5 insikter 2016: Helt osannolikt blev helt sant
Brexit och Trump fanns inte i många kristallkulor inför 2016. Inte heller finanseffekterna blev de väntade. ”Facit” 2016 kastar nu betydande och varaktiga ekonomiska, finansiella och politiska skuggor in i 2017 – och även längre in i framtiden.
1. Världen blev mer skrämmande…och spännande
Inrikes-, utrikes-, säkerhets- och handelspolitiskt står världen efter händelserna 2016 inför ovanligt stora frågetecken. Politiska val tvingar nu USA, Storbritannien och EU till ny färdriktning – ”resor” som kommer att omges av skrämmande politiska hot men spännande ekonomiska möjligheter. Därtill fortsätter bland annat Kinas och Rysslands världsroller att omprövas medan demokratiska bakslag i till exempel Turkiet, Ungern och Polen ger oro. Terrorn är samtidigt obehagligt närvarande.
2. Stark medvind för antietablissemangskrafterna
Val, folkomröstningar och opinionsmätningar bekräftade nationalismens/populismens underliggande styrka men utan att det finns en uppenbar politisk probleminsikt. Drivkrafter är bland annat ökad ekonomisk ojämlikhet, flyktingkris, globalisering och transformerande teknologier som alla utmanar samhällsstrukturer och även påverkar medborgarnas syn på internationella organisationers ställning och legitimitet.
3. Analyser överdrev politiska jordbävningar
Brittiskt EU-val och USA:s presidentval gav minst sagt oväntade utfall. Efterföljande börslyft överraskade men kan förklaras av nya förhoppningar om mer expansiv ekonomisk politik samt jakt på avkastning (och oro för högre räntor). Utvecklingen bekräftade därmed åter att politiska riskers effekter på tillväxt/marknader tenderar att överdrivas om de inte kan knytas till direkta genomslag på handel/produktion.
4. Penningpolitiken nådde äntligen (!) vägs ände
Under 2016 bekräftade ett växande antal centralbanker och internationella organisationer – trots fortsatt trög tillväxt, inflation under mål och nedåtrisker – att nackdelarna med den förda okonventionella penningpolitiken nu kan överstiga fördelarna. Finansiella priser har stöttats men verkningsgraden på realekonomin har varit svag eller uteblivit. En stafettväxling mellan penning- och finanspolitik ger möjligheter att lyfta framtidstron, tillväxten och produktionsförmågan.
5. Svårtolkad konjunkturcykel – diffust mönster
Global tillväxt imponerade inte 2016 med bakslag framför allt för USA. Tunga gravitationskrafter hämmar tillväxten och slätar ut traditionella konjunkturcykler: demografi, rekordhög skuldsättning, transformerande teknologier och politiska risker – stora framtidsfrågor med stora frågetecken som får företag och investerare att tveka om att agera.
10 utsikter 2017: Förutsägbar oförutsägbarhet
Världen har gått in i 2017 med hög beredskap för ett politiskt turbulent år. Det har gett oss förutsägbar oförutsägbarhet om bland annat USA:s, EU:s och Storbritanniens politiska utveckling och nya färdriktningar de närmaste åren.
1. Kina och USA ger global konjunktur tillväxtstöd – sårbart för bakslag på grund av strukturella ”släpankare”
Stigande inköpschefsindex i nyckelländer, vändning för Kinas tillverkningsindustri under 2016 samt förhoppningar om rivstart för USA:s nya finanspolitik efter 20 januari talar för accelererande global tillväxt och god riskaptit i närtid. Erfarenheter från tillväxtbesvikelser just i början på ett nytt år lägger dock viss sordin på stämningen. Handelshinder och EM-ländernas (tillväxtmarknadernas) skuldbörda utgör släpankare för riskaptit och tillväxt.
2. Trumps politik skapar skyhöga förväntningar – leverans- och trovärdighetsproblem till hösten?
USA:s politiska stafettväxling sker i gynnsamt ekonomiskt läge – offentlig skuld och ekonomisk jämlikhet undantagna – med självgående tillväxtkrafter. Men det finns skäl att dämpa tillväxt- och jobbförväntningarna: 1. kongressen lär vilja påverka politik och tidsplan; 2. den tillväxt- och utbudsorienterade politikens effektivitetsvinster är rimligen lägre 2017 än 1980 då Reaganomics sjösattes; 3. hushålls/företags skattesänkningar riskerar att till stor del omvandlas till sparande bland höginkomsttagare och högre vinster och aktieutdelningar bland företag. Trump kan dock räkna med en åtminstone halvårsmässig ”smekmånad” av marknad och väljare innan verkligheten hinner ikapp. Trumps kommunikativa förmåga har ju dock visat sig god vilket håller uppe förväntningarna.
3. EU navigerar bort från svåra politiska grund 2017 – men EU:s framtid vid vägskälet – union eller euro?
Få faktorer talar för att Europas populistiska och nationalistiska krafter ska försvagas 2017. Slutsatsen är ändå att detta inte bör påverka EU:s politiska ledarskap även om dess beslutskraft försvagas och EU:s existensfrågor förblir obesvarade. Det underminerar eurons framtida stabilitet. Frankrikes presidentval har bäst förutsättningar att sätta störst avtryck – både positivt och negativt. Högerkandidaterna vill se reformer. Det är positivt för Frankrike. Le Pens löfte om franskt EU-val kan bli början på slutet för EU. Flyktingkrisen och EU:s relation till Turkiet, italienska bankproblem och grekiska låneförfall (20 juli) ger fortsatt sprängkraft in i eurosamarbetet.
EU: Några nyckelhändelser första halvåret 2017
Tid | Händelse | Tid | Händelse |
Miten av januari | Högsta domstolsutslag i Storbritannien | 25 mars | Romfördraget fyller 60 år |
3 februari | EU-toppmöte | 1 april (senast?) | Brexitförhandlingar inleds (?) |
Före februaris utgång | Avgörande om Polens fortsatta rösträtt i EU | 23 april (1:a) och 7 maj (2:a) | Franskt presidentval (1 och 2) |
9 mars | EU-toppmöte | Juni | Italienskt val |
15 mars | Val i Nederländerna | 11 juni (1:a) och 18 juni (2:a) | Franskt parlamentsval (1 och 2) |
24-25 mars | EU-toppmöte | 22 juni | EU-toppmöte |
4. Brexit eller Bremain – det är huvudfrågan 2017 – utan strategi i vare sig London eller Bryssel
Premiärminister May är tydlig: ”lagd plan ligger” – senast i mars inleder britterna exitprocessen. Men brittiskt domstolsbeslut i januari väntas säga att parlamentet, inte regeringen, avgör processen. Det ökar sannolikheten för förseningar, mjukt Brexit och nyval 2017. Det är en katt-o-råtta-lek: i dag äger London den 2-åriga avtalsprocessen – efter att klausulen aktiverats kan Bryssel/EU avgöra hur avtalet ska se ut.
5. Tyskland pressas av EU och resten av världen – överstimulanser frestar på tyskt tålamod
ECB:s politik bidrar till ökande tyska obalanser: bytesbalansöverskott och landets nettoförmögenhet ligger 5 resp. 85 procentenheter (av BNP) över uthålliga/kritiska nivåer och tysk fordran på ECB-systemet är 755 miljarder euro. Stigande inflation adderar till tysk frustration över ECB:s extrema politik. Världen vill se en mer aktiv tysk finanspolitik men Berlins motstånd är hårt. Denna hållning försvårar även tyskt ordförandeskap för G20 under 2017 – Merkel får problem med att ”styra” Trump, Putin och Xi och G20 lär stå utan konkreta framsteg och resultat när året 2017 ska summeras.
6. Svårstyrt Kina men tillväxtkursen är utstakad – politiska, ekonomiska och finansiella stafettväxlingar
Kina måste jonglera a) het kreditmarknad, b) kapitalutflöden, c) expanderande inhemsk sektor, d) handelsrelationerna med USA, e) den försämrade miljön, f) politiskt generationsskifte, g) bankproblem. Räkna med bakslag i ”transformationen”. Trumps uppenbart icke-interventionistiska globala hållning lär passa Kina väl och kan förbättra de politiska relationerna (större makt för Kina i Sydostasien) även om amerikanska handelshinder utgör en särskilt stor tillväxtrisk för just Kina.
7. Centralbanker lugnas av tecken på trendskifte – låg global realränta ger fortsatt lågt pris på pengar
Det globala resursläget, uppåtriktade baseffekter från råvarupriser, högre inflationsförväntningar, procyklisk finanspolitik samt risken för handelshinder (= grus i globalt resursmaskineri) dämpar disinflationskrafterna och tar inflationen allt längre bort från nollstrecket. Utmaningen kvarstår dock för flera centralbanker att stabilisera inflationen nära/över målen på 2 procent eller högre när lönetrycket förblir relativt lågt. Minskande deflationsrisk, bättre konjunktur och stafettväxling med mer fokus på finanspolitiken bäddar för långsam omsvängning bort från den okonventionella penningpolitiken. Världens fokus ligger främst på ECB/Riksbanken som lär börja signalera ”gir” under senvåren. Globalt pris på pengar förblir lågt och håller tillbaka större uppgångar i långa räntor.
8. Valutamarknad: ekonomisk politik och flöden styr – ingen vill dock ha stark valuta som sänker inflationen
Nationell penning- och finanspolitik, kapitalflöden och värdering talar för starkare dollar och krona, rekyl för ett svagt pund och fortsatt svag yen och euro. Men valutan fortsätter spela roll för utformningen av penningpolitiken: ingen vill ha en stark valuta. Att marknaden därtill redan tagit höjd för höjda USA-räntor och expansiv finanspolitik begränsar dollarstyrkan. Valutautflödena från Kina fortsätter 2017 när världen behöver anpassa sig till valutarisk i yuan mot dollar vilket stressar både Peking och en nervös finansmarknad.
9. Sverige fortsätter att visa muskelstyrka – byggsektor och migration primära draglok
Dragloken från 2015-2016 kvarstår – nu väntas också exporten bidra och hushållens köpkraft stärks av fortsatta reallöneökningar. Det ger en BNP-tillväxt en bra bit över potentiell nivå 2 procent. Flaskhalsproblematiken stärks dock. Statsfinanserna fortsätter att utvecklas starkt vilket är bra för regeringen som brottas med underliggande kostnadstryck som i förlängningen lägger grunden för högre skatter bortom 2018.
10. Riksbanken svänger och Ingves avgår – ökad acceptans för långsam inflationsanpassning
Fler tecken på en mer stabil inflation, resursläget, kredittillväxten samt omvärldens centralbanker möjliggör för Riksbanken att under våren sjösätta en utfasnings- och normaliseringsprocess för penningpolitiken. Därmed måste Riksbanken även acceptera att EUR/SEK rör sig ned mot 9,20-30. I höst väntas riksbanksfullmäktige utse en ny riksbankschef; huvudtipset (och förhoppningen) är att det blir en kvinna.