Varför faller världens börser?
Inledningen på börsåret 2016 har blivit en slags fortsättning på ett ganska stökigt börsår 2015. Kinas ekonomiska utmaningar och globala tillväxtrisker har stått – och står fortfarande – i fokus. Dessvärre har data från Kina den senaste tiden inte kunnat bekräfta en bottenkänning för den tillväxtinbromsning som pågått under 2015. Det ökar nedåtriskerna för världsekonomin och ger negativa börseffekter.
Kinesiska börser faller extra mycket – varför?
Det har funnits spekulativa och kortsiktiga inslag i handeln som i kombination med myndigheternas försök att reglera och styra handeln skapat särskilt stor oro. När negativa nyheter presenteras är det många som snabbt vill lämna börsen. Det ger i princip fritt fall och tvingat fram totala handelsstopp.
Många oroas över Kinas valuta – och att Peking låter den försvagas?
Marknaden följer främst växelkursen mellan yuanen och dollarn. Men kinesiska myndigheter vill istället att omvärlden ska mäta värdet på landets valuta yuanen mot en korg av utländska valutor. Det ger en något annorlunda bild som inte antyder konkurrensdevalveringar. Eftersom flera valutor försvagats för Kina har dollarn behövt stärkas mot yuanen för att den totala valutaeffekten på ekonomin inte ska bli för stor. Därför ser vi egentligen inget nytt inspel i ett globalt valutakrig annat än att Kina just nu inte vill ha en starkare valuta mot bakgrund av landets tillväxtproblem.
Hur mår världsekonomin egentligen?
Vi ser ganska god tillväxt i USA och konjunkturen i Europa förbättras gradvis. Samtidigt ligger räntorna – både korta och långa – kvar på låga nivåer. Lägre energi- och råvarupriser sänker också kostnaderna för många företag och höjer lönsamheten. Det ger börsstöd. Men vi har problem i flera tillväxtländer och världsekonomin har nedsatt immunförsvar på grund av rekordhög skuldsättning och överskott på produktionskapacitet. Till detta kommer växande politiska risker, t ex i Mellanöstern och Asien.
Hur påverkas Sverige?
Kopplingen mellan Kinas börser och Stockholmsbörsen är inte det viktiga i sammanhanget. Det handlar mer om de ekonomiska konsekvenserna av Kinas tillväxtinbromsning. Med ett exportberoende som uppgår till ca 50 procent av ekonomin riskerar svenska exportföretag att drabbas påtagligt om Kinas problem sänker den globala tillväxten.
När kan vi räkna med mer stabilitet?
Det viktigaste just nu är att Kina kan leverera statistik som visar att tillväxttakten inte faller ytterligare. Peking har möjlighet att agera med både penning- och finanspolitik för att ge tillväxtstöd. Men Kina är i en komplex ekonomisk omställningsprocess som kommer att innebära nya bakslag. Eftersom Kina i dag utgör en så stor del av världsekonomin så blir alla länder mer eller mindre delägare i dagens och framtida kinaproblem.
Hur ska man agera som privatperson?
Hela 2015 har varit en stökig period som bekräftar att sparande i aktier är behäftat med större risk och därmed större svängningar i avkastning. Hur enskilda sparare ska agera beror på den egna ekonomiska situationen. Har man små marginaler och upplever ett obehag med det rådande läget så finns skäl att se över sitt totala sparande och fördelningen mellan tillgångsslag. Men vi befinner oss sedan lång tid tillbaka i en mer osäker miljö. Ju större osäkerhet desto viktigare blir det att ha lång placeringshorisont.