Efter Riksbankens senaste räntesänkning är vi långt ute på okänd ekonomisk mark. En reporänta på -0,5 procent är extremt och det kommer att ta lång tid innan läget normaliseras. Men reporäntan är inte samma sak som din bolåneränta och det gäller att behålla fokus på vad som på lång sikt är sunt och hållbart för din privatekonomi.
Den 11 februari gjorde Riksbanken det igen. Sänkte räntan alltså i hopp om att få upp inflationen. Den här gången sänkte man med 0,15 procentenheter till minus 0,5 procent. Även om allt fler ifrågasätter räntesänkningarnas positiva effekt på inflationen är det i huvudsak det vapen som Riksbanken har att ta till och därför fortsätter man på den inslagna vägen.
Läget är ovanligt på flera sätt. Dels förstås för att vi aldrig tidigare haft en så låg reporänta som nu. Dels för att räntesänkningar normalt sett kommer i lägen med svag konjunktur, inte som nu när svensk ekonomi går starkt. Och dels för att räntesänkningar oftast genomförs för att stimulera lånefinansierad konsumtion, inte som nu när många är oroliga för att hushållen redan skuldsatt sig för mycket.
Nytt läge - nya problem
Det nya läget gör också att nya problem och frågeställningar dyker upp. Ett sådant problem är att vi kanske börjar lägga för mycket fokus på just räntan i allmänhet och reporäntan i synnerhet. Den extrema situationen och den livliga debatten om minusräntan gör att tv och tidningar numera direktsänder från Riksbankens presskonferenser om räntebesluten. Det gläder mig förstås att människor intresserar sig för samhällsekonomi men intresset för reporäntan riskerar också att gå ut över förmågan att se helheten.
För det första har reporäntans påverkan på bostadsräntorna minskat i takt med det alltmer extrema ränteläget. Räntorna är nu så låga, och andra påverkande faktorer är så många, att ytterligare reporäntesänkningar har marginell effekt. För det andra finns det mycket annat som är minst lika viktigt för dig som bolånetagare. Dels den ständigt aktuella frågan om man ska ha bundna eller rörliga räntor. Där tycker jag att det nu är ett utmärkt läge för den som har små ekonomiska marginaler eller som värderar stabila bostadskostnader högt, att binda räntan. De bundna räntorna är fortfarande på mycket attraktiva nivåer och är de som kommer att stiga först när ränteläget så småningom normaliseras. För den som har stora marginaler och inte störs av mer osäkra boendekostnader kan det dock löna sig med fortsatt rörliga räntor.
Ställ de jobbiga frågorna
Men också andra frågor behöver ställas. Frågor som är jobbigare och som vi därför ställer oss mer sällan. Hur klarar du dina boendekostnader om något händer? Hur ser ditt hemförsäkringsskydd ut vid stöld, brand eller olyckor? Har du en sparad buffert för att klara en trasig värmepanna? Vad händer med boendekostnaderna vid en skilsmässa? Kan du eller din partner/familj bo kvar om någon av er skulle bli långvarigt sjuk, arbetslös eller till och med avlida?
Den som läser tidningen eller ser på nyheterna får lätt intrycket av att den mest avgörande i bostadsekonomin är nästa Riksbanksbeslut eller förhandlingen om den sista räntepunkten. Självklart ska du förhandla med din bank för att få så bra villkor som möjligt, men glöm inte bort att också lyfta de stora frågorna om trygghet om något händer. Extremräntan är spännande och medialt uppmärksammad, men tappa inte fokus på den viktiga helheten.