Brexit-tåg i rullning men risk för urspårning

1. Storbritannien har inlett brexit: vad händer?

Nedräkningen har börjat. Storbritannien och EU har två år på sig – t o m 28 mars 2019 – att komma överens om utträdesvillkor och helst ett nytt handelsavtal. Tidsfristen kan förlängas men kräver då att alla 27 EU-länder samtycker. Under senvåren inleder Storbritannien arbetet med att antingen avveckla eller inkorporera EU-lagar där det är önskvärt. 

2. Vad gör Bryssel & EU – när börjar samtalen?  

EU:s stats- och regeringschefer träffas 29 april för att besluta om riktlinjer för EU:s hållning/position i förhandlingarna med Storbritannien. Riktlinjerna kommer att visa på EU:s prioriteringar i samtalen och indikera sannolikheten för ett mjukt eller hårt Brexit. Efter att beslutet är fattat måste EU-27 formellt utse EU-kommissionen till sin huvudförhandlare. Detta mandat måste förankras i EU-27 vilket i praktiken gör att brexit-samtal börjar tidigast vid månadsskiftet maj-juni. 

3. Vilka är förhandlingspositionerna? 

EU:s hårda krav kan kortfattat sammanfattas i tre punkter: 1. acceptera EU:s fyra friheter; 2. vara underställd Europeiska unionens domstol; 3. bidra till EU:s budget. Från brittiskt håll vill man framhäva landets suveränitet och beskedet är att man avser att lämna den inre marknaden, ha immigrationskontroll samt eftersträva tullunion med EU. Konfliktytorna är således många.

4. Vad ska London och Bryssel enas om?  

Brexit-processen är en trestegsraket. Det första steget är en utträdesöverenskommelse med ekonomiska förpliktelser: EU menar att ersättningen är 60 mdr euro, britterna säger sig vilja betala 9 mdr euro. En större stötesten är dock vilka medborgarrättigheter som britter får i EU och vilka EU-medborgare ska ha i Storbritannien. Det handlar bl a om tillgång till sjukvård i annat EU-land och en rad andra förmåner som följer med EU-medlemskapet Först när enighet nåtts om det första steget kan nästa fas inledas: att förhandla fram ett handelsavtal mellan London och Bryssel samt övergångsregler. I det sista steget måste Storbritannien förhandla fram nya handelsavtal med länder utanför EU.

5. När vet vi hur förhandlingarna går?

Efter att EU enats om förhandlingsstrategi lär världens fokus på brexit minska något. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier blir en spindel i nätet. Vi räknar med att någon gång under tidig höst går det att dra slutsatser om förhandlingsläget och vilket utfall som kan förväntas. Om förhandlingarna spricker väntas de göra det snabbt.

6. Och om London & Bryssel inte kan enas?

Mycket står på spel för båda parter. Risken är stor att en försening uppkommer genom att t ex enskilda EU-länder opponerar sig mot delar av avtalet. Det mest troliga är att förhandlingarna fortsätter efter den 28 mars 2019 om parterna ser att det finns möjlighet till överenskommelse. Om så inte är fallet lämnar Storbritannien EU och den inre marknaden ändå och får WTO-status med EU. Storbritannien har antagligen mest att förlora om förhandlingarna fallerar. 

7. Är inte tidtabellen lite väl optimistisk?

Två år är en i sammanhanget mycket kort period. När t ex Grönland lämnade EU 1985 tog det 3 år. Det nya handelsavtalet mellan EU och Kanada tog drygt 7 år att få på plats. Dessutom är det en starkt försvårande omständighet att EU i början av brexit-processen kommer att fokusera mycket tid på inrikespolitik, val och EU:s framtid (den s k vitboken).  Diskussionen om EU:s nya färdriktning kommer att vara extra intensiv fram till EU-toppmötet i december i år (se nedan)

8. Vem avgör i slutänden om man lämnar EU?  

Regeringen May har gått med på att parlamentet ska ha sista ordet; en sista parlamentsomröstning hålls innan utträde ur EU sker. Det gör att parlamentet har teoretisk möjlighet att gå emot regeringen och de framförhandlade avtalen.

9. Kan britterna trycka på stoppknappen?  

Åsikterna går isär om det är möjligt att avsluta en utträdesprocess men ”arkitekter” bakom EU-fördragen hävdar att det är möjligt. Om den politiska viljan finns – vilket är sannolikt – att låta Storbritannien stanna – kan processen rimligen avslutas. Situationen är på många sätt unik och tolkningsproblemen av EU-fördragen svåra. Men britterna är fullvärdiga medlemmar till dess att man har lämnat EU. Det är också skälet till att det är omöjligt för Storbritannien att inleda bilaterala förhandlingar om handelsavtal innan man lämnar unionen.

10. Hur hög är sannolikheten för nyval?  

Taktiskt sett har premiärminister May goda skäl att relativt snart utlysa nyval: 1. hon stärker sin politiska ställning i parlamentet rejält; 2. hon flyttar fram tidpunkten för nästa val till 2022, d v s på tryggt avstånd från ett möjligt utträde ur EU 2019. Mandatperioden löper annars ut våren 2020.

11. Kan Skottland sätta käppar i hjulet?  

Skotska nationalistpartiet (SNP) har sagt, trots Londons missnöje, att en ny folkomröstning om självständighet kan hållas någon gång mellan hösten 2018 (då ett brexit-avtal kan finnas på plats) och våren 2019 (det vill säga innan den 2-åriga tidsgränsen löpt ut). Skotska opinionsmätningar ger dock inget entydigt besked om att skottarna vill lämna det förenade kungadömet. Därtill är intresset från EU:s huvudstäder att bedriva parallella EU-förhandlingar också begränsat, bl a på grund av oron för smittoeffekter på Spanien och Kataloniens självständighetssträvan.

12. Vad händer med det brittiska pundet?  

Pundet är för närvarande nästan 20 procent undervärderat mot en korg av olika valutor. Någon lättnad för pundet i närtid förväntas inte på grund av de politiska riskerna, osäkerheten om brexit-processen samt landets stora under-skott i de löpande affärerna med utlandet. Skulle förhandlingarna däremot löpa väl och visa tecken på att man lyckas nå en överenskommelse lär pundet stärkas betydligt jämfört med dagens nivå.

13. Vart är EU på väg?  

Den 1 mars publicerade EU-kommissionen en s k vitbok om EU:s framtid. De närmaste månaderna (se tidtabell) ska 5 olika vägar diskuteras med möjligt beslut i december:

Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien vill utveckla EU enligt scenario 3 (flerhastighets-EU). Mycket talar för att förhandlingarna blir komplexa men att EU närmar sig Storbritannien.

14. Vem ska täcka det nya hålet i EU:s budget?

EU tappar nästan 15 procent av sin budget när britterna lämnar unionen. Det finns i dag ett starkt motstånd från enskilda EU-länder att kompensera bortfallet med höjda medlemsavgifter. Två vägar diskuteras därför för att hantera läget: 1. EU får rätt att inhämta ny skatt på unionsnivå; 2. besparingar av något slag. Båda vägarna är kontroversiella. Att inhämta kollektiv EU-skatt antyder steg mot federalism och besparingar lär slå hårt mot redan kritiska länder i Östeuropa. Finansieringsfrågan blir sannolikt akut fr o m 2019.