Riksbanken försökte länge att begränsa kronförstärkningen, men god ekonomisk utveckling, offentlig konsumtion och investeringar gjorde det arbetet svårt. Först när Riksbanken förlängde programmet för kvantitativa lättnader i april vann politiken till slut trovärdighet, och kronan började försvagas.
”Från nuvarande svaga nivåer bör positiva faktorer som positionering, starka fundamenta och värdering successivt bidra till att kronan stärks,” säger Carl Hammer, chef för valutaanalys på SEB.
Nu när riskaptiten åter är god, svängningarna på marknaden minskat och det saknas en tydlig trend åt något håll köper investerare valutor med hög ränta och säljer valutor med låg ränta (carry trades på engelska). På grund av den nuvarande låga räntan i Sverige används kronan därmed som finansieringsvaluta.
Tillsammans med ytterligare kvantitativa lättnader som förväntas under hösten ser vi därför inga tecken på någon betydande förstärkning den närmaste tiden, säger Carl Hammer.
När Riksbanken slutligen stramar åt penningpolitiken och börjar höja räntan, vilket vi tror kommer ske nästa år, kan kronan äntligen få dragkraft av de positiva underliggande faktorerna och inleda en resa mot en starkare valuta.