– Riksbanken har problem med att få upp inflationen och löne- och inflationsförväntningarna. Genom att agera kraftfullt i ett läge när i stort sett ingen förväntar sig nya åtgärder hoppas Riksbanken kunna vända trenden och få en högre inflation.
Riksbanken konstaterar att osäkerheten i omvärlden ökat och att effekterna av situation i Grekland är svårbedömda. Det gör att penningpolitiken behöver bli mer expansiv, menar Riksbanken.
– Riksbanken tar ut en ”försäkring” mot ökade risker i Europa och gör en ”investering” i att arbetsmarknadens parter ska tro på högre inflation och löner. Det är svårt att se hur dagens åtgärder ska lyckas ge en inflation på 2 procent. Risken är att det uppstår problem på annat håll. Att ha minusräntor i en ekonomi riskerar att skapa osäkerhet och systemproblem i olika delar av ekonomin medan skuldsättningen ökar, säger Robert Bergqvist.
Riksbanken räknar med att styrräntan ska ligga kvar på -0,35 procent under ett års tid för att därefter gradvis börja stiga. I sina prognoser indikerar Riksbanken också att räntebotten ännu inte är nådd.
– Utdragen greklandskris och ökad politisk osäkerhet riskerar att ge sämre konjunktur i Europa vilket kan sätta negativa avtryck på den svenska konjunkturen. Trycket mot Riksbanken att sänka kan dock avta framöver när USA:s centralbank förväntas höja sin styrränta efter sommaren.
– Men någonstans måste nog Riksbanken konstatera att det är en riskfylld strategi att försöka få upp lönetillväxten till 3,5 procent (Riksbankens prognos). Det påverkar vår konkurrenskraft i negativ riktning. Med en Riksbank som vill fortsätta överraska och som fortfarande har svårt att nå sitt mål är dörren inte stängd för nya åtgärder även om det känns mycket konstigt och riskerar att bli kontraproduktivt, säger han.