021 (vilket hände med FDP 2013 och SPD 2017).

4. Vem blir ny finansminister?

Huvudprognosen är att Wolfgang Schäuble (CDU) med sin tyngd och erfarenhet fortsätter som Tysklands finansminister. Schäuble, som är uppenbart impopulär i eurokrisländerna, behövs som viktig politisk motvikt till eurogruppens nya finansminister som sannolikt utses i slutet av året och som enligt spekulationerna kan komma att bli en fransman. Schäuble är en garant för eurons stabilitet.

5. På vilka områden ändras ekonomiska politiken?

Med Merkel som förbundskansler och Schäuble som finansminister präglas den ekonomiska politiken av kontinuitet med starkt näringslivsfokus. På grund av det förändrade inrikespolitiska läget väntas en mer kompromissorienterad och expansiv finanspolitik. Fokus ligger på sänkta inkomstskatter, ökade infrastrukturinvesteringar och ökade försvarsutgifter. Tyska statsfinanser tål en mer expansiv politik men risken ökar för överhettning.

6. Hur påverkas penningpolitiken och ECB?

Möjligheten för ECB att påbörja en normalisering av penningpolitiken ökar av tre skäl: 1. den politiska risken i eurozonen minskar ytterligare (även om Italiens val 2018 ger nya utmaningar); 2. steg mot ökad eurointegration och finanspolitisk samordning; 3. en något mer expansiv tysk finanspolitik. Prognosen är att ECB under hösten beslutar att minska sina obligationsköp 2018

7. Hur har Bryssel reagerat på resultatet?

Med tyska och franska val avklarade ökar förutsättningarna för fokus på EU- och eurosamarbetets framtid. Detta är något som Frankrikes president Macron väntas ta fasta på i ett linjetal om EU 26 september. Men hur den nya tyska regeringen ser ut vet vi ännu inte. Risken för en något mindre vänlig EU- och europolitik ökar om FDP ingår i underlaget än om SDP kvarstår i storkoalitionen. Tyskarna är i allmänhet positiva till färdriktningen för Tyskland men uttrycker ett missnöje med vart EU är på väg. Om Macron driver processen för hårt mot ökad EU-federalism och flerhastighets-EU det närmaste månaderna väntas motståndet mot integrationen i Tyskland öka.

8. Vad betyder valet för EU:s och eurons framtid?

Ytterligare ett politiskt osäkerhetsmoment är borta. Då de fyra närmaste åren sannolikt blir Merkels sista som förbundskansler finns förutsättningar för en tuffare politik när Merkel ska skriva sitt politiska testamente. I grunden är det positivt för euron/EU att Tyskland och Frankrike tar tydligt ledarskap de kommande åren men risken för bakslag i samarbetet är stor.

9. Hur påverkas euron och räntorna framöver?

Eurozonen har ekonomisk medvind. Därtill väntas ECB inleda en penningpolitisk normaliseringsprocess senare i höst. Det ger sammantaget euron och börserna positivt stöd. Riskerna för den ekonomiska utvecklingen i eurozonen är framför allt kopplade till politiska skeenden; det förvärrade säkerhetspolitiska läget globalt, frågetecken kring Ryssland och Turkiets utveckling, instabiliteten i Mellanöstern samt folkomröstningen i Katalonien.

10. Hur väntas marknaden reagera på valet?

Även om Tyskland har fått ett nytt inrikespolitiskt landskap blev valresultatet i stort sett i linje med förväntningarna. Samtidigt vet vi i dagsläget inte hur regeringen kan komma att se ut och vi vet inte resultatet av de osäkra koalitionsförhandlingarna mellan partier som inte står varandra nära i alla frågor. Allt annat lika betyder ändå valet ett osäkerhetsmoment mindre vilket ger euron stöd.

11. Vad betyder valet för relationerna till USA?

Tysk-amerikanska relationer är minst sagt frostiga och personkemin tycks inte fungera mellan förbundskansler Merkel och president Trump. Att Tysklands ekonomi är stark och bytesbalansöverskottet stort (se tabell) har gjort att Tyskland är på USA:s bevakningslista över möjliga valutamanipulatörer. Det lär fortsätta påverka relationerna.

12. Hur påverkas brexitprocessen?

Möjligheterna förbättras till mer konkreta framsteg i brexit-processen när Berlin så småningom lägger inrikespolitiken åt sidan och fokusera på EU:s och eurons framtid samt ekonomiska och politiska relationer till andra länder. Merkel värnar en positiv konstruktiv lösning men processen är komplex och försvåras av brittiska inrikespolitiska frågetecken och en överhängande risk för nyval.

13. Är valresultatet bra eller dåligt för Sverige?

Politisk stabilitet i Europa och en stark tysk ekonomi – Tyskland är Sveriges viktigaste exportmarknad – är positivt för Sverige. Likväl kvarstår stora frågetecken om vilken relation och position Sverige väljer i det nya EU där sannolikt eurosamarbetet får en mer framskjuten roll samtidigt som EU-länderna utanför EMU framöver tappar en viktig partner i och med brexit. Sverige lär bygga starkare politiska broar mot Berlin när britterna lämnar EU.