De senaste åren har bostadsmarknaden och ränteutvecklingen ägnats enorm uppmärksamhet. Inte sedan tidigt 90-tal har vi sett något liknande och då var det av den omvända anledningen mot idag. Då handlade det om att räntan höjdes till aldrig tidigare skådade nivåer, som högst höjde Riksbanken under en kortare period styrräntan till 500 procent. Idag noterar vi förundrat att vi har en styrränta under noll, att vi har haft den ganska länge och att vi har det i en tid då ekonomin i övrigt rullar på med god fart. Diskussionerna handlar om hur länge det är rimligt, möjligt och önskvärt att fortsätta med de extremlåga räntorna. För alla som har bostadslån är det förstås en trevlig tid eftersom lånen är billiga. Men det byggs samtidigt in risker i systemet. De låga räntorna har drivit upp bostadspriserna och den som har köpt bostad under senare år har ofta fått skuldsätta sig rejält. Den ökande skuldsättningen är hanterbar så länge räntan fortsätter vara låg och bostadspriserna är stabila, men det finns en växande oro för vad som händer om situationen förändras. Både hushåll och samhällsekonomi blir mer sårbara när skuldsättningen är hög.
Förutom att myndigheterna inför nya skuld-dämpande regler (t.ex. bolånetak och amorterings-krav), letas det intensivt efter tecken i Riksbankens kommunikation om när den superexpansiva räntepolitiken ska läggas om. Nu har ett sådant tecken kommit. Det senaste räntebeskedet från Riksbanken innebar visserligen ingen höjd reporänta eller några större förändringar av ränteprognosen. Men det innehöll en viktig förändring: Den skrivning som hittills funnit om att det kan komma ytterligare räntesänkningar, har nu tagits bort. Det tolkas som att resan mot allt lägre räntor nu är slut och att nästa ändring definitivt kommer att vara uppåt.
Det här är viktigt för alla som har eller planerar att ta ett bostadslån. Privatekonomin måste klara kommande ränteuppgångar och gör den inte det behöver de ekonomiska marginalerna utökas. Det kan man göra t.ex. genom att öka sparandet, öka amorteringarna eller binda räntan på dagens nivåer. Det här med bunden eller rörlig ränta väcker ofta frågor. Vissa menar att det är läge att binda hela lånet på så lång tid som möjligt eftersom räntorna antagligen aldrig igen kommer att bli så låga som de är nu. Andra menar att man aldrig ska binda räntan eftersom det historiskt har lönat sig att ha rörlig ränta. Själv är jag inte lika kategorisk. Det ser olika ut för olika hushåll och det är inte svart eller vitt, rörligt eller bundet. Tvärtom är det för de flesta bäst att sprida ränterisken med flera olika bindningstider. Två saker är dock viktiga att komma ihåg: Rörlig ränta lönar sig bättre i en nedåtgående ränteutveckling än i en uppåtgående. Att rörlig ränta varit bra de senaste 20 åren (då räntorna fallit) är därmed ett svagt argument inför framtiden (då räntan kommer att stiga). Det andra är att de bundna räntorna stiger först. Vänta därför inte tills de rörliga räntorna stiger för att då lägga om strategi till bundna räntor, där är de redan dyra. Då är det bättre att ta en stund en regnig sommardag och tänka ut hur stor andel av ditt lån du vill ha till bunden ränta. Sedan gör du slag i saken innan solen tittar fram igen. Glad sommar!