Begränsad uppräkning av nedre skiktgränsen samt nedtrappat jobbskatteavdrag
Grundavdragen räknas om som vanligt med förändringen av konsumentpriserna. Det innebär att det lägsta grundavdraget sänks till 18 800 kronor 2016 jämfört med 18 900 kronor 2015 och det högsta grundavdraget blir 34 200 kronor istället för 34 300 kronor. På inkomster över 348 900 kronor blir grundavdraget 13 000 kronor 100 kronor lägre än förra året.
Uppräkningen av den nedre skiktgränsen, d.v.s. den gräns där man börjar betala statlig inkomstskatt begränsas medan den övre skiktgränsen räknas upp som tidigare d.v.s. med förändringen av KPI + 2 procentenheter. Förändringen innebär att det blir fler som kommer att betala statlig inkomstskatt på 20 procent än det annars skulle vara.
Ny nedre skiktgräns för uttag av statlig inkomstskatt (20 %) fryses på 430 200 kronor, samma nivå som förra året. Normalt brukar den räknas upp med förändringen av konsumentpriserna (KPI) plus två procentenheter. Det innebär att den statliga skatten tas ut först vid en månadslön på cirka 36 900 kronor. Pensionärer kan tjäna lite mer, cirka 39 400 kronor i månaden, innan statlig skatt tas ut.
Ny övre skiktgräns för uttag av statlig inkomstskatt ”värnskatt ”(ytterligare 5 %) går vid 625 800 kronor, jämfört med 616 100 kronor 2015. Den räknas om som vanligt vilket innebär att värnskatten tas ut först vid en månadslön på drygt 53 200 kronor. För pensionärer motsvarar det en månadsinkomst på cirka 54 700 kronor.
Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över 50 000 kronor i månaden
Jobbskatteavdraget infördes 2007 och är en skattelättnad i form av en skattereduktion för arbetsinkomster och aktiv näringsverksamhet. För dem som är under 65 år och har arbetsinkomster över cirka 50 000 kronor i månaden sker avtrappningen med tre procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 50 000 kronor. Det innebär att inkomster över cirka 123 300 kronor per månad inte ger något jobbskatteavdrag. Maximalt jobbskatteavdrag 2016, vid den genomsnittliga kommunalskatten på 32,10 procent, blir cirka 26 400 kronor. Det slopade jobbskatteavdraget höjer skatten med cirka 750 kr per månad för den som tjänar 75 000 och cirka 2 200 kronor per månad för den som tjänar ca 123 000 kronor eller mer. Den som har inkomster under 50 000 kronor i månaden påverkas inte av förändringen.
För den som är över 65 år trappas också jobbskatteavdraget av för arbetsinkomster över 50 000 kronor. Jobbskatteavdraget (maximalt 2 500 kronor i månaden) är helt avtrappat för 65 + vid en arbetsinkomst som överstiger cirka 141 700 kronor.
Sänkt skatt för dem med lägst pensioner
Det förhöjda grundavdraget höjs för alla som har fyllt 65 år. Pensionärerna får sedan 2009, utöver det vanliga grundavdraget, ytterligare grundavdrag med varierande belopp beroende på inkomst. Eftersom pensionsinkomster, på grund av jobbskatteavdraget, beskattas hårdare än löneinkomster, vill man att skillnaden i beskattningen mellan lön och pension skall fasas ut stegvis. Genom att höja det särskilda grundavdraget för dem med pensionsinkomster upp till 10 000 kronor i månaden försvinner skillnaden i beskattning mellan lön och pension helt och hållet. Även skatten för inkomster upp till 20 000 kronor i månaden kommer att sänkas men inte tillräckligt för att helt utjämna skillnaden i beskattning mellan lön och pension. För en garantipensionär innebär det en skattesänkning med mellan 116 och 191 kronor i månaden beroende på civilstånd och kommunalskattesats. Och för den som har en inkomst på 10 000 kronor i månaden handlar det om mellan 150 och 275 kronor. Vid en månadsinkomst på 15 000 kronor (180 000 kronor i årsinkomst) blir skattesänkningen cirka 88 kronor per månad med förändringen av det förhöjda grundavdraget.
2016 höjs inkomst- och tilläggspensionerna med 4,2 procent på grund av det så kallade balansindexet i pensionssystemet. Netto innebär det en ökning med i snitt 430 kronor per person efter skatt i månaden. Garantipensionen sänks med 0,4 procent till följd av förändringen av prisbasbeloppet. För den som endast har garantipension innebär det, netto efter skatt, cirka 130 kronor mer per månad.
Särskild löneskatt införs för dem som fyllt 65 år
För arbetsgivare som har anställda som vid årets ingång fyllt 65 eller personer som fyllt 65 och som har inkomst av aktiv näringsverksamhet eller som inte fyllt 65 men under hela året tagit ut hel allmän ålderspension, skall betala särskild löneskatt. Lönekostnaden ökar med 6,15 procent jämfört med 2015. Se tabell nedan.
Höjd kommunal skatt i 63 kommuner och sänkt i nio
Den genomsnittliga kommunalskatten ökar från 31,99 till 32,10 procent. 63 kommuner höjer nio sänker och 218 kommer ha oförändrad kommunalskatt.
Reducerad och sedan slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga
Arbetsgivaravgiften är 31,42 procent. Den nedsättning som arbetsgivaren har haft och har för anställda yngre än 26 kommer att försvinna helt under året.
Avdragsrätten för privat pensionssparande slopas helt
Avdragsrätten för pensionssparande i pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande (IPS) sänktes 2015 till 1 800 kronor och försvinner nu helt 2016. För anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen och för dem som har inkomst av aktiv näringsverksamhet, kommer det även fortsättningsvis att vara möjligt att göra avdrag (35 procent upp till en inkomst på 444 000 kronor 2016).
Skärpt beskattning av sparande i investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring
Det så kallade kapitalunderlaget skall beskattas med 30 procent av statslåneräntan (SLR) per den 30 november året innan beskattningsåret plus 0,75 procentenheter. Det införs även ett golv för räntan som innebär att den aldrig kan bli lägre än 1,25 procent av kapitalunderlaget. 2015 multiplicerades det s.k. kapitalunderlaget endast med SLR den 30 november året innan beskattningsåret. Det är schablonintäkten som skall beskattas med skattesatsen för inkomst av kapital på 30 procent. Exempel: 2015 beskattades ett kapitalunderlag på 100 000 kronor med 270 kronor. (SLR 0,9 procent x 100 000 x 30 procent). SLR för inkomståret 2016 är 0,65 procent. 2016 skall samma kapitalunderlag beskattas med 420 kronor (100 000 x 1,4 procent (0,65 + 0,75) x 30 procent).
Slopad avdragsrätt för förvaltningskostnader
Inkomståret 2015 är sista gången det går att dra av för förvaltningsutgifter som överstiger 1 000 kronor under inkomst av kapital. Exempel på förvaltningsutgifter är arvoden för depåavgifter, aviseringsavgifter för lån och bankfacksavgifter.
Skattereduktionen för gåvor slopas
Skattereduktion på upp till 1 500 kronor per år för gåvor till ideell verksamhet slopas från och med den 1 januari 2016
Försämring av ROT- och RUT-avdraget
Det totala taket för skattereduktion för HUS (ROT + RUT) kommer även fortsättningsvis att vara 50 000 kronor. Under detta tak ändras dock reglerna för ROT och RUT. 2015 hade den som köpte ROT-tjänster en subventionsgrad på 50 procent av arbetskostnaden upp till maximalt 50 000 kronor per person och år. Nu sänks subventionsgraden för ROT från 50 till 30 procent av arbetskostnaden men taket förblir oförändrat på maximalt 50 000 kronor per år och person. Det innebär att den maximala skattereduktionen kommer att räknas på ett underlag som är knappt 167 000 kronor per år och person jämfört med 100 000 kronor per person och år 2015.
RUT-avdragets maximala storlek halveras och blir nu 25 000 kronor för personer som inte fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Dessutom omfattas inte längre t.ex. matlagning och bartendertjänster av RUT- avdraget och städarbetet skall vara av enklare slag eller annat rengöringsarbete och flyttstädning. Däremot kommer subventionsgraden även fortsättningsvis att vara 50 procent för RUT-tjänster.
En tredje ”pappamånad” införs från och med 2016 och jämställdhetsbonusen anpassas till de nya reglerna
Regeringen reserverar ytterligare en tredje månad för vardera föräldern inom föräldrapenningen från och med 1 januari. Dessutom anpassas jämställdhetsbonusen när antalet reserverade dagar utökas från 60 till 90 dagar så att maximal bonus blir 10 500 kronor mot tidigare 13 500 kronor. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla för föräldrapenning och jämställdhetsbonus för barn födda före ikraftträdandet. Samtidigt avser regeringen att avskaffa jämställdhetsbonusen fr.o.m. 2017. Förslaget innebär att bonusdagar som uppkommer efter den 31 december 2016 inte kan ge jämställdhetsbonus.
Grundnivån i föräldrapenningen höjs
Grundnivån höjs från dagens nivå på 225 kr per dag till 250 kronor per dag från och med 1 januari.
Vårdnadsbidraget kommer att avskaffas
Det kommunala vårdnadsbidraget möjliggör för en förälder att vara hemma och vårda sitt barn under den period då barnet är mellan ett och tre år. Villkoret för att få vårdnadsbidrag är att barnet inte deltar i offentligt finansierad förskoleverksamhet på heltid. Bidraget är maximerat till 3 000 kronor per månad. Möjligheten för kommuner att bevilja nya vårdnadsbidrag upphör den 1 februari 2016.
Ökad reglering av underhållet utanför underhållsstödet
En stor andel föräldrar har reglerat underhållsskyldigheten via underhållsstödet trots att de har ekonomiska förutsättningar att i stället reglera det direkt mellan sig. Nu kommer denna möjlighet att begränsas. Den bidragsskyldige föräldern som under minst sex månader i följd fullgjort sina betalningar till Försäkringskassan kommer själv få sköta sina betalningar till den andre föräldern, såvida det inte finns särskilda skäl.
Kostnadsfria varor och läkemedel för barn
Varor och läkemedel inom de s.k. läkemedelsförmånerna skall bli kostnadsfria för barn under 18 år.
Mammografi görs avgiftsfritt för kvinnor mellan 40 och 74 år från och med 1 juli 2016.
Taket i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen höjs
Dessutom ges kommunerna möjlighet att höja sina avgifter till hemtjänst och särskilt boende. Maxtaxan för vård & omsorg (hemtjänst) höjs från 1 780 kronor per månad till 1 990 kronor och månadsavgiften för bostad i särskilt boende från 1 854 kronor till 2 045 kronor per månad.
Den bortre gränsen i sjukförsäkringen slopas från och med den 1 februari
Ändringen innebär att det inte kommer att finnas någon begränsning i tid för hur länge sjukpenning kan betalas ut. Tidigare var begränsningen 914 dagar. 364 dagar med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och därefter sjukpenning på fortsättningsnivå, cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten under ytterligare 550 dagar.
Höjda energiskatter på bensin och dieselbränsle
- Bensinskatten höjs med 48 öre per liter. Eftersom det även utgår moms på skatten blir den sammantagna skattehöjningen 60 öre per liter.
- Dieselskatten höjs med 53 öre per liter vilket inklusive moms innebär ca 66 öre per liter. Diesel inom jordbruk och skogsbruk får en treårig nedsättning av koldioxidskatten med 27 öre per liter utöver kompensationen för de föreslagna skattehöjningarna för diesel.
- Från och med 2017 och framåt kommer skatten på bensin och diesel utöver den nuvarande årliga omräkningen av energi- och koldioxidskatterna med förändringen av KPI, även att räknas upp med ett schablontillägg på två procentenheter.
Billigare att skicka brev
Det blir billigare att köpa vissa posttjänster och att skicka brev då de skall undantas från moms. Detta en anpassning efter att Sverige blivit fälld i EU-domstolen.
Dyrare att glömma bort att lämna in sin deklaration i tid
Skatteverket höjer försenings- och kontrollavgifterna med 25 procent. Det innebär att en kostnad för bortglömd deklaration på 1 250 kronor.
Här intill kan du ladda ned ett fullständigt dokument som även innehåller flera tabeller med detaljerad information.