Valresultat & inrikespolitiska konsekvenser
1. Vem vann det brittiska parlamentsvalet 8 juni?
De Konservativa med sittande premiärminister May blev visserligen största parti i det brittiska underhuset men May förlorar nu sin tidigare majoritetsställning. Tories fick preliminärt 13 färre platser jämfört med valet 2015. Men den stora vinnaren heter Jeremy Corbyn, ledare för Labour, som trots usla utgångsvärden gjort en överraskande stark slutspurt.
2. Hur påverkas premiärminister Mays ställning?
Theresa May har haft fyra motiv till att hålla nyval:
- få eget premiärministermandat, inte bara ett ärvt av David Cameron;
- utnyttja Labours svaga ställning och stärka sin egen position i både parti och parlament;
- få nästa parlamentsval att hållas 2022, det vill säga tre år efter att brexitklockan slutat ticka;
- få ett starkare inhemskt mandat i brexitförhandlingarna med EU och Bryssel. Facit blev att hon tappade ett drygt 20-procentigt försprång till huvudmotståndaren Corbyn.
Då Tories förlorar en egen majoritet i underhuset råder nu oklarhet om May-regeringens överlevnad och brittisk regeringsbildning. Det misslyckade resultatet gör också premiärminister Mays framtid osäker.
3. Är vi på väg mot en ny skotsk folkomröstning?
Skotska Nationalistpartiet SNP och dess partiledare Nicola Sturgeon gjorde ett svagt resultat (3 procent av rösterna) trots SNP:s tydliga profilering för att Storbritannien ska kvarstå i EU. Sturgeon fortsätter driva frågan att en ny folkomröstning om självständighet ska hållas. Kraven har dock tonats ned på att den ska ske någon gång mellan hösten 2018 och våren 2019, det vill säga innan britterna formellt kan komma att lämna (29 mars 2019). Mer troligt – och i linje med Londons godkännande – är att en eventuell ny folkomröstning kan hållas tidigast hösten 2019.
Effekter på brexitprocessen
4. Har May fått det brexitmandat hon önskat?
Nej. Visserligen innebär nyvalet en möjlighet för London att fortsätta att brexitförhandla bortom deadlinen våren 2019 utan att det krockar med nästa brittiska parlamentsval (tidigare tänkt att ske 2020). Men May är fått en svagare position än tidigare i underhuset och hon framstår inte längre som lika stark att driva förhandlingarna. Hon kan också ses som svagare utifrån ett Brysselperspektiv. Även om Brexit nästintill uteblev som central valfråga kan valresultatet tolkas som att premiärministern inte har lika stark uppbackning för sitt mantra att Brexit means Brexit. Rimligen är britterna fortfarande för att lämna EU men valet kan tolkas som att britterna vill ha en mjukare förhandlingsposition gentemot Bryssel och att det är viktigt att säkerställa att relationerna mellan Storbritannien och EU framöver blir konstruktiva och goda.
5. Vad händer nu i brexitförhandlingarna?
Klockan tickar och 10 procent av den redan knappa förhandlingstiden på två år har passerat. Det nya inrikespolitiska läget innebär att de ursprungliga förhandlingarna som var tänkta att börja på allvar 1920 juni nu kan försenas ytterligare. Utsikterna är dystra för snabba/konkreta resultat. Trycket från de andra partierna i underhuset för en mjukare brexitlinje väntas öka. Därtill väntas Frankrike (parlamentsval 11 och 18 juni) och Tyskland (förbundsdagsval 24 september) ha mer inrikespolitiskt fokus samtidigt som EU-kommissionen och EU27 är fullt upptagna med ”Framtidens EU”. Det bådar inte gott för Storbritannien – och brexitklockan tickar.
6. Vad ska vi hålla ögonen på i brexitprocessen?
Tidtabellen för att britterna ska kunna lämna redan våren 2019 ser nästintill omöjlig ut. Det faktum att hela EU är i en förändringsprocess kan komma att påverka brittiska parlamentets definitiva beslut om att lämna eller inte. Om brexitförhandlingarna har förutsättningar att lyckas eller inte kan tydliggöras redan i september/oktober: två frågor är först ut att avgöras:
- Ömsesidiga medborgerliga rättigheter i både Storbritannien och EU, och
- Priset som britterna ska betala för att lämna EU.
Ekonomiska konsekvenser av valet
7. Får parlamentsvalet några ekonomiska effekter?
Premiärministern har gått till val på en ekonomiskpolitisk plattform som är känd sedan tidigare. Tories har släppt kravet på balanserad statsbudget, företagsskatten ska sänkas till 17 procent 2020 och infrastrukturinvesteringar påbörjas. Valutfallet gör nu att de sannolikt kommer att behöva anpassa den ekonomiska politiken genom olika uppgörelser för att få stöd i parlamentet. Normalt brukar sådana samarbeten medföra en något mer expansiv budget.
8. Hur ser läget ut för den brittiska ekonomin?
Exportindustrin gynnas av en kraftigt (20 procent) undervärderad valuta och att den globala ekonomin visar på tilltagande styrka. Men osäkerheten om brexitprocessen är stor. Risken har ökat för att inrikespolitisk osäkerhet i kombination med en oklar brexitprocess sätter negativa avtryck på investeringar och privat konsumtion. Vi bedömer att brittisk BNP-tillväxt bromsar in till 1,5 procent i år (1,8 procent 2016) för att nå 0,9 procent 2018. Risken för ett sämre utfall har ökat.
Finansiella implikationer av brittiska valet
9. Hur påverkas brittiska pundet?
Valutfallet var antagligen det sämsta tänkbara för pundet kortsiktigt eftersom det försvagar den sittande regeringen påtagligt. Vi vet i nuläget inte heller hur premiärminister May kommer att reagera på det svaga valresultatet. Skulle hon välja att avgå kan det skapa ytterligare politisk osäkerhet som lär försvaga pundet. På längre sikt måste man dock väga in det faktum att valresultatet kan ses som en reaktion på den hårda linjen i brexitförhandlingarna som May har drivit. Tvingas den brittiska regeringen nu till en mjukare linje i de kommande diskussionerna med EU ökar faktiskt sannolikheten att förhandlingarna kan lyckas. Det kan på längre sikt medföra att dagens valresultat faktiskt stärker pundet.
10. När stärks det brittiska pundet?
Pundet är i dag kraftigt undervärderat som en direkt konsekvens av brexitutfallet i juni 2016. Därtill är pundet sårbart på grund av ihållande bytesbalansunderskott. Tecken på en mer konstruktiv dialog Bryssel-London, faktum är att det bara är en ”winwin” eller ”loselose-situation” för båda parter, ökar förutsättningarna för att pundet kan återta en del av tappet som uppstod efter EU-valet. Men det kräver också att britterna lyckas uppnå ett handelsavtal inte bara med EU utan på sikt också med alla andra länder.
11. Hur påverkas brittiska börsen av valet?
Sedan folkomröstningen om EU 23 juni 2016 har brittiska börsen gått upp med 25 procent; motsvarande uppgång för USA-börsen (S&P 500) är 18 procent. Londonbörsen har stigit stadigt sedan valet utlystes 18 april i år, trots att premiärministern tappat försprång till huvudmotståndaren Corbyn. 44 procent av brittisk export går till EU och ett dåligt – eller uteblivet – handelsavtal riskerar sätta negativa börsavtryck. Likväl får aktier i dag stöd av en global tillväxtacceleration, kostnadseffektiva företag och tecken på större möjligheter att höja priser – det stöttar även brittiska aktier.