Så kom då beskedet att Riksbanken sänker reporäntan från redan rekordlåga noll procent till minus 0,1 procent.
Därmed har vi för första gången en negativ reporänta i Sverige och kommentarerna, frågorna och synpunkterna har varit många sedan dess. Några menar att detta är helt rätt och väl tajmat. Andra menar att det visserligen är rätt men att det borde varit en ännu större sänkning och/eller att den borde kommit tidigare. Ytterligare andra menar att sänkningen är onödig eller till och med skadlig eftersom svensk ekonomi, konsumtion och tillväxt redan tuffar på i skaplig takt och inte behöver någon krisränta. Jag ska här inte gå igenom alla argumenten eller väga dem mot varandra men jag vill ändå understryka att ur ett boränteperspektiv är inte beslutet så dramatiskt som debatten antyder.
För det första var beslutet inte alldeles överraskande. Jag skrev redan i förra månadens boränteråd att sänkningen till - 0,1 procent låg i SEB:s prognoser och alltså var vad vi förväntade oss. Och även om de flesta bedömare hade andra huvudscenarion så borde det varit få som blev fullständigt tagna på sängen.
För det andra är ju själva sänkningen i sig inte särskilt stor. En sänkning från noll till -0,1 är trots allt bara en sänkning med 10 räntepunkter. Det är mycket mindre än de tidigare räntesänkningar vi sett som de senaste två gångerna uppgått till 50 respektive 25 räntepunkter. Att det numera står ett minustecken framför reporäntan är något nytt och har en viss psykologisk betydelse, men det ändrar inte det faktum att en sänkning med 10 punkter är ganska måttlig.
Lägre boräntor till följd av sänkningen
Men vissa effekter har förstås reporäntesänkningen. Det mest konkreta är att bankerna redan sänkt bolåneräntorna och i SEB:s fall handlar det om mellan 0,08 och 0,38 procentenheter beroende på bindningstid. I takt med att lån förfaller och förlängs kommer alltså de redan mycket låga boräntorna att bli ännu lägre.
Vad är det då som gäller på längre sikt? När Riksbanken lämnade beskedet om räntesänkningen signalerade man också att räntan kommer att fortsätta vara negativ en lång tid framöver och kan komma att sänkas ytterligare om inte inflationen tar fart. Vi räknar med att Riksbanken börjar med försiktiga höjningar i slutet av 2016 för att i december 2016 ligga på 0,50 procent.
Sammantaget innebär den här informationen att den senaste tidens ränteråd ligger fast. Mycket talar för att de kortaste löptiderna (3 månader och 1 år) kommer att vara billigast ytterligare en tid. Tiden för en räntehöjning har snarare flyttats längre bort i tiden än kommit närmare. För många är det därmed en bra idé att ha en rejäl övervikt av rörlig (3 mån) ränta för sina bolån. Samtidigt är den ”försäkring” som bundna räntor utgör, billigare än på väldigt länge. För den som är mer intresserad av att säkerställa låga räntekostnader under lång tid än att jaga den absolut lägsta räntan det närmaste året, kan det därför vara en attraktiv tidpunkt att binda åtminstone någon del av lånen. Men det är, precis som tidigare, den egna ekonomiska situationen som ska avgöra. Du behöver inte ändra strategi på grund av Riksbankens beslut om minusränta.